Utbildning nyckeln till entreprenörskap
Entreprenörskap går att lära sig! Sverige bör öka satsningar på entreprenörskapsutbildning i ett tidigt skede. Dessutom lönar sig högre utbildning i allmänhet, i alla fall om du är entreprenör. Detta diskuterades den 16 september då Entreprenörskapsforum, tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm arrangerade Swedish Schumpeter Lecture 2015. Årets föreläsare var Mirjam van Praag, professor Copenhagen Business School. Bo Jansson, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund, Juanna S Joensen, Senior Research Associate, University of Chicago och Roger Mörtvik, statssekreterare hos kunskapslyftsminister Aida Hadzialic kommenterade och diskuterade.
Entreprenöriellt beteende kan läras ut
Mirjam van Praag inledde föreläsningen ”The Potential of Fostering More (Schumpeterian) Entrepreneurship” med en diskussion av själva entreprenörskapsbegreppet. Å ena sidan innefattar entreprenörskap de egenanställda med låg omsättning och utan vilja eller möjlighet att växa där företagandet är en behovsdriven försörjningsform (är detta egentligen en dold arbetslöshet?). Å andra sidan finns de sk schumpeterianska entreprenörerna som ”förstör” befintliga marknader med nyskapande idéer vilka ändrar spelreglerna. Detta är den senare formen av entreprenörskap som beslutsfattare helst främjar.
Mirjam van Praag
– Är entreprenörskap en välsignelse? Förändrar unga och sociala entreprenörer världen? Om nej borde vi höja skatter och göra det svårare att vara entreprenör. Om ja borde vi göra tvärtom.
Vidare poängterade van Praag att en framgångsrik entreprenör inte nödvändigtvis är en person som tjänar mycket pengar utan snarare en som ändrar spelreglerna på marknaden, skapar oväntade mervärden och tillför samhället något nytt och bättre. Det är de som är de Schumpeterianska entreprenörerna. För att få fler av dem måste vi ta reda på hur de ser ut. Vad har de för karakteristika? van Praag berörde tre olika huvuddrag – utbildningsnivå, intelligens och beteende.
Forskning visar att det finns ett starkt samband mellan högre utbildning och framgångsrikt entreprenörskap. För entreprenörer är utbildningsnivån viktigare för höga inkomster än för anställda. Entreprenörer tjänar även mer på intelligens än anställda. Det gäller framförallt teknikförståelse men även generalistkompetenser och framförallt social förmåga.
– I motsats till mediebilden är de flesta framgångsrika entreprenörer högutbildade. Ofta förknippas bilden av den framgångsrike entreprenören med en person som hoppat av eller aldrig påbörjat en högre utbildning som t ex Bill Gates, Mark Zuckerberg eller Ingvar Kamprad. De är undantagen.
En ny inriktning inom forskningen är även att undersöka entreprenörers beteende. De visar sig vara mer optimistiska mer självsäkra och lita på sin intuition än andra. De experimenterar mer och har en mer avslappnad inställning till risktagande, osäkerhet och förluster. Likartade beteenden finns hos framgångsrika chefer.
Vad styr då att någon väljer att bli entreprenör eller framgångsrik anställd? Går det att lära sig att bli entreprenör eller är det biologiskt betingat? Forskarna har utfört studier med tusentals adopterade barn i Sverige och i dessa fall finns ju två uppsättningar föräldrar. De biologiska och de som de växt upp med.
Mirjam van Praag
– Resultaten visar att både gener och social miljö styr men adoptivföräldrarnas entreprenöriella beteende är dubbelt så viktiga som generna. Med andra ord är svaret på frågan att entreprenöriellt beteende kan läras ut.
Mirjam van Praag berättade vidare om ett experiment som genomförts i grundskolan i Nederländerna, Bizworld. Eleverna får driva företag och även inneha bestämda roller i företaget som vd, ekonomichef och marknadsförare. De får prova på att utveckla sina entreprenöriella färdigheter.
– De barn som deltar i entreprenörskapsexperimentet är efteråt mer proaktiva, analyserande och självsäkra än de som inte deltar. De här kognitiva färdigheterna är som tidigare nämnts framträdande hos framgångsrika entreprenörer.
