Innovation för framtida tillväxt

För tredje året i rad bjöd Entreprenörskapsforum och SCB den 1-2 oktober 2014 in till höstkonferens. Syftet med konferensen var att lyfta den senaste forskningen inom företagande och entreprenörskap med inriktning på innovation. På konferensen diskuterades bl a hur innovationer omvandlas till livskraftiga företag och hur en politik som främjar innovation och framtida konkurrenskraft skapas. På eftermiddagen hölls ett antal parallella sessioner där deltagarna kunde fördjupa dig i den senaste forskningen kring områden kopplade till entreprenörskap och innovation.

Mazzucato publik
Mariana Mazzucato

Den första dagen inleddes av huvudtalaren Mariana Mazzucato, professor University of Sussex, som inledde sitt anförande med att fastslå att det inte räcker med att prata om varken innovation eller stat. Det behövs ett regelverk som är mindre statiskt än idag, ett symbiotiskt ekosystem, framgångsexempel är t ex PPP-lösningar (Private Public Partnership).

Mazzucato fortsatte med att påpeka att näringspolitik åter är en het fråga och att fokus förflyttats från de som tar (the takers) till dem som ger (the makers), dvs staten som finansiär står numera i blickfånget. Men dagens stora utmaningar kräver ett vidare perspektiv, menade Mazzucato.

M Mazzucato
Mariana Mazzucato

Staten kan aktivt forma och skapa marknader

Vad är då statens roll för att stimulera tillväxt och innovation? I boken The Entrepreneurial State skriver Mazzucato att staten bör sätta en spelplanen och lösa marknadsmisslyckanden. Samtidigt måste komma bort från den Kafkaliknande föreställningen om att vara en trist byråkratisk organisation till att fånga mer av den privata sektorns Mark Zuckerbergska idé- och innovationsