Det smittsamma entreprenörskapet
I rapporten Det smittsamma entreprenörskapet – från bruksmentalitet till Gnosjöanda visar Johan P Larsson, forskare Entreprenörskapsforum och ekon dr Jönköping International Business School, varför det startas fler företag i områden med historiskt sett många entreprenörer. Författaren presenterade även fyra kategorier av åtgärder för att stärka den regionala konkurrenskraften.
Inledningsvis berättade Johan P Larsson att de orter där en hög andel företag startades år 1987 fortfarande, 20 år senare, har en stark entreprenörskapsanda. En trend som också går att se i t ex Tyskland där orter med hög andel nystartade företag år 1920 även idag uppvisade samma resultat – trots perioder av nazism, kommunism och demokrati.
– Det finns något som är mycket envist med lokala kulturer, sa Larsson.
Vi vet inte exakt varför det ser ut så, fortsatte han. Något som dock går att se är att det finns en faktor av personlig påverkan. Personer med entreprenörer till grannar blir helt enkelt oftare entreprenörer själva. På samma sätt har orter med mer negativa attityder till entreprenörskap också en lägre andel nystartade företag. Dessa orter är i större utsträckning även storföretagsberoende och är oftare historiska S+V fästen, visade Larsson. Slutligen noterade han att det finns fyra policyområden av vikt för den regionala konkurrenskraften.
Johan P Larsson
-
- Förbättrade ramvillkor på central politisk nivå. Hit hör arbetsgivaravgifter och bolagsskatt, men även statlig inkomstskatt.
- Skatter och serviceavgifter på lokal nivå, som t ex avgifter för serveringstillstånd.
- Lokal service och lokal implementering av nationella regler som exempelvis bygglovsregleringar.
- Infrastruktur och stadsplanering. Något som maximera potentialen för produktiva möten.
Tvinga inte fram entreprenörskap
Seminariets första kommentator var Magnus Henrekson, vd och professor IFN, som i likhet med Larsson ansåg att stadsplanering kan inverka positivt på entreprenörskapet. En tät stad med goda kommunikationer låter företag specialisera sig vilket inverkar positivt på konkurrenskraften. Han menade vidare att politiker endast kan frisera i kanterna och underlätta för entreprenörskap.
– Men det finns också risk att politiker förstör något gott som är på väg.
Henrekson ansåg att entreprenörskap föder entreprenörskap vilket bäst överlåts åt marknaden. Om politiker försöker tvinga fram något slutar det ofta illa.
Magnus Henrekson och Johan P Larsson
– Om företagande sprids som en präriebrand eller inte beror till stor del på de ramverk som samhället sätter upp, sa han.
Slutligen frågade Henrekson Johan P Larsson vad är en bra policyåtgärd är.
– Generellt är bra policyåtgärder billiga och lågt hängande frukter som inte är branschspecifika. Man vet inte vilka branscher som kommer att vara framgångsrika om tio år, framför allt inte i den lokala ekonomin, sa Larsson.
Under stora ekar växer inga träd
Därefter tog serieentreprenören Rune Andersson vid som konstaterade att de flesta nya jobb skapas i små företag.
– Under stora ekar växer inga träd, sa han.
Han framhävde exemplet Luleå och att en stad kan förändras från storföretagsberoende till en kunskapsintensiv universitetsstad med ett diversifierat näringsliv. Vidare pekade Andersson på att entreprenöriella kluster tenderar att bildas utmed stora vägar. Detta är ett direkt argument mot infrastruktursatsningar som höghastighetståg. De riskerar att bli ett nytt Göta Kanal, d v s ett turistmål. Bra vägar kan vara precis lika miljövänliga, om vi kör elbilar på dem.
Rune Andersson och Johan P Larsson
– Ett konkret policyinitiativ för att förbättra en regions konkurrensvillkor är regional eller kommunal bolagsskatt alternativt att en del av bolagsskatten går till den region där företaget verkar, sa Andersson avslutningsvis.
Hönan eller ägget?
Efter Rune Andersson följde kommentarer från Stig Henriksson, riksdagsledamot (V) och tidigare kommunalråd i Fagersta samt Susanne Andersson Pripp hotellentreprenör från Jämtland och ledamot i Visitas styrelse.
Henriksson diskuterade inledningsvis vad som är hönan eller ägget. Vänstern är stark på bruksorter där just storföretag dominerar. Bruksorter har generellt ett kulturproblem, de är små, de har en svag marknad och därmed är det svårare för entreprenörer att växa.
– En regional bolagsskatt som Rune Andersson föreslår vore utmärkt.
Det innebär att skatter kan sänkas om kommunen sköter sin ekonomi och sätter även press på kommunen att effektivisera sin verksamhet. Systemet med egenfinansiering av tillsyn och annan kommunal service främjar inte effektivisering, menade Henriksson.
Hängivna entreprenörer smittar andra
Andersson Pripp kommenterade rapportens slutsatser och lyfte fram hur viktigt det är med attityder. När hon växte upp i Östersund på 1980-talet var det fult att vara entreprenör och ännu fulare att vara det inom hotell och restaurang – ”de höll ju bara på med svarta pengar ”.
Susanne Andersson Pripp och Stig Henriksson
– Ung företagsamhet är ett jättebra initiativ men attitydarbetet behöver börja ännu tidigare, menade hon.
En entreprenör som gillar sitt yrke pratar gärna entusiastiskt om det vilket smittar av sig. Hon påtalade även problemet med egenfinansierade tillstånd. Andersson Pripp berättade att hon hade en restaurang i Härjedalen som fick betala 70 000 kronor för ett alkoholtillstånd.
– Jag startade inga fler restauranger i den kommunen, konstaterade hon till sist.
Seminariet avslutades med publikfrågor och en av dessa tog ansats i flyktingkrisen och om entreprenörskap är en del av lösningen på sysselsättningsfrågan. Johan P Larsson menade att detta i stor utsträckning beror på hur anställningsvillkoren ser ut. Är det höga trösklar in kommer vi se fler och fler exempel på s k kringgående entreprenörskap. De nya förutsättningarna kommer att innebära stora förändringar i regelverken. Vi kommer att få en ny spontan ordning som Entreprenörskapsforum kan fortsätta att följa och förklara menade Larsson.
Rune Andersson, Magnus Henrekson, Susanne Andersson Pripp, Stig Henriksson och Johan P Larsson