_
Hur ska fler gå från utanförskap till arbete, från bidragsförsörjning till egenförsörjning? Ett sätt är att underlätta och främja egenföretagande. Då bör skattereglerna vara så enkla att förstå och tillämpa som möjligt såväl vid en verksamhets uppbyggnad som i ett etablerat skede. Det var bakgrunden till webbinariet den 17 juni.

 

Patrick Krassén, skattepolitisk expert hos Företagarna, presenterade rapporten Ny väg in? Soloföretagande, skatteregler och ekonomiska möjligheter (läs pressmeddelandet) där han belyser modellen med schablonbeskattad näringsverksamhet utifrån flera perspektiv.

Han hänvisade till att det i flera länder i Europa och andra delar av världen nu införs olika system som förenklar egenföretagande, ett exempel är schablonbeskattning. I Sverige pågår också en utredning om just förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagande som slutrapporteras 2021.

I rapporten har Patrick Krassén tittat på hur schablonbeskattning av främst soloföretagare och enskilda näringsidkare fungerar, vilka modeller som finns både i Sverige och internationellt och vad tidigare utredningar har lett till.

Bakgrunden till rapporten är att Sverige, redan innan coronakrisen, stod inför stora integrationsproblem med en tudelad arbetsmarknad mellan inrikes och utrikes födda. Arbetslösheten är mycket högre bland utrikes födda oavsett utbildningsnivå och problemet kvarstår år efter år. Sverige har ett av de största sysselsättningsgapen i Europa.

 

Karin Pilsäter, skattepolitisk expert TCO, kommenterade och lyfte att förenkla administrationen och det egna företagandet med en schablonbeskattning, som inte nödvändigtvis behöver vara lägre, är en mycket bra idé.

– Om det handlar om att försöka subventionera fram en försörjning på affärsidéer som inte är tillräckligt bra för att bära sig är det ingen lyckosam väg framåt.

 

De skatter som man betalar på sitt företagande är i huvudsak egenavgiften och den går till stor del till pension och försäkringar. Här blir det extra viktigt att väga risk mot skattesänkning, sa Karin Pilsäter, och konstaterade: Att förenkla företagandet med en schablonbeskattning är en mycket bra idé men det är tveksamt om det ska handla om kraftiga skattesänkningar jämfört med annat företagande eller anställning.

 

Rune Andersson, grundare och ägare Mellby Gård, var inte övertygad om att införa nya företagsformer och baserade det på den djupt rotade inställning som länge funnits i Sverige, på gott och ont, att det ska vara i stort sett samma skatteregler för stora och små företag. En schablonbeskattning kan innebära lite för höga trösklar för den som vill gå från egenföretagare till att börja anställa, fortsatte han.

– Det finns skatteregler inom EU som vi i Sverige borde titta närmare på. Ett exempel är momsfrihet, där EU tillåter 900 000 kr/år medan Sverige endast 30 000 kr/år. Andra intressanta regler gäller personaloptioner och ränteavdrag.

Rune Andersson uttryckte sig förhoppningsfullt om att digitaliseringen innebär att vi kan få ett antal konkurrenter som både kan erbjuda mikroföretagare totala lösningar och som kan se till att kostnaderna hålls nere. På detta sätt kan både det grundläggande, att omvandla svarta arbeten till vita och att få in  utrikes födda i arbete av olika slag. De administrativa trösklarna reduceras tack vare alla leverantörer som erbjuder sina tjänster.

 

Patrick Krassén, återkopplade på kommentarerna och sa att han inte ser behov av en ny juridisk företagsform. Däremot att som enskild näringsidkare kunna välja att ingå i ett enklare beskattningssystem kan göra det enklare för de som idag har låga inkomster, och som kanske avstår från att deklarera, att driva företag.

– Ett schablonsystem skulle i huvudsak primärt handlar om levebrödsföretag, det är inte för dem som är intresserade av att låta företaget växa.

Egenanställningsföretagens framväxt på svensk arbetsmarknad har varit bra för att se till att bokföring sker i ordnad form, att skatter betalas in och att olika arbetsmiljöregelverk följs, sa Krassén.