Tisdagen den 8 maj 2018 lanserades policysammanfattningen Svensk konkurrenskraft – Har vi problem med den ekonomiska förnyelseförmågan? på ett seminarium i Tillväxtverkets lokaler i Stockholm. Pernilla Norlin, vice vd och kommunikationschef Entreprenörskapsforum, hälsade alla välkomna och knöt an till seminarietiteln när hon gav presentatörerna ett medskick i form av frågan Går Sverige som en nyproducerad Tesla?

Se webbutsändning från seminariet

 Pernilla Norlin

Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor BTH, bjöds sedan upp för att presentera policysammanfattningen. Han inledde genom att först klargöra att konkurrenskraft utifrån en nations perspektiv inte är ett nollsummespel dvs. att stärka ekonomin sker inte på ett annat lands bekostnad. Konkurrens länder emellan är alltså i de flesta fall något bra.

– Jag tillhör den pessimistiska skaran av ekonomer som ser orosmoln över svensk ekonomi, fortsatte Eklund dock.

Johan Eklund

Han visade att Sverige befinner sig i en period med låg tillväxt per capita, vilket är något som är kopplat till vår förmåga att upprätthålla välstånd och konkurrenskraft. Sverige har likt många andra små länder en lägre andel snabbväxande företag.

– Det gör att goda näringspolitiska förutsättningar är ännu viktigare i små än i stora länder, avslutade Eklund.

Efter Eklund bjöds Christian Ketels, chefsekonom Boston Consulting Group Henderson Institute, upp för att presentera sitt bidrag i studien. I likhet med finansministern, som ursprungligen stod bakom jämförelsen mellan svensk ekonomi och en Tesla, menade Ketels att svensk ekonomi de senaste åren gått mycket bättre än åren efter krisen. Samtidigt såg han en fara i att luta sig tillbaka: Vi måste titta på de utmaningar som ligger framför oss. Med dessa ord presenterade Ketels sedan det konkurrenskraft-scorecard han tagit fram.Christian Ketels

– När det gäller utbildning, incitament att arbeta och investera, arbetsmarknadslagstiftning och kostnadskrävande regleringar får vi ett sämre resultat än många andra länder.

Inget land är bra på allt, sa Ketels vidare, men många av Sveriges problemområden har inte genomgått några större reformer under mycket lång tid, vilket i en internationell jämförelse är anmärkningsvärt.

Seminariets sista presentatör var Pernilla Johansson, chefekonom Sydsvenska industri- och handelskammaren, som fokuserade på det regionala perspektivet. Hon visade att det är tydligt att det är städerna, och speciellt de större städerna med närliggande orter, som driver den svenska konkurrenskraften.

– Nio av tio företag rekryterar endast medarbetare i närområdet, fortsatte Johansson. Pernilla Johansson

Det innebär att de flesta endast letar personal inom pendlingsavstånd. Flaskhalsar i de större städerna blir därmed bostäder som hindrar den kvalificerade arbetskraften att flytta dit.

-För att stärka regional konkurrenskraft bör politiken, utöver att se över bostadsmarknaden, satsa på infrastruktur för att knyta samman regioner.

Seminariet avrundades med kommentarer från Gunilla Nordlöf, gd Tillväxtverket, som till att börja med konstaterade att det är just att skapa bättre förutsättningar för tillväxt och i förlängningen konkurrenskraft som myndigheten jobbar med.

– Vi ligger ganska bra till att starta företag men däremot har inte alla företag lika nära till att anställa fler.

Gunilla Nordlöf

Andra positiva konkurrensfördelar som Nordlöf identifierade var bl.a. innovationsförmåga, stabila institutioner och utbildningsnivån hos befolkningen.

– Men områden som kommer tillbaka som svagheter är incitament till investeringar i utbildning och regelkostnader.

Nordlöf framhöll dock att regelkostnader inte alltid innebär att reglerna i sig är ett problem. Istället kan det för entreprenörer vara svårt att förstå dem. En viktig lärdom av detta är att företagare behöver bra stöd och bemötande av offentlig sektor.

– Är vi en Tesla frågade sig Nordlöf retoriskt. Vi har fantastiska förutsättningar för att vara det, men vi har definitivt saker att jobba med, avslutade hon.