Bryt mönstren för att främja ökad kreativitet

Modern kreativitetsforskning visar att företag som väljer att korsbefrukta sin verksamhet med konstnärlig kompetens ökar sin innovationskraft, sin kreativitet, sin konkurrenskraft och den sociala sammanhållningen på ett smart och effektivt sätt. Det fick deltagarna vid Entreprenörskapsforums och TILLTs gemensamma seminarium och workshop den 3 december erfara när nya, spännande och konstnärliga perspektiv utmanade traditionella tankesätt.

Begränsningar kan skapa större kreativitet
Maria Mebius Schröder, danskonstnär och processledare TILLT, inledde dagen med att utmana deltagarna med en nylonstrumpedans. Frågan som följde var: vad kan man använda en nylonstrumpa till? 16 förslag levererades på två minuter. När frågan preciserades till nylonstrumpans potentiella användning i en trafiksituation spottade deltagarna snabbt fram 20 förslag, ett exempel på att begränsningar kan skapa större kreativitet.

Att medvetet koppla hjärta och hjärna och vara generös med sig själv, menade Maria Mebius Schröder, är en förutsättning för att nå sin fulla kreativa potential.

– Vi behöver inte betona vänster hjärnhalva, rationellt tänkande kan vi redan. Det gäller snarare att balansera båda hjärnhalvorna för att få dem att jobba tillsammans.

Växelverkan mellan intensivt fokus och att släppa allt
Genier som Da Vinci, Chaplin och Einstein jobbade alla på detta sätt. För att stimulera kreativa processer gäller det först och främst att arbeta disciplinerat. Att tillåta växelverkan mellan intensivt fokus och att släppa allt – under arbetstid – är en andra förutsättning. Utöver detta måste osäkerhet tillåtas i projekten, normer och kultur ifrågasättas och dessutom bör du medvetet lyssna på din intuition, fortsatte Maria Mebius Schröder.

Ta dig ut ur din komfortzon
Att medvetet gå emot traditionella tankemönster och ta dig ut ur din komfortzon genererar mer av kreativitet, fortsatte hon. Rör dig fritt och värm upp inför att du ska brainstorma fram idéer. Att sätta igång energierna ger 40 procent fler idéer, det stärker förmågan att tänka.

– Bryt mönstren, gör saker på ett nytt sätt, välj en annan frukost, gå en annan väg till jobbet, fundera över hur du kan ändra tydliga vanor för att bli mer innovativ.

Maria Mebius Schröder berättade också om AIRIS, ett projekt som TILLT driver där en konstnär placeras på en arbetsplats under ett års tid för att ta del av verksamheten och bidra med sitt perspektiv.  Avsikten är att stimulera till innovativt tänkande och förändring med hjälp av fördjupad interaktion mellan konstnären och människorna på arbetsplatsen.

Konstnärlig kompetens för ökad produktivitet
Jon Liinason, projektledare TILLT, lyfte fler intressanta projekt som vågat gå mot strömmen. Bland annat framhävde han Essunga kommun, med 5 000 invånare, som konstaterat att inget hänt i kommunen på 50 år. När man använde kultur för att marknadsföra retrokommunen Essunga besökte 250 000 personer orten. Ett annat positivt exempel fanns i Östra sjukhusets akutmottagning som gått från hög personalomsättning, dåligt arbetsklimatet, skamfilat rykte och kritik i medierna till att erhålla Sahlgrenska Sjukhusets pris för årets arbetsplats i Västra Götaland.

– Att korsbefrukta sin verksamhet med konstnärlig kompetens ger ökad produktivitet, minskad sjukfrånvaro, förbättrat arbetsklimat, bättre samarbete osv. Efter 70 genomförda projekt med positiva resultat vet vi att ett djupgående kreativt processarbete ger märkbart positiva både kvalitativa och kvantitativa resultat.

Designtänkande skapar mervärde
Därefter berättade Ulla Johansson, professor i design management vid Göteborgs universitet, om kopplingen mellan innovation och design. Hon är föreståndare för Business & Design Lab, en mötesplats för forskning som stimulerar nytänkande och affärsutveckling.

– Vi studerar det mänskliga skapandet genom konstnärliga och teknikgrundade exempel. Det behövs ett experimenterande som reflekterar över hur design kan påverka en utveckling mot ökad tillväxt och ökad hållbarhet på samma gång.

Ulla Johansson berättade vidare att designers jobbar med att skapa mervärde och affärer. De utgår från människors önskemål och lägger till något nytt som ökar värdet. Man kan till exempel applicera designtänkande på serviceområdet istället för på en produkt, då gäller det att vara innovativ och tänka ut vad man ska göra för att erbjudandet ska ge mervärde. Och hur gör man det? Just det, genom att byta och bryta perspektiv!