Lyft regionernas konkurrenskraft – inte bara städernas!

Den 7 december bjöd Entreprenörskapsforum in till seminarium med Geoffrey Hewings, professor vid University of Illinois. Professor Hewings forskar om vad som gör en stad konkurrenskraftig och hur stadens och närområdets tillväxtkraft är sammanflätad med utvecklingen av demografi, konsumtionsmönster och flyttmönster.

Johanna Palmberg

Johanna Palmberg, ekon dr och forskningsledare Entreprenörskapsforum, därtill seminariets moderator hälsade samtliga välkomna. Hon introducerade seminariedeltagarna för Entreprenörskapsforums verksamhet och berättade om rapporten Byggmarknadens regleringar – ett hinder för Sveriges ekonomiska utveckling, som Entreprenörskapsforum gett ut och som väl anknyter till dagens ämne. Palmberg presenterade sedan Geoffrey Hewings för seminariets deltagare.

Hewings inledde med att beskriva tre utgångspunkter med sin forskning, där den första är frågan om vad som gör en stad konkurrenskraftig. De två andra är hur städers konkurrenskraft kan utvärderas samt vilka policyslutsatser som kan dras från forskningen. Hewings berättade om hur stadsregioner är mycket beroende av varandra.

Geoffrey Hewings

– Men än hälften av alla jobb och inkomster som genereras är beroende av aktiviteter som sker utanför den egna regionen, sa han.

Mycket av forskningslitteraturen tittar endast på vad som sker i staden men missar regionen i närområdet, fortsatte Hewings. Å andra sidan diskuteras arbetslöshet oftast på nationell nivå och de stora variationerna i arbetslöshet mellan regioner ignoreras.

– Elände genererar hat. Att ha stora områden med hög arbetslöshet är helt enkelt inget vi längre kan ignorera.

Hewings forskning har genererat avancerade modeller som fokuserar på flödet av varor, människor och konsumtion. I djupare studier av exemplet Chicago visar forskningen på en ökad grad av ömsesidigt beroende mellan olika regioner. Utbytet inom regionen minskar samtidigt som flödet mellan regionerna växer. Det kan delvis förklaras med minskande kostnader för transporter, något som låter regioner specialisera sig mer.

– En åldrande befolkning, immigration och andra demografiska frågor innebär en utmaning för tillväxten och utvecklingen.

De modeller som Hewings utarbetat kan vara ett stöd när dessa frågor undersöks. När det gäller policy bör vikt läggas vid att bereda tillgång till mer sofistikerade analytiska verktyg för att avgöra vilka åtgärder som krävs. Han menade att i många fall tar politiker policybeslut utan att först ställa en ”diagnos”.  Det räcker t ex inte att veta att ekonomin är beroende av export utan att veta exempelvis exportens destination, mängd etc.

Özge Öner 

Özge Öner var först ut att kommentera Hewings forskning. Hon inledde med att resonera kring begreppet konkurrenskraft. Vad innebär det egentligen? Det är oerhört svårt att mäta konkurrenskraft och fler variabler måste tas med.

– Service- och tjänstesektorn betydelse glöms ofta bort i den lokala tillväxtpolitiken trots att det är inom just denna sektor som unga och invandrare får sina första jobb. Även inom forskningen behandlas tjänstesektorn som ”flum”.

För att få en helhetsbild av den regionala ekonomin är det avgörande att samla data om alla branscher och sektorer. Hon menade att politiken allt för lätt handlar om olika ”fack” men att ”god” regional forskning bygger på en ekosystem-idé.

Sverige har även en demografisk utmaning med en minskande befolkning i 200 av 290 kommuner där de välutbildade flyttar till städerna samtidigt som de äldre och lågutbildade stannar kvar. Det är till dessa avfolkningskommuner många flyktingar kommer. Lokalpolitiker vill stoppa avfolkningen, men detta är en kortsiktig politik. sa Özge Öner.

Martin Andersson

Härnäst fick Martin Andersson, CIRCLE Lunds universitet, fortsätta kommentera om det finns motsättningar mellan lokal och nationell policy. Det finns en tröghet hos företagen när det gäller exempelvis nyanställningar efter en konjunkturnedgång.

Vidare resonerade Martin kring olika städers unikitet och huruvida det går att mäta denna. Om det går att mäta skulle det även visa varför kunskaps- och serviceföretag växer mer i vissa städer än på andra ställen.

Karin Ernlund och Khashayar Farmanbar 

De två forskarna följdes av två kommunalpolitiker, Karin Ernlund (C) från Stockholms stad och Khashayar Farmanbar (S) från Nacka kommun.

Karin Ernlund konstaterade att kommunalpolitiker i städer som Stockholm ofta pratar internt om själva stadens utmaningar när de i själva verket behöver diskutera hela regionens utmaningar. Stockholm är bara en kommun i en region med 26 kommuner. Det råder brist på samarbete och politiskt ledarskap i stockholmsregionen, sa Ernlund.

Khashayar Farmanbar bekräftade vad Karin Ernlund sagt om samarbete och om att se hela regionen som en enhet. Farmanbar fortsatte resonemanget med att jämföra Stockholm och Paris. Båda städerna kännetecknas av vatten och broar. Stockholm har dock endast tre stora broar som knyter staden och regionen samman, Paris har 37.

Ett av lyxproblemen med ett bo i en dynamisk och levande region är lathet. Det är lätt som kranskommun att åka snålskjuts på vad exempelvis Stockholm gör vad gäller kultur och näringsliv.

– Precis som när vi pratar om företagande och entreprenörskap måste vi omfamna misslyckande när vi pratar om utveckling av städer och regioner. Vi måste våga prova nya saker.

Professor Hewings avslutade diskussionen med att gå tillbaka till komparativa analyser; för att lära oss mer om regioners utveckling som grund för bra politik måste vi göra jämförelser mellan olika saker och med flera olika metoder.