_

Givet diskussionen om att företag som korttidspermitterar personal under den pågående coronakrisen inte får göra aktieutdelningar genomförde Entreprenörskapsforum ett webbinarium på temat vad betyder aktieutdelningar för samhällsekonomin. Ett aktieutdelande bolag anses nämligen inte ha tillräckligt allvarliga ekonomiska svårigheter att det anses vara berättigat till stöd.

Forskning visar dock att finansiering via aktiemarknaden, liksom riskkapital, står för stora delar av det kapital som används för att främja nya och riskfyllda idéer. Majoriteten av stiftelser har också stora delar av sitt kapital placerat i börsaktier där utdelningen används för att finansiera vetenskaplig forskning samt sociala, idrottsliga och kulturella ändamål. Aktieutdelningar går också till institutioner som förvaltar pensionskapital vilket har betydelse för svenska pensionstagare.

 

Det var bakgrunden till webbinariet som inleddes av Gabriel Urwitz, ordförande AB Segulah.

– Om inte coronapandemin drabbat oss skulle börsbolagen sannolikt ha delat ut 310 miljarder kronor i år. Som det ser ut nu kommer det istället endast att delas ut cirka 60 miljarder kronor.

I debatten är det lätt att få uppfattningen att det enbart är några få rika personer som får del av utdelningarna men detta stämmer inte. Vi har 2,1 miljoner aktieägare varav 1,8 miljoner är privatpersoner. Dessa äger tillsammans elva procent av börsvärdet. Resterande delar står 250 000 utländska ägare och 40 000 svenska företag och institutioner för, fortsatte Urwitz.

Han menade vidare att den statliga permitteringslönen i första hand är till för att undvika varsel och arbetslöshet för arbetstagare och i andra hand ett sätt för företagarna att behålla kompetenta medarbetare: Permitteringslönesystemen är till för att företag ska kunna behålla sin konkurrenskraft gentemot konkurrenter i andra länder och därmed undvika att så småningom hamna i kris.

I Sverige har vi ett system där olika aktörer är sammankopplade; stat, offentlig sektor, ideell sektor, näringslivet, privatpersoner med flera. Om det blir en förändring hos en av aktörerna kan det leda till stora effekter hos en annan, sa Gabriel Urwitz. När aktieutdelningarna förbjuds påverkas till exempel den ideella sektorn kraftigt och det i ett läge när den behövs mer än någonsin. Även forskningen påverkas negativt då den är beroende av medel från stiftelser. Utöver detta tappar staten dessutom skatteintäkter.

– Det finns även en principiell frågeställning här, utdelningarna är en fråga för ledning, styrelse och bolagsstämma – inte en fråga för staten. Att aktieägarna inte får utdelning innebär inte att de avstår någonting, värdet finns ju fortfarande kvar i bolaget. Istället förlorar staten skatteintäkter.

Gabriel Urwitz avrundade med att säga att Sverige är en liten och öppen ekonomi: Vi är väldigt beroende av den globala ekonomin och vår relativa konkurrenskraft som fram till nu har varit väldigt god. Permitteringsstödet är en viktig pusselbit i att behålla den svenska konkurrenskraften.

 

Annika Svanfeldt, skatterådgivare för entreprenörer PwC, bidrog med erfarenheter från diskussioner hon haft med kunder som handlat om otydligheten kring koncernbidrag och de olika besked som kommit kring detta.

– Vi upplever att frågan om utdelningar inte varit så kontroversiell hos våra kunder. De har haft en viss förståelse för att om man mottar stöd från staten bör man inte dela ut pengar till ägarna. Men, många entreprenörer ser utdelningen från bolaget, tillsammans med lönen, som en enhetlig ersättning. Det är på grund av att den möjligheten som vissa valt att bli entreprenörer.

Annika Svanfeldt menade vidare att mycket av dagens skattesystem bygger på den skattereform som genomfördes på 90-talet. Utmaningen efter pandemin blir att se över hela skattesystemet och bedöma hur det måste anpassas till det ”nya normala”, vår nya verklighet efter pandemin.

 

Torbjörn Hållö, LO-ekonom, berättade att systemet med korttidspermitteringar beräknas kosta ca 95 miljarder kronor. Införandet har skett oerhört snabbt och flera stora frågor kring enskilda företag och kostnader har flugit under den mediala radarn. Sverige befinner sig i en mycket djup arbetslöshetskris, en miljon människor är antingen arbetslösa eller korttidspermitterade och min bedömning är att vi inom ett par månader har kommit upp i tio procents arbetslöshet. Det är många unga, relativt välutbildade, som slås ut i dag, sa Torbjörn Hållö.

– Huvudmotivet till korttidspermitterings-systemet är att det är samhällseffektivt. Vi vet att om man behåller en anknytning till en specifik arbetsplats kommer man mycket snabbare igång med produktionen. Det handlar mer om ett samhällskontrakt, att vi bär bördan tillsammans, löntagaren går ner i lön och kapitalägaren får vänta med utdelningen.

Hållö menade vidare att det hade varit svårt att få folkligt stöd för ett system som kostar så mycket om inte restriktionen med utdelningsstoppet funnits.

– Utdelningsstoppet kan ses som en försäkringspremie, flera av företagen som mottar stöd kommer sannolikt ändå att gå i konkurs. I och med utdelningsstoppet kommer det att finnas mer pengar kvar i företaget och kostnaden för fordringsägarna blir lite lägre.

Den största utmaningen efter krisen såg Torbjörn Hållö i att minska arbetslösheten. Många av de som blivit arbetslösa nu är välutbildade men har kunskap och erfarenhet inom branscher som även fortsättningsvis kommer att ha det tufft, exempelvis besöksnäring, turism, kultur och media. Dessa behöver erbjudas utbildningsmöjligheter för att kunna ta jobb inom andra sektorer.