Filantropi på frammarsch – mot en ny nordisk välfärdsmodell?

Filantropi är en katalysator för samhällsförändring som utmanar traditionella tankesätt. Den nordiska filantropimodellen kompletterar den offentliga och ger möjlighet till innovativa lösningar på samhällsutmaningar. Hur kan nordisk filantropi få bättre förutsättningar att främja samhällsutveckling? Det var frågan i fokus för Entreprenörskapsforums Almedalsseminarium den 3 juli 2017.

Se webbutsändningen av seminariet 

Sarah Bohman, Anne Holm Rannaleet, Gunvor Kronman, Pontus Braunerhjelm

Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH, presenterade resultaten från rapporten, Samhällsförändring och filantropi i ett nordiskt perspektiv, som satt fokus på frågor om filantropens motiv, metoder, utmaningar och hinder samt hur filantropins effekter kan stärkas. Studien visar att filantropi bidrar med finansiellt kapital till kollektiva nyttigheter, skapar en mångfald i lösningar på samhällsutmaningar, har mer innovativa former av finansiering och samarbeten, är en katalysator för samhällsutveckling och utmanar vedertagna sätt att tänka.

-Kombinationen av entreprenörskap, filantropi och finansiella resurser kan vara en bra grogrund för att skapa samhällsförändring. Nordiska filantroper är mer strategiska, proaktiva och har större fokus på att uppnå mätbara sociala effekter än filantroper i resten av världen.Pontus Braunerhjelm

Konkreta policyåtgärder som skulle främja filantropin är skattelättnader för gåvor men även s k matchningsfonder där staten matchar den filantropiska insatsen krona för krona under en begränsad period. Vidare behövs enklare upphandling, bättre samarbete med myndigheter och enklare regelverk för sociala entreprenörer.

Först ut att kommentera var Gunvor Kronman, vd Hanaholmen, som lyfte likheter och skillnader i nordisk filantropi. Det är exempelvis stora kulturskillnader mellan Sverige och Finland, den finska välfärdsstaten växte fram långsammare än den svenska och därmed hann inte filantropin avvecklas. I Finland finns en modell för universitetsfilantropi. De senaste årens fundraisingmål, som staten matchat, har dessutom lett till en större samhällelig medvetenhet och ökad kommunikationsförmåga. Exempelvis har universiteten blivit ännu bättre på att se vad som är verkliga behov och vad som inte är lika viktigt. Framöver skulle det behövas utbildningsinsatser för de som arbetar med facilitering av filantropi.Gunvor Kronman

Anne Holm Rannaleet, Executive Director IKARE, beskrev hur den europeiska trenden är i linje med den nordiska modellen. Alltfler traditionella stiftelser börjar även arbeta efter venture philantrophy-metoden och utgår från varför något inte fungerar. Detta innebär att man måste förstå den lokala situationen och se mottagarens behov snarare än att jobba på ett visst sätt. Med denna utfallsfokusering blir investeringarna viktigare och det talas nu om mission related investment. I exempelvis Storbritannien går man längre tillbaka i processen. Ett exempel är hur försäkringsbolagen förebygger översvämningar som drabbar många människor. Detta tjänar naturligtvis även försäkringsbolagen på men i slutändan är det en winwin-situation.

-Vi pratar ofta om miljardärerna och deras insatser, men viktigast inom filantropin är människors tid och de personliga insatserna. Det som behövs för lyckad filantropi är eldsjälar, politiskt engagemang, riskvilligt kapital och framför allt människors tid.Anne Holm Rannaleet

Sist ut att kommentera var Sarah Bohman, verksamhetsansvarig, Raoul Wallenberg Academy (RWA), en insamlingsstiftelse med engagemang i fokus för att inspirera unga ledare att stå upp för mänskliga rättigheter. RWA samverkar med gymnasieskolor runt om i landet.

-Jag är så glad att world value survey har så stort inflytande. Sverige är annars landet lagom, men här är vi extremer i individualistiska och sekulära traditioner. Detta överensstämmer med studiens slutsatser att filantropi är något personligt som baseras på egna upplevelser och ett personligt engagemang.

Den nordiska modellen handlar mycket om effekter, och Sarah Bohman skulle vilja se ett KPI för filantropi så att vi kan jämföra hur det faktiskt går. Det är även viktigt att se en professionalisering för att skapa legitimitet hos de filantropiska organisationerna gentemot  finansiärerna.Sarah Bohman

Sammanfattningsvis hoppades panelen att gränserna suddas ut mellan vem som bär samhällsutvecklingen, det ska vara filantroper, näringsliv och stat. Dessutom behövs en professionalisering av filantropin. För detta finns ett behov av mötesplatser, goda förutsättningar för entreprenörskap i samhället, utbildning för att understödja filantropi, en samhällelig diskussion kring filantropi inklusive uppbackning från politiken.

Ytterligare lästips: Lanseringsseminariet av Creating impact through philanthropy.