Entreprenörskapets kultur – Gnosjö, IKEA och Draknästet
Entreprenörskapsforum besökte årets Bok&Biblioteksmässa i Göteborg och deltog på Forskartorget. Pernilla Norlin, Entreprenörskapsforum och Caroline Wigren-Kristoferson, Lunds universitet samtalade om vad som utmärker en entreprenöriell kultur, varför det är viktigt och hur vi kan arbeta med kultur på olika nivåer.
Samtalet inleddes med en redogörelse över hur vi kan definiera kultur. Caroline Wigren-Kristoferson menade att vi alla är del av flera kulturer samtidigt. Kulturen utgörs av lager av normer och värderingar, både uttalade och outtalade, som påverkar människors beteende. Kultur existerar på olika nivåer, t ex nationell, regional, inom familjen och på våra arbetsplatser.
– Kultur finns överallt där det finns människor.
Vad är då utmärkande för en entreprenöriell kultur? Caroline Wigren-Kristoferson berättade att litteraturen på området är splittrad. Dels finns det både ett individualistiskt respektive kollektivistiskt perspektiv och dels skiljer sig forskningen åt vad gäller förhållningsätt till prestationsbehov. Ett annat viktigt tema är osäkerhetsundvikande som är problematiskt för en entreprenöriell kultur. Ämnet är relativt outforskat, därför har vi så vaga resultat, menade Caroline Wigren-Kristoferson.
Ett exempel på en utpräglad entreprenöriell kultur är den berömda Gnosjöandan, som enligt Caroline Wigren Kristoferson har sitt ursprung i en historisk kyrklig anda, där hårt arbete, samarbete och lojalitet till familjen förväntas av samhällets medlemmar.
Hur kan då kultur användas som strategisk resurs? En kultur kan användas som ett verktyg för att styra och utveckla en organisation, berättade Caroline Wigren-Kristoferson. Ett exempel på en organisation med stark företagskultur är IKEA. Det finns en mängd berättelser, symboler och historier om IKEA och dess grundare Ingvar Kamprad som representerar något för IKEAs anställda.
Dessvärre är det svårt att kopiera en specifik framgångsrik kultur.
– Alla regioner och organisationer är olika. Kultur handlar om det vi tar för givet och därför är det svårt att definiera och överföra framgångsfaktorerna.
Men visst går det att etablera en mer entreprenöriell kultur. Caroline Wigren-Kristoferson pekade på att det t ex är viktigt att förändra synen på misslyckande. Ledare bör anamma ett tillåtande förhållningssätt i kulturen. Det handlar mera om ett prövande för att lyckas.
Det kan även vara en god idé att göra en medveten satsning på en kreativ företagsmiljö. Som exempel lyftes Google fram. Där får medarbetarna satsa på sina egna projekt en dag i veckan. Detta generar nöjdhet hos de anställda, ökat intraprenörskap och en mängd idéer för Googles utveckling.
Ett annat sätt att lyfta entreprenöriella aspekter av kultur är genom förebilder och goda exempel. SVTs satsning Draknästet är ett exempel på ett sådant initiativ, avslutade Caroline Wigren-Kristoferson.
– Det handlar helt enkelt om att lyfta entreprenörskap.