Grönt riskkapital
Många har höga förväntningar på cleantech-sektorn när det gäller att avhjälpa miljöproblem. I omställningen mot ett hållbart samhälle har innovationer en nyckelfunktion. Tanken är att innovationer ska utvecklas till bärkraftiga företag, men hur ser vår kunskap om riskkapitalinvesteringar i denna bransch ut? Det var den övergripande frågeställningen Entreprenörskapsforums seminarium.
Anders Isaksson, universitetslektor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet var inbjuden för att tala om sin forskning om befintliga riskkapitalinvesteringar i cleantech-sektorn. Han har forskat om hur cleantech-företag skiljer sig från andra företag med avseende på t.ex. tillväxt, storlek, lönsamhet och finansiell stabilitet
Anders Isaksson definierar riskkapital som ägarkapital i unga tillväxtföretag och i tidiga skeden. Cleantech i sin tur är inte en bransch, utan snarare ett segment, menar han:
– En produkt eller en tjänst som ger prestanda eller lägre kostnad, som reducerar eller eliminerar den negativa miljömässiga påverkan eller förbättrar den produktiva användningen av naturresurser.
Det är även ett brett segment som sträcker sig från energiproduktion till återvinning och avfall via luft-/miljöteknik och energieffektivisering. Och branschen lockar verkligen investerare, därför finns stort intresse av att studera den.
– Riskkapital kan vara en viktig länk i kedjan som omvandlar innovativa entreprenöriella idéer till framgångsrika mogna företag. Tolv procent av alla riskkapitalinvesteringar sker i cleantech-bolag.
Men cleantech dras också med särskilda problem som inte återfinns i andra tillväxtbranscher. Vägen från idé till kommersialisering är vanligen snårigare än inom andra branscher. Politiska beslut kan lägga hinder i vägen och man har t.ex. höga kostnader för testanläggningar.
Cleantech-bolagen är både yngre och mindre än övriga företag men de växer de mer än övriga företag. Men några viktiga sektorer är underrepresenterade, t.ex. vattenrening och energiinfrastruktur.
Från U-landslösning mot en marknad på 34 miljarder dollar
Bolaget myFC är ett bränslecellsföretag, vars ursprungliga idé bakom teknologin är att kunna ge befolkningen i utvecklingsländer möjlighet att ladda telefoner utan nätström. Företaget är sprunget ur forskning på Kungliga Tekniska Högskolan. 2004 fick man ett patent. I och med detta tog företaget klivet in i STING:s inkubatorprocess – därifrån tog utvecklingen fart, berättar Björn Westerholm, vd.
Under det sista året har produkten utvecklas. Den är effektivare än konkurrenternas, enkel att tillverka och har en flexibel design. myFC ville från början integrera bränslecellen i batteriluckan på mobiltelefoner och förde diskussioner med tre av de sex största mobiltillverkarna. Ledtiden för denna lösning var för lång och affärsmodellen utvecklades från licensiering till en egen kontrollerad process. Nu har företaget tagit in 75 miljoner SEK i kapital och man har haft ett stort genomslag globalt. Nyckeln till framgången stavas ”powergap”, vilket är skillnaden mellan energin du vill ha i din telefon och den energi du faktiskt har. Då datatrafiken i telefonen har ökat fjorton gånger under de senaste två åren och litiumjonbatterier har för få laddcykler, ökar behovet av teknologi för att ladda dessa. myFC löser detta genom att utvinna energi ur vatten.
– Vi stjäl O2 ur H2O, säger Björn Westerholm, VD för myFC
Företaget marknadsförs nu globalt och står inför en marknad värd 34 miljarder dollar med kraftig tillväxt, det säljs 2 miljarder laddare varje år i hela världen varje år. Företaget hoppas lansera produkterna i butik under december 2011.
Riskkapitalistens perspektiv
Johan Hernmarck, Provider Venture Partners, riskkapitalist med lång erfarenhet av finansiering och investeringar i tidiga skeden, var inbjuden för att ge sina perspektiv på branschen och Anders Isakssons forskning. Han betonade vikten de mjukare frågorna:
Riskkapitalisten investerar i ledarskap, framhöll Johan Hernmarck.
Som en kommentar till Björn Westerholm och företaget myFC, konstaerade Johan Hernmarck:
– Produkten i sig finns där av en anledning – entreprenören. Forskaren eller uppfinnaren behöver entreprenören för att hitta marknad, strategi och entreprenören erbjuder denna kunskap.
Entreprenörens långsiktiga vision och engagemang måste matchas av riskkapitalisten. Här ligger ett problem i synen eller definitionen av riskkapital, snarare än det kortsiktiga perspektivet gäller ett längre
– Du ska ha djupa fickor och vara med i åtta år för att det ska lyckas.
Johan Hernmarck reflekterad kritiskt över riskkapitalmarknaden som han anser saknar inriktning:
– Vi har ingen välfungerande riskkapitalmarknad i Sverige. Det finns ingen lyckad strategi, och har aldrig funnits, oavsett regering.
Här skulle staten kunna ha en roll och stötta i att kickstarta ett antal venture capital fonder för att komplettera marknaden.
Inkubatorer och mjuka pengar
Pontus Braunerhjelm, vd, Entreprenörskapsforum och moderator, återkom till frågan hur man policymässigt kan stödja och underlätta utvecklingen av svensk cleantech. Om vi är positiva till offentliga pengar, vart i processen ska de då sättas in?
– I början, i mitten och på slutet, replikerade Björn Westerholm skämtsamt.
myFC är sprunget ur STINGs inkubator verksamhet och är ett framgångsrikt exempel på hur offentliga medel kan göra nytta.
– En offentlig krona in i inkubatorsystemet ger fem kronor tillbaka”, menade Magnus Rehn från STING, som fick medhåll av Johan Hernmarck.
– Offentligt kapital viktigt är viktigt, men, det måste vara objektivt, marknadskompletterande och ”djupt”, dvs. vara långsiktigt, fyllde Johan Hernmarck i. Erbjud mjuka lån, bygg inkubatorer för de funkar och ”kickstarta” ett antal riskkapitalfonder för att få in fler aktörer på marknaden, var hans avslutande kommentar.
För mer information. Ladda ner presentationerna från Anders Isaksson och myFC.