Innovation är systematik

Vad är egentligen en innovation? Hur mäter vi dessa och vad är egentligen den svenska paradoxen, om den ens finns? Dessa frågor och många fler därtill diskuterades då Entreprenörskapsforum höll ett fullsatt seminarium om innovation management.

Entreprenörskaps vice vd Ulrika Stuart Hamilton, tillika dagens moderator, hälsade välkommen och introducerade Anna Brattström, doktorand på Handelshögskolan i Stockholm. Anna Brattström har just färdigställt en policysammanfattning (PS) för Entreprenörskapsforums räkning, vilken låg till grund för hennes presentation om Innovation Management.

Anna Brattström började med att redogöra för  sin syn på uppkomsten av innovationer.

–    En innovation kommer inte ur kaos eller som en blixt från klar himmel. Den är frukten av ett strukturerat och systematiskt arbete.

Definitionen av en innovation kan beskrivas som förbättringar av teknologi eller förbättringar av metoder, processer eller distributionskedjor. Detta tar sig ofta uttryck genom en produkt, en process (jfr IKEA som kom på att man kunde låta kunden skruva ihop möblerna själv), en innovativ distribution av en redan existerande teknologi (t.ex. Spotify) eller nya sätt att definiera ett erbjudande. Innovation är dock inte alltid en självklar process:

–    Innovation är dyrt och osäkert – men livsviktigt!

Anna Brattström interagerade med publiken genom att låta publiken testa sin innovationsförmåga i en enkel övning där man skulle poängsätta sin egen innovativa förmåga. Många skattade en hög innovativ potential, men ingen fick full poäng – det finns alltså utrymme för förbättring, menade Anna Brattström och drog en parallell till samhället i stort.

Annas Brattströms intresseområde är innovation management, som för henne handlar om hur man är kreativ, gör saker rätt och gör rätt saker. Nyckeln är kunskap, kreativa förmågor och motivation. Det är dessa tre parametrar som gör att vi blir mer innovativa. Tillsammans med en bra process i innovationsarbetet kan man nå kreativitet på ett strukturerat sätt

–    Då kan man kicka ut dåliga idéer och göra rätt saker.

Olof Ejermo, docent vid Circle, Lunds universitet har i en ny policysammanfattning skrivit om svensk innovationskraft. Olof tar avstamp i innovationsekonomi, en teori sprungen ur nationalekonomi, där beståndsdelarna utgörs av kapital, arbetskraft och kunskap.

Innovationer kan, enligt Olof Ejermo, definieras som nya produkter eller tjänster med ekonomiska konsekvenser. De kan användas av flera och har därmed överspillningseffekter och kan skapa tillväxt genom variation (iPhone vs Samsung).

–    Detta kan dock ge incitamentsproblem genom kopiering, dvs stöld av idéer, menade Olof Ejermo

Hur löser man incitamentsproblemen? Patent, subventioner och riktade stöd kan motverka detta. Här kan offentlig sektor ha en roll, för medarbetare att utveckla idéer.
Innovation mäts vanligen genom FoU och patent. Det är ett standardiserat mått och används inom EU såväl som av OECD. Fördelen är att måttet ger långa tidsserier och hög grad av jämförbarhet, men patent och FoU-insatser tenderar att variera över branscher, varför det kanske inte är ett fullgott mått på innovation.

Vem innoverar?

Överväldigande stor del av FoU bedrivs i de stora företagen, inte i det offentliga eller i de små företagen. Detta är på grund av att vi har många stora företag och lever i en öppen, exportdriven ekonomi.

Tittar man närmare på antal innovationer i termer av uppfinningar – innovation på individnivå – kopplat till lärosäten så hamnar Lunds universitet, följt av Chalmers, Stockholm och Uppsala högst på listan. De stora lärosätena är resursstarka och uppfinningarna är koncentrerade till storstäderna. – Betydelsen av svensk akademi för teknologisk utveckling är stor, betonade Olof Ejermo.

Den svenska paradoxen är löst!

Den omskrivna, och i viss mån omtvistade, svenska paradoxen definieras antingen som ett tillstånd med hög FoU och låg exporttillväxt i högteknologi eller som hög FoU men låg allmän tillväxt.

Detta är dock inte hållbart enligt Olof Ejermo

–    Det finns inget rakt samband mellan FoU och tillväxt. Därför håller inte tanken på ett motsägelsefullt förhållande mellan dessa två. Däremot har FoU en stor påverkan på företagens tillväxt, enligt Olof Ejermo

FoU påverkas positivt av försäljning, det är även mer positivt för tillväxtföretag med utlandsförsäljning. Det gör den svenska paradoxen snarast till ett branschfenomen.
Även om Sverige kan sägas prestera teknologiskt väl och våra FoU- intensiva företag är en tillgång som kan leda till nya produkter, behöver vi ständigt förbättra innovationsklimatet, avslutade Olof Ejermo.

Emil Källström, riksdagsman och innovationspolitisk talesman för Centerpartiet, var inbjuden att kommentera forskningspresentationerna. Han inledde med att betona vikten av att ha ett långsiktigt perspektiv när vi värderar och sjösätter satsningar inom innovationspolitikens område. Det vi gör idag och pratar om runt middagsborden ska kunna ge eko i framtiden.

Källström berättade kort om arbetet med innovationsstrategin för Sverige och den kommande forskningspropositionen. Det handlar om en bred innovationsstrategi som ett steg mot ökad innovation och samverkan mellan akademi och näringsliv, inte minst med de mindre företagen, lyfte Emil Källström fram. Smidiga lösningar med färre aktörer och tydligare lösningar för innovatörer i vardande, möjligen genom så kallade ”one–stop -shops”.

Den efterföljande diskussionen kring innovation och innovationspolitik var ett livligt växelspel mellan de medverkande och publiken. En stor utmaning ligger i att förklara sambanden mellan innovation och jobb.  När det gäller andra initiativ, såsom restaurangmomsen verkar det som många skriver under på det, men varför är det så svårt med innovationer?

Även innovation i sjukvården och i offentlig sektor, dvs sociala innovationer, nämndes som en stor framtida utmaning där man behöver lära sig att implementera innovationsprocesser. Det är svårt att införa ett näringslivstänk rakt av, det krävs nya modeller.

Seminariet avslutades med några policyrekommendationer. FoU- eller riskkapitalavdrag nämndes som åtgärder med potentiell positiv inverkan.

Emil Källström betonade avslutningsvis vikten av mer öppen innovation med betoning på samverkan. Kanske behövs det t o m lite mindre politik och en satsning på innovationsupphandling av såväl varor som tjänster för att få detta på plats.

LADDA NER ANNA BRATTSTRÖMS OCH OLOF EJERMOS POLICYSAMMANFATTNINGAR >>