Är sänkta arbetskraftskostnader en effektiv integrationspolitik? I den andra rapporten till projektet Integration Sverige hade forskarna Sven-Olov Daunfeldt och Anton Gidehag studerat effekterna av sänka arbetsgivaravgifter åtgärd för att bryta utanförskapet och få utrikes födda i sysselsättning.
Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi vid Högskolan Dalarna och forskningschef vid Handelns Forskningsinstitut, presenterade rapporten.
Bakgrunden till rapporten är att vi har ett stort utanförskapsproblem gällande integration av utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Detta problem har funnits länge, långt innan utbrottet av covid-19. Ända sedan finanskrisen har vi sett en ökad arbetslöshet bland utrikes födda, sa Daunfeldt.
– Arbetslöshetsgapet mellan inrikes och utrikes födda har ökat och det är fler utrikes födda som är arbetslösa trots att de är i minoritet av arbetskraften. Coronapandemin slår speciellt hårt mot de dessa, om inget görs riskerar vi få en situation med ökad segregation och ett stort permanent utanförskap bland utrikes födda.
I rapporten visar författarna att det finns en positiv och stark koppling mellan sänkta arbetskraftskostnader och rekryteringen av första generationens icke-västerländska invandrare. Vi kan visa att sänkta arbetsgivaravgifter för unga (2007 års reform) har lett till 1 000 nya arbetstillfällen för icke-västerländska invandrare, varav en stor majoritet har varit äldre personer, sa Daunfeldt och tillade att de företag som fick den största kostnadsbesparingen i genomsnitt dubblerade sin arbetsstyrka från denna grupp av individer.
– Vi ser att effekterna av sänkta arbetskraftskostnader dels leder till en ökad benägenhet från företagen att anställa personer som berättigar till lägre sociala avgifter dels en expansion av verksamheten och därmed ökad sysselsättning.
Katarina Lundahl, chefsekonom Unionen, önskade att reformen med etableringsjobben, som ger en stor subventionsgrad, ska komma på plats. Unionen är en av parterna som tagit fram förslaget och vägledande har varit att det ska vara en enkel insats för företagen och att kostnadsnedsättningen ska vara stor.
– Utmaningen med reformen är att individerna ska få behålla jobbet efter att den subventionerade anställningstiden, som är två år, avslutats. Man ska kunna se det som att man har haft en upplärningsperiod och om arbetsuppgifterna finns kvar ska etableringsjobbet övergå i en fast anställning.
– Jag vill nyansera bilden av den svenska arbetsmarknadsmodellen och vill inte riskera att vi underminerar den genom en förändrad lönesättning.
Lundahl tryckte också på att besöks- och tjänstenäringen är oerhört viktiga för att skapa arbetstillfällen över hela landet och som inkörsportar på arbetsmarknaden. Det är därför mycket viktigt att regeringen jobbar med många olika verktyg för att hindra att arbetslösheten biter sig fast och för att skapa fler jobb i nuvarande kris, avslutade hon.
Maud Olofsson, ordförande Visita, lyfte fram att det framgår tydligt att sänkningen av arbetskraftskostnader har haft stor effekt genom att fler unga och utrikes födda har fått jobb inom tjänsteföretagen.
– På grund av hur vi har beskattat bland annat tjänsteföretagen under lång tid har vi skapat en bransch med väldigt små marginaler och den tunga delen är just arbetskraftskostnaderna.
– På många sätt lever vi kvar i och det gamla industrisamhället, både mentalt men också genom den företags- och skattepolitik som vi bedriver. Hela vårt synsätt från försäkringar till regelverk är anpassat efter industrin och storföretagens villkor.
Olofsson betonade att besöksnäringen är en jobb- och integrationsmotor av sällan skådat slag, sex av tio företagare inom besöksnäringen har utländsk bakgrund och över 40 procent av alla anställda. Dessutom finns jobben utspridda i hela Sverige, framförallt ute på landsbygden. Besöksnäringens exportvärde står för 140 miljarder kronor. Allt detta sammantaget gör att det blir extra viktigt att se vilken stor roll som tjänstesektorn faktiskt har i svensk ekonomi och för integrationen samt att sänkta arbetsgivaravgifter får positiva effekter, avslutade Maud Olofsson.