Dagens moderator, Per Tryding, vice vd Sydsvenska industri- och handelskammaren samt ordförande Regionalpolitiskt forum, inledde med att berätta hur viktig infrastrukturen är för en ort. När järnvägen byggdes i slutet av 1800-talet och centralstationen lades mitt i byn Östersund ledde det till att staden blev en av Sveriges snabbast växande städer och på tio år gick Östersund förbi 20 svenska städer i befolkningsstorlek.
Martin Andersson, forskare Entreprenörskapsforum, professor BTH och affilierad till IFN, lyfte att urbaniseringen gått i en rasande takt sedan 1990-talet. Urbanisering är samma sak som förtätning, dvs. den pågår inte bara i Sveriges större städer utan sker och har skett över hela landet. Dock är det städer som är viktiga som produktionsmiljöer av varor och tjänster. Dessutom, har staden komparativa fördelar och har attraherat branscher och verksamheter som trivs i städer. Men det är inte bara jobb och närheten till andra människor som avgör i valet av bostadsort, det kan även vara möjligheten att gå i skogen eller leva nära fjällen. Andersson pekade även på att synen på konkurrens mellan stad och land är föråldrad. En växande landsbygd är stadsnära och staden har en positiv effekt för sysselsättningen på landsbygden.
Många av de som bor på landsbygden tjänar pengar i staden och spenderar dem hemma. Det gynnar lokalt entreprenörskap och företagande.
Nästa ämne – Det urbana Norden växer fram beskrevs av Moa Tunström forskare Nordregio. Hon menade att staden inte längre finns, det som däremot finns är en idé om vad en stad är. Allt är istället kommuner, centralorter, innerstad eller stadskärnor. De administrativa gränserna får konsekvenser för statistiken när tillflyttning eller avfolkning ska mätas i en stad eller kommun. Ibland går gränserna rakt igenom staden eller tätorten. De vore rimligare att titta på täta miljöer där många personer bor och istället för kommuner borde någon form av blandenhet användas, ansåg Tunström.
Det är svårt att se var gränserna till staden går. Därmed är det även svårt att säga vad som är en rural eller urban livsstil. De flesta människor kan konsumera samma varor och tjänster oavsett om de bor i staden eller på landet.
I paneldiskussionen deltog Martin Andersson, forskare Entreprenörskapsforum, professor BTH samt affilierad till IFN, Per Johansson, tillväxtchef Östersunds kommun, Therese Kärngård, kommunalråd Bergs kommun, Olof Linde, strateg regional samhällsplanering Region Gävleborg, Moa Tunström, forskare Nordregio, Peter Vomacka, verksamhetsledare Samling Näringsliv Jämtlands län, Stefan Wennerstrand, vd Ljusdals näringslivsbolag Närljus och Lars Wikström, avdelningschef Tillväxtverket.
Lars Wikström, avdelningschef Tillväxtverket, lyfte problemet med att politiken helst ska passa alla platser hela tiden. Det är enligt Wikström en omöjlig kalkyl. Istället måste vi hitta verktyg som fungerar för både små och stora platser.
Olof Linde, strateg regional samhällsplanering berättade om hur Region Gävleborg arbetar med att förstå hur regionen fungerar ur ett funktionellt perspektiv. I Gävle bor 86 procent i tätorten medan i Ljusdal bor nästan halva befolkningen utanför tätorten. I Nordiska ministerrådets benchmarking av regioner har Gävleborg sämst tillväxtpotential i landet vilket till stor del handlar om en dysfunktionell arbetsmarknad. Sveriges största tillväxtkorridor, Uppsala-Stockholm, ligger i närheten men Gävleborgs region klarar inte att dra nytta av det. Enligt Linde är länsgränser inte rimliga avgränsningar utan istället behöver man arbeta med funktionella arbetsmarknadsregioner.
Från Ljusdals kommun berättade, Stefan Wennerstrand, vd Ljusdals näringslivsbolag Närljus, om hur kommunen arbetar praktiskt för att öka tillväxten och därmed skatteintäkterna. Ljusdals kommun började med att samla in data för att förstå historia, nutid och simulera framtid. I och med detta kunde kommunen konstatera att vissa branscher inte hängde med. De gjorde en benchmark mot hur andra kommuner arbetat och definierade vilka konkurrenskraftiga fördelar som kunde lyftas fram för Ljusdals kommun och använde sedan dessa för att attrahera kapital.
Therese Kärngård, kommunalråd Bergs kommun, påpekade hur fel kommungränserna slår när t.ex. Berg räknas ihop med närliggande Härjedalen. Hon menade att det därför är viktigt att göra egna mätningar för att ta reda på vad som behöver göras i en kommun. Flöden, dvs. hur man flyttar och var man jobbar mellan och inom kommunerna är väsentliga. När vi pratar om attraktiva miljöer måste man tänka på att olika saker är attraktiva för olika människor. En svårighet för de jämtlänningar som pendlar mellan stad och land är att Trafikverket sänker hastigheten istället för att renovera vägarna.
Sammanfattningsvis diskuterade panelen att det överallt finns en urban förväntan på kommunikationer, bredband och service oavsett om man bor i en rural eller en urban region. Därför, för att stärka regioner och få stad och land att fungera bättre måste det finnas kunskap om platsen, ett sätt att hitta gemensamma mål och resurser, bättre samarbeten över gränser, samt inkludera flera parter och hitta sätt att hantera en föränderlig framtid.
Om du vill se seminariet och bilder från seminariet klicka här.