Blockkedjan förändrar och sänker trösklar

Den 11 oktober 2016 lanserades rapporten Blockchain – Decentralized Trust vid ett fullsatt seminarium. Blockkedjetekniken har väckt stort intresse och starka reaktioner runt om i världen. Men hur fungerar blockkedjan egentligen och hur kan vi använda den. Den nya tekniken för även med sig många funderingar kring regelverk och illegal användning. Detta diskuterade rapportens författare, insatta kommentatorer och publik vid lanseringen.

Se webbsändningen av seminariet 

Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor JIBS, hälsade välkomna och introducerade dagens ämne – blockkedjan. Vid seminariet lanserades den färska rapporten Blockchain – Decentralized Trust som behandlar ett väldigt aktuellt ämne. Att ny teknik och teknikskiften väcker starkt intresse är både viktigt och bra men utvecklingen går snabbt.

– För några år sedan lanserade vi rapporter om molnet och 3D-printing, de känns ju helt överspelade idag. Det är sannolikt att även denna rapport om några år samlar damm. Men just nu finns det inget mer aktuellt!

Rapporten presenterades av Pontus Lindblom, disputerad forskare vid Linköpings universitet och en av rapportens tre författare. Han pekade på att blockkedjan är en revolutionerande teknik som har fått stor uppmärksamhet på bred front. Han berättade att deras motivation med att skriva rapporten främst ligger i att öka förståelsen för blockkedjan och hur den kan tillämpas.

Vad är då blockkedjan och varför ska man bry sig? Enligt författarna är en viktig aspekt att tekniken möjliggör transaktioner utan traditionella mellanhänder såsom banker och centrala institutioner. Blockkedjan kan användas för många typer av digitala tillgångar, t ex digitala nycklar, licenser och legitimationer. Blockkedjetekniken är sprungen ur utvecklingen av internet, öppen källkod, stark kryptering och fildelningsteknik. Blockkedjan är byggd för att vara omöjlig att korrumpera, dess transaktioner oåterkalleliga och tidsprotokollet som lagras i kedjan kan förhindra historieförfalskning.

Pontus Lindblom

– Idag förlitar vi oss på centrala institutioner för våra transaktioner. Banker är viktiga och vi litar på att deras tjänster fungerar. Men med blockkedjan kan människor göra säkra transaktioner utan mellanhänder.

Pontus Lindblom berättad också att många aktivt jobbar med olika blockkedjelösningar och att 40 av de största bankerna har startat ett partnerskap för utveckling av blockkedjeteknik. Dessutom har flera börser redan egna blockkedjelösningar.

Lindblom sammanfattade några av de samhälleliga konsekvenserna som blockkedjan medför: snabbare, säkrare och billigare transaktioner, längre trösklar in på globala marknader för små företag, ökad ekonomisk autonomi, möjlighet till ökad transparens inom ett flertal områden, säkrare hantering av data samt nya former av styrning som bl a kan innefatta e-medborgarskap, elektronisk röstning och digitala offentliga tjänster.

Blockkedjan tillämpas aktivt på Nasdaq Stockholm

Lauri Rosendahl, vd Nasdaq Stockholm, var först ut att kommentera. Han berättade att Nasdaq började tillämpa blockkedjeteknik för ca tre år sedan. Han betonade att deras intresse inte har något med Bitcoin att göra utan hur de kan nyttja blockkedjan som ett verktyg. De har i dagsläget en aktiv tillämpning, kommer lansera en till om en månad och undersöker flera användningsområden.

– Vi letar efter områden där det finns stor friktion och låga trösklar i form av reglering. Genom att använda blockkedjan för dessa mindre områden som är lätta att godkänna får vi bevis för att tekniken verkligen är användbar och fungerar.

Lauri Rosendahl

Rosendahl tror att blockkedjan har en stor transformativ potential och underströk hur viktigt det är att öka förståelsen och intresset för tekniken. Han trodde även att de första utbredda tillämpningarna kommer att vara s k ”mission blockchains” (privata blockkedjor). Därför är det viktigt att fundera på hur vi administrerar och reglerar sådana transaktioner.

– Styrning för blockkedjan är en stor fråga för offentlig sektor. Vi måste börja titta på regelverken.

Lyft fokus från Bitcoin

Anna Felländer, expert i regeringens digitaliseringskommission, välkomnade rapportens ansats att lyfta fokus från Bitcoin till blockkedjan och dess applikationer. Det krävs verkligen en djupare förståelse för tekniken samt initierade samtal om reglering och balansen mellan privata och publika blockkedjor.

– Balansen handlar om att blockkedjor måste tillåtas vara tillräckligt decentraliserade för att vara effektiva men samtidigt tillräckligt reglerade för att de ska vara applicerbara.

Anna Felländer

Felländer lyfte även att blockkedjetekniken kommer att innebära att en massa jobb inom t ex bank och juridik försvinner. Men, underströk hon, det viktiga är att fokusera på de jobb som tillkommer. Enligt Felländer kommer den inbyggda tryggheten i blockkedjan innebära en stor tillströmning av jobb och affärsmöjligheter.

Blockkedjan sänker interaktionskostnaderna

Joakim Wernberg, senior näringspolitisk analytiker Sydsvenska Handelskammaren var sist ut att kommentera rapporten och diskussionen om blockkedjan.

– Vi behöver ta ett steg tillbaks och fundera på hur diskussionen lät när internet slog igenom, då sade vi att platsen inte längre skulle spela någon roll men det gör den fortfarande, ni borde inte vara här rent fysiskt. Jag skulle vilja skapa en testbädd med blockkedjor i en stad för att se de nya riskerna, inte de gamla.

Joakim Wernberg

Enligt Wernberg är blockkedjan ett sätt att sänka interaktionskostnader mellan människor i vilken nätverkande i sig kan ses som en möjlighet eller ett hot. Säkerheten är avgörande för tilliten.

För att kunna bedöma riskerna behöver man pröva sig fram i liten skala för att kunna utvärdera hur väl blockkedjan fungerar. Förslaget med en testbädd i en stad är därför en bra idé, tyckte Lauri Rosendahl.

Joakim Wernberg, Anna Felländer, Lauri Rosendahl och Johan Eklund

Blockkedjan och kriminalitet

Många frågor handlade om risker med tekniken. Panelen var eniga om att det finns och kommer finnas människor som vill utnyttja tekniken till illegala aktiviteter. När det gäller kriminalitet så kommer okunskap om hur blockkedjan fungerar innebära att falska erbjudanden dyker upp, konstaterade David Bauman, entreprenör och en av rapportförfattarna.

Joakim Wernberg, Anna Felländer, Lauri Rosendahl, Claudia Olsson, Pontus Lindblom, David Bauman och Johan Eklund

Ett problem är även att det rent juridiskt är svårt att hantera ny teknik. Vad är egentligen lagligt? Lagstiftningen har aldrig lyckats hänga med i den här typen av teknikutveckling, det var samma sak när TV3 och Pirate Bay dök upp, menade Joakim Wernberg. Det mest effektiva sättet att skapa ett försprång på marknaden med en produkt som är lättkopierad är att göra som Uber, rulla ut verksamheten över hela världen och dra tillbaka den från de marknader om och när den bedöms som olaglig.

Lagstiftning blir alltid reaktiv men lagstiftaren kan vara proaktiv genom att ett exempelvis tillsätta en utredning. Vi har ju trots allt inte lyckats innovera regelförändringar, tillade Claudia Olsson, entreprenör och en av rapportförfattarna.

Claudia Olsson