Hur får vi då fler framgångsrika entreprenörer? Studier visar att störst effekter för utvecklingen av entreprenöriella beteenden uppnås i grund- och gymnasieskola. Förebilder är betydelsefulla även vid högre utbildning och därför behöver entreprenörskap få högre status och tillgången till inkubatorer och innovationskontor är viktigt. Beslutsfattare bör fundera över två saker:
– Borde vi satsa på entreprenörskap tidigare i skolan? Eller borde vi skapa effektivare program vid senare stadier?
Fostra entreprenörskap för morgondagens ekonomi
Roger Mörtvik, statssekreterare åt gymnasie- och kunskapslyftsministern, var först ut av tre kommentatorer. Han ansåg att entreprenörskapsutbildning bör beaktas i ett samhällsekonomiskt sammanhang.
– Vi behöver utbilda människor och främja entreprenörskap för morgondagens ekonomi.
Bo Jansson, Juanna S Joensen och Roger Mörtvik
Entreprenöriella förmågor är inte bara viktiga för företagare utan också för att skapa en arbetskraft mer anpassningsbar till förändring. Tio procent av alla svenska jobb omsätts varje år, vi lever alltså redan i en Schumpeteriansk ekonomi, sade Roger Mörtvik. Han trodde därför att politiken måste se över hur den kan främja fler att engagera sig i entreprenöriell verksamhet.
– Det finns en bred enighet i både regering och allians om vikten av entreprenörskapsutbildning i skolan.
Initiativ som till exempel Ung företagsamhet är av stor betydelse och skapar möjligheter för unga människor till framgångsrikt entreprenörskap, avslutade Roger Mörtvik.
Sökes: skickliga, innovativa och flexibla arbetstagare
Juanna S Joensen, senior forskare vid University of Chicago, tog utgångspunkt i entreprenören som en ekonomis motor men noterade att få svenska entreprenörer är Schumpetarianska:
– Svenska entreprenörer skapar få arbetstillfällen eftersom de har för lite kapital.
Juanna S Joensen
Joensen efterfrågade också en arbetsmarknadspolitik där entreprenörskap kan ge ett socialt värde.
– Vi behöver duktiga, innovativa och flexibla arbetstagare som kan skapa Schumpetariansk tillväxt.
Detta är egenskaper som skolan behöver utrusta eleverna med. Vägen till framgång är dock inte så rak som folk tror. Vi måste också ge stöd till de som bli arbetslösa och stödja dem till nya jobb. Vilka färdigheter är värdefulla på vilket stadium, frågade Joensen. Vi måste uppmuntra entreprenörsförmågor men vi måste också gräva mer i när och var de är avgörande.
Utbildning i entreprenörskap: en win-win-situation
Bo Jansson, ordförande Lärarförbundet, tog sin utgångspunkt från lärares misstänksamhet mot entreprenörskapsutbildning i skolorna.
– Jag försvarar varför utbildning i entreprenörskap är så viktigt. Jag har sett glöden hos studenter deltagit i Ung företagsamhet.
Vi har nu, tillsammans med Svenskt Näringsliv, satt ljuset på lärarna, och delar ut ett pris till bra lärare i entreprenörskap, fortsatte Bo Jansson. Det handlar inte bara om göra affärer, det gör eleverna mer kreativa och innovativa. De lär sig planera projekt och lösa problem, d v s precis det skolan handlar om!
Bo Jansson och Juanna S Joensen
Enligt en färsk undersökning vill gymnasieelever ha bättre förbindelser med näringslivet, så detta är definitivt en win-win-situation, avslutade Bo Jansson.
Lär först, motivera sen
Mirjam van Praag höll med om att entreprenöriell förmåga har en bredare tillämpning. Att kunna anpassa sig till förändringar är viktigt, sade hon. Sverige ligger också i framkant när det gäller entreprenörskapsutbildning.
– Om du utvecklar entreprenöriella förmågor tidigt kan du lättare addera till dem när du är äldre.
Entreprenörskap inom högre utbildning handlar om att motivera människor till en annan karriärmöjlighet. Det handlar först om att lära, senare om att motivera, avslutade van Praag.