Årets svenska GEM: Så främjas fler svenska affärsmöjligheter

Den 17 juni släpptes 2013 års nationella entreprenörskapsrapport baserad på data från Global Entrepreneurship Monitor, GEM. Bland resultaten framkommer bl a att finansieringsmöjligheterna för små och unga företag har minskat starkt och att svenska entreprenörer har låga ambitioner vad gäller tillväxt och nyanställningar. Kommentatorerna Marita Ljung (C) och Per Bolund (MP) levererade förslag till förbättrade företagarvillkor. Självklart nämndes optionsprogram, FoU-avdrag och 3:12-regler.

Global Entrepreneurship Monitor mäter entreprenöriella aktiviteter, ambitioner och attityder. Globalt tillfrågas 198 000 personer och undersökningen omfattar 74 procent av världens befolkning, motsvarande 87 procent av global BNP. I Sverige har 2 500 personer fått enkäten samt 36 experter intervjuats.

Svenskt entreprenörskap på 13 plats
Maria Adenfelt, forskningsledare Entreprenörskapsforum, beskrev undersökningens upplägg och gav en internationell utblick. Hon berättade att det svenska entreprenörskapet vuxit trendmässigt de senaste tio åren och att Sverige ligger på 13 plats av 24 jämförbara innovationsdrivna länder vad gäller total entreprenöriell aktivitet, TEA. Drygt fem procent av befolkningen driver eget idag. Bäst i klassen är dock USA och Kina med nästan 15 procent företagare.

Maria Adenfelt

Outnyttjad potential av svenska företagare
Pontus Braunerhjelm, VD Entreprenörskapsforum och professor KTH, tog vid för att dra de svenska resultaten och berättade att Sverige ligger i topp i upplevda affärsmöjligheter men att 30 procent känner en rädsla för att misslyckas med att driva eget företag.

– Det här kan peka på outnyttjad potential när det gäller att få fram nya växande företag, säger Pontus Braunerhjelm.

Sverige har tidigare legat i topp bland jämförbara länder avseende andel informella investerare. Den trenden bröts 2012 och tillgång till informellt kapital förefaller ha minskat radikalt, berättade Pontus Braunerhjelm. Vidare framhävde han att akilleshällen i svenskt entreprenörskap är kopplad till de nya och unga företagens låga ambitioner vad gäller sysselsättningstillväxt, innovation och internationalisering.

Pontus Braunerhjelm

Upphandling, skatter, myndighetsbehandling företagshämmande
Carin Holmquist, professor Handelshögskolan, presenterade därefter expertintervjuernas svar på förutsättningarna för företagande. Hon framhävde resultaten över faktorer som hämmar entreprenörskap: upphandlingsregler, skatter, myndigheters behandling av småföretagare och den mer kulturellt betingade upplevelsen av anställning vs entreprenörskap. Bland de ramvillkor som främjar entreprenörskap finns: affärsstöd och infrastruktur, utbildning i entreprenörskap och politik och offentliga åtgärder.

Oroande svaga tillväxtambitioner
Pontus Braunerhjelms slutsats från den svenska GEM-rapporten är att vi kan vara stolta men inte nöjda: att entreprenörskapet växer är positivt men att tillväxtambitionerna är så svaga är oroande.

–        Den svenska ekonomiska politiken har varit fokuserad på krisbekämpning och makrovariabler men bör nu i högre grad inriktas på att avlägsna företagens tillväxthinder så att fler ska våga pröva sina vingar.

Pontus Braunerhjelm, Maria Adenfelt och Carin Holmquist

Ramvillkoren bör få en mer företagarvänlig inriktning
Marita Ljung, statssekreterare hos näringsminister Annie Lööf, var först ut att kommentera rapporten. Hon tyckte att det var glädjande att svenskt entreprenörskap har vuxit från ett relativt svagt utgångsläge. Att kvinnors företagande ökat ansåg hon också viktigt.

–        Det har skett en attitydförändring, det är numera positivt att starta företag och regeringens satsning på ambassadörer för kvinnors företagande kan ha gett effekt.

Marita Ljung tyckte också att fler slutsatser bör dras om den potential som finns bland utrikes föddas entreprenörskap och att den kraften bör kunna användas ytterligare.

–        Politiker kan aldrig starta företag men vi kan se till att ramvillkoren är bra.

Områden som Marita Ljung ansåg vara i behov av förändring i en mer företagarvänlig inriktning fanns regelförenklingar, hur företagare bemöts hos myndigheter, utformningen av skattesystemet samt upphandlings- och trygghetssystem.

Marita Ljung

Hon nämnde också en oro inför företagares låga tillgång till kapital samt svaga tillväxtambitioner. Att regeringens förslag till investeraravdrag just nu inväntar svar från EU-kommissionen såg hon som en dellösning och en viktig politisk signal kring privata investeringar i företag.

Glapp mellan idé och fungerande företagande
Per Bolund, Miljöpartiets ekonomisk-politiske talesperson, kommenterade också rapporten som han ansåg ge hopp om framtiden eftersom svenskarnas briljanta byrålådsidéer bör kunna förverkligas. Han noterade dock att det finns ett uppenbart glapp mellan idéer och fungerande och växande företag, ett område där politiken har möjlighet att gå in för att skapa bättre villkor.

–        Det är en förlust för både individ och samhälle om dessa idéer inte får komma fram.

Per Bolund funderade över vad som orsakar glappet och menade att klyftan mellan anställning och den upplevda osäkerheten i att starta ett eget företag måste överbyggas. Han förslog därför att det ska gå att behålla vissa trygghetsförmåner under en tid, t ex att ha kvar sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, i tre år.

Per Bolund såg även problem i rädslan att starta företag och trodde att förklaringen kan ligga i samhällets inställning till misslyckanden.

– Är det så att man blir stämplad som misslyckad och måste bära med det som något negativt i sitt cv är det klart att människor inte vågar ta det här steget. Där tror jag att vi har väldigt mycket att jobba med, sade han.

Per Bolund

Han hävdade vidare att det behövs en kraftfull satsning för att lyfta Sverige i den internationella rankingen och föreslog flera förbättringar för småföretagen som gör det lättare att få tillgång till kapital och minska riskerna samt krånglet: bl a genom att halvera arbetsgivaravgifterna för alla företag som är yngre än sex år och spenderar minst 15 procent av intäkterna på FoU. Han föreslog också att sjuklöneansvaret helt bör avskaffas för företag med upp till tio anställda samt en kraftigt minskad skatt på personaloptioner som gör det lättare att rekrytera nyckelpersonal till företaget.

Optionsprogram, justerade 3:12-regler och skatteöverenskommelse önskade åtgärder
I den efterföljande diskussionen lyftes bl a FoU-avdrag, 3:12-regler och entreprenörskap i skolan. Det efterfrågades också breda lösningar i form av blocköverskridande överenskommelser om skattesystemet som efter 1990 lappats och lagats med över 500 justeringar. Incitament att öka investeringsviljan kom också på tal och Marita Ljung lovade att återkomma med förslag efter att Företagsskattekommittén levererat sin rapport i höst. Andra frågor som lyftes var äldres företagande, företagande som en del av arbetslinjen samt utflyttningen av svenska företag utomlands. För att behålla unga svenska företag i landet framhölls behovet av intressanta kluster och en snabbfotad politik som anpassar sig till framtidens företagande (och t ex inte dubbelbeskattar appar).

LADDA NER RAPPORTEN: ENTREPRENÖRSKAP I SVERIGE – NATIONELL RAPPORT 2013