Sverige har idag ett av Europas största sysselsättningsgap mellan inrikes och utrikes födda. Vi har under lång tid haft en hög invandring och idag är nästan 20 procent av befolkningen födda utanför Sverige. En stor andel av dessa har inte etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland utrikes födda är mer än fyra gånger så hög som bland inrikes födda. Sysselsättningsstatistiken ger dock ingen heltäckande bild av graden av ekonomisk integration, att analysera självförsörjningsgraden ger en mer rättvisande bild. Det diskuterades vid lanseringen av den nya rapporten När blir utrikes födda självförsörjande?

 

Läs pressmeddelandet och ladda ned rapporten

 

Medverkade vid lanseringen gjorde: Johan Eklund, professor BTH, JIBS och Entreprenörskapsforum, Filippa Engstrand, verksamhetschef Boost by FC Rosengård, Johan P Larsson, forskare Entreprenörskapsforum och universitetslektor University of Cambridge och Pernilla Norlin, vvd och kommunikationschef Entreprenörskapsforum (moderator)

 

 

2018 försörjde sig motsvarande 13,3% av den svenska arbetskraften fullt ut på bidrag, sa Johan Eklund.

– Vi anser att sysselsättningsstatistiken är en otillräcklig indikator på arbetskraftens ekonomiska aktivitet och sysselsättningsgraden inte är ett rättvisande mått. I rapporten har vi istället valt att titta på självförsörjningsgrad.

Det finns skillnad i självförsörjningsgrad mellan könen, männen är i större utsträckning än kvinnor självförsörjande. Gapet mellan män och kvinnor tenderar också att vara relativt konstant, fortsatte Eklund.

Gällande färdighets- och utbildningsnivå hos utrikes födda är det intressant att titta på varifrån individers examina kommer. Är det en svensk examen eller från ett annat land? Svaret på detta kan föra oss lite närmare frågan om det handlar om diskriminering eller kvalitet på utbildning som gör att vissa utrikes födda har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

– Vi har en stor andel formellt högutbildade på svensk arbetsmarknad och många är överkvalificerade för sina jobb. Detta skapar undanträngningseffekter vilket sannolikt leder till att utrikes födda med hög utbildning drabbas hårdare och trängs undan på arbetsmarknaden, avslutade Johan Eklund.

 

Filippa Engstrand, verksamhetschef FC Boost by Rosengård, som jobbat 15 år med utsatta grupper, var inbjuden att kommentera och berättade om verksamheten som riktar sig mot utrikes födda, långtidsarbetslösa, nyanlända och framförallt unga i utanförskapsområden i Malmöregionen. Syftet är att inkludera dessa personer på arbetsmarknaden.

– Trots att jag har jobbat med utanförskapsfrågor och tusentals individer i målgruppen under mer än tio år blir jag ändå förvånad och chockad över att självförsörjningsgraden skiljer sig så mycket ifrån sysselsättningsgraden.

Utbildningsnivå kan påverka sysselsättningsgraden positivt hos vissa grupper men är inte hela lösningen. Vissa individer har trots hög utbildningsnivå men ändå svårt att få ett jobb i Sverige. Vi behöver ta reda på vad detta beror på, sa Filippa Engstrand.

Hon menade vidare att inrikes födda med en eller två utrikes födda föräldrar, som inte är självförsörjande, är en till viss del bortglömd grupp. Detta är individer som föds in i ett utanförskap och sen har extra svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Filippa Engstrand hänvisade också till ett glapp i samhällsservicen till framförallt utrikes födda unga nyanlända. Glappet handlar framförallt om att man inte på ett tillfredsställande sätt kan erbjuda helhetslösningar utan endast isolerade insatser från flera olika myndigheter, aktörer och organisationer. Här ser vi alldeles för lite samordning och samverkan.

– Civilsamhället spelar stor roll och fyller en mycket viktig funktion i en sektorsöverskridande samverkan och har dessutom lättare att bygga relationer och förtroende hos de utsatta än det offentliga.

Under coronapandemin har digitala samhällslösningar blivit extra viktiga. Ett stort problem är dock att vissa grupper saknar både wifi, smartphones och datorer. Det blir en etnisk klassfråga och ett digitalt utanförskap som följd, asvlutade Filippa Engstrand.

 

Rapportens medförfattare Johan P Larsson, lyfte policyåtgärder och efterfrågade ett kluster av övergripande arbetsmarknads- och bidragssystemsreformer för att komma åt utanförskapsproblemen.

 

Medieartiklar om rapporten:

Alltför ljus bild av ekonomisk integration (Debattartikel i SvD)

Majoritet av utrikes födda inte självförsörjande (Sveriges Radio)

Integrationen går sämre än vi trott (SvD Ledarpodden)

Pontus Almquist: Arbetsmarknaden måste anpassas till arbetskraften (Bohusläningen)

Håkan Boström: Håll C, MP och V borta från invandringspolitiken (GP)

Anna Dahlberg: Vem vill hålla Jimmie Åkesson i handen i kris? (Expressen)

Integrationsproblemen har bara börjat (Hallandsposten)

Sverige behöver en plan för alla som inte kan försörja sig (Expressen)

Låg självförsörjning är hög risk (VT)

Den alltför långsamma integrationen (VT)

Coronakrisen får inte öka ojämlikheten i samhället (Sydsvenskan )

Invandringen är dyrare än vad den verkar (Kristianstadsbladet )

Debatt: Krisen kommer blottlägga ett stort ekonomiskt utanförskap (F+)

Corona drar ned byxorna på jobbfiaskot (Dagens Samhälle)

Integrationsproblemen har bara börjat (Trelleborgs Allehanda)