Creating Impact through Philanthropy

Fredagen den 24 mars 2017 arrangerades den femte upplagan av den årliga Swedish Philanthropy Summit. På konferensen lanserades en intervjustudie med ett 40-tal nordiska filantroper och stiftelserepresentanter. Det blev en givande förmiddag där det kunde konstateras att det finns en nordisk filantropimodell som särskiljer sig från övriga världen genom att vara mer holistisk, proaktiv och effektdriven. Måhända ses vi som bleka nordbor, men det stod tydligt att vi är passionerade – åtminstone i det filantropiska engagemanget.

Ta del av webbutsändningen 

Johanna Palmberg, forskningsledare Entreprenörskapsforum och docent Södertörn, inledde med att presentera intervjustudien Samhällsförändring och filantropi i ett nordiskt perspektiv som genomförts i samarbete mellan Entreprenörskapsforum och UBS Philanthropy Advisory. Bakgrunden bygger på att filantropi bidrar till kollektiva varor och tjänster, ökar mångfald och hittar nya metoder för finansiering och samarbeten. Filantropi är en katalysator för samhällsförändring och utmanar traditionella tankesätt inom samhällsutveckling.

I studien har 41 filantroper och stiftelseföreträdare intervjuats i Danmark, Finland, Norge och Sverige. De nordiska länderna är ganska lika varandra och har genomgående en hög konkurrenskraft. Detta innebär bl a att antalet dollarmiljardärer i norden har ökat.

– Nordiska filantroper drivs av en personlig passion för filantropi, t ex av en vilja att ge tillbaka till samhället eller för att det i familjen funnits en tradition och passion för filantropi.

Andra incitament var t ex följder av finanskrisen inklusive fler marginaliserade människor i samhället. Vidare fann studien att nordiska filantroper blivit mer professionella i sitt arbete och bedriver mer holistiska och effektdrivna verksamheter. Sambandet mellan entreprenörskap och filantropi är starkt. En entreprenör har en idé och visioner om vad som är möjligt att uträtta. Stöd till forskning samt till barn och unga är det som nordiska filantroper i huvudsak finansierar och en stor del av satsningarna går till nationella insatser.

Möjliga vägar framåt för att främja filantropi är skattelättnader för gåvor, men även s k matchningsfonder där staten matchar den filantropiska insatsen under en begränsad period. Vidare lyfte Johanna Palmberg fram enklare upphandling, bättre samarbete med myndigheter och enklare regelverk för sociala entreprenörer som policyförslag ur studien.

Silvia Bastante de Unverhau, Head of Philanthropy Advisory, UBS, gjorde en internationell utblick och hävdade att det finns en nordisk modell för filantropi. De nordiska filantroperna är mer strategiska, proaktiva och har större fokus på effekt än filantroper i andra delar av världen. Att ge ses ofta som gott nog i många andra delar av världen, oavsett om det hjälper. Här upplevs ansvaret upphöra när pengarna är donerade. De nordiska filantroperna särskiljer sig genom att oftare efterfråga effekter och vilja veta vilken faktisk nytta de donerade medlen gör.

– Nordiska filantroper lägger även ned sin tid och använder sina nätverk för att öka effekterna i smarta samarbeten.

Filantroper borde samarbeta ännu mer. Idag är arbetet som filantrop en privat historia, det behövs fler förebilder. De som redan är aktiva bör prata mer om sina insatser.

Silvia Bastante de Unverhau avslutade med att säga att kombinationen av entreprenörskap, filantropi och finansiella resurser är en stark källa till samhällsförändring. Att arbeta med filantropisk verksamhet med starka finansiärer är bra för alla, även för affärerna.

Johan Andresen, ägare och ordförande Ferd, ett familjeägt norskt investmentbolag, tillfrågades om sina drivkrafter bakom det filantropiska engagemanget. Ferd har omfattande aktiviteter inom socialt entreprenörskap.

– Vi förstod att vi borde nyttja det vi är bra på Ferd, att skala företag, och jobba för att göra nytta bortom företagets värdekedja.

Våra insatser fick större genomslag än väntat. Nettovärdet av att få en avhoppad elev tillbaka till gymnasieutbildningen är 11,6 miljoner norska kronor, och det är inte bara bra för samhället utan även för individen själv. Inledningsvis höll vi en låg profil, nu talar resultaten för sig själva: det är effekten av våra insatser som räknas, avslutade Johan Andresen.

Robert af Jochnick, grundare och styrelseledamot i Oriflame, ett kosmetikaföretag med direktförsäljning, berättade att hans engagemang för filantropi inleddes när han och hans medgrundare och bror såg barn söka efter fynd på soptippar i utvecklingsländer: Vi tog beslutet att inte bara göra affärer i ett land, vi måste göra gott också.

– Nu är det en del av företaget, att visa medkänsla. Framgångsrika entreprenörer bör ge tillbaka till samhället.

Af Jochnick och hans bror driver nu olika stiftelser och deras barn är mycket engagerade i filantropiska projekt: Vi talar nästan mer om filantropi än om Oriflames verksamhet.

Mikael Ahlström, medgrundare Procuritas, Chelha och grundare av Charity Rating, berättade att han, efter att ha skänkt pengar till en dam med insamlingsbössa, undrade var pengarna faktiskt gick. Samtidigt läste han om ”Vagn-Olle” som samlat konservburkar och donerat sitt livs besparingar på fem miljoner kronor till en ideell organisation. Ahlström beställde årsredovisningar från flera organisationer och fann att organisation som Vagn-Olle sponsrat förlorat en tredjedel av det egna kapitalet. Det fick mig att starta Charity Rating, sa Ahlström. Nu kan du jämföra värdeskapande i 200 ideella organisationer baserat på hur öppna, demokratiska och effektiva de är, tillade han.

– Sedan vi började mäta detta har det skett en förändring i hur organisationerna kommunicerar med sina givare. Många kontaktar oss också och frågar hur de kan få grönt ljus.

I den efterföljande diskussionen sa Johan Andresen att vi inte kan förvänta oss att offentliganställda tar risker. Men om en entreprenör provar något nytt och visar ett bättre tillvägagångssätt och resultat, kan den offentliga sektorn ta efter. Vi erbjuder nya lösningar på de problem som finns, tillade Mikael Ahlström. Silvia Bastante de Unverhau inflikade att filantropernas viktigaste roll är att finansiera sociala innovationer. Robert af Jochnick tyckte att möjligheterna till skatteavdrag för filantropi bör återinföras, det skulle sända en signal om attityderna till det. Avslutningsvis var panelen överens om att det är enklare att samverka på kommunal nivå snarare än statlig, kontakterna är enkla när du har att göra med de som faktiskt måste agera på problemen.

Sista passet, en djupdykning i innovativa lösningar för socialt entreprenörskap med representanter från flera olika samhällsaktörer, modererades av Johanna Palmberg. De medverkande var Jaume Iglésies, Sustainable Investing Advisor UBS Switzerland Wealth Management, Lena Ingelstam, avdelningschef partnerskap och innovation SIDA, Gisele Mwepu, vd OKAPI Finance International, and Anna Urombi, vd och medgrundare AddTruly.

Jaume Iglésies beskrev UBS arbete och investeringar inom Social Impact som ett test av marknadens efterfrågan. Att lösa all världens problem är inte realistiskt, men UBS försöker hitta modeller för att stödja utvecklingen. Tre huvudutmaningar har identifierats som hinder i arbetet. Det första är finansiering. Duktiga entreprenörer har idéer som kan förändra världen, men saknar finansiering att genomföra dessa. Den andra utmaningen är avsaknaden av en kontrollerande kultur. Den ansträngning som krävs för att följa upp om pengarna faktiskt skapat skillnad är svag. Fokus ligger på att få pengarna donerade istället för att se den faktiska skillnaden som görs. Den sista utmaningen är koordination, att sammanfoga entreprenörer med kapital. Många kan vara intresserade av att satsa på social impact men saknar kunskap om var de kan investera. På samma sätt kan sociala entreprenörer ha utmärkta idéer, men sakna kunskaper om hur de lockar till sig nödvändigt kapital.

– Vårt mål är att få både ”hard core bankers” och NGOs att förstå varandra så att de kan informera varandra om behov och förväntningar.

Som avdelningschef för partnerskap och investeringar på SIDA kan Lena Ingelstam se hur skillnader i världen påverkar oss alla. FN:s ”2030 Agenda för hållbar utveckling” innehåller 17 mål för en mer hållbar värld. Agendan innehåller 169 delmål spritt över dessa 17 mål. Ingelstam erkänner att allt inte kan lösas med endast bistånd, men SIDA försöker fungera som en katalysator för framtida privata aktörer inom utvecklingsarbete. Andra observationer Ingelstam sett var ett ökande lokalt engagemang. I områden som mottar bistånd får de lokala aktörerna starka incitament att samarbeta i utmaningsdrivet entreprenörskap.

– Vi kommer från en tradition med offentligt stöd från staten, men börjar se att privata aktörer tar en allt större roll.

Gisele Mwepu, vd OKAPI Finance International, tar det sociala entreprenörskapet ner till botten av den ekonomiska pyramiden. Genom att föra bankverksamhet till tidigare exkluderade marknader har OKAPI hjälpt människor i Afrika att äntra den finansiella marknaden. Idéen hjälper inte endast människor att nå till den finansiella marknaden utan även banker att nå ut till nya kunder. OKAPI har genom att introducera en app som fungerar som ett virtuellt bankkort hjälpt kunder som inte kan nå ett bankkontor eller som inte fått ett Visakort eftersom de inte har någon formell anställning. Mwepu tror att impact measurement är otroligt viktigt för att ytterligare expandera den finansiella inkluderingen.

– Genom att visa direkt ”impact” av ditt engagemang kan vi övertyga fler företag att delta och stödja världens utveckling.

Anna Urombi, vd och medgrundare av AddTruly, hjälper företag med att nå ut med deras engagemang i socialt ansvar. Idén är att handplocka NGOs för att sammankoppla dessa med potentiella givare. För små och medelstora företag kan det vara svårt att förmedla samhällsengagemang till kunderna. Plattformen AddTruly hjälper dessa med matchning, med hjälp av kommunikations-kit, insamlingsverktyg och digitala uppdateringsrapporter av ett projekts effekter görs företag mer transparenta och följer konsumenternas efterfrågan i högre utsträckning.

– Konsumenter tenderar att föredra företag som gör skillnad i världen, sa Anna Urombi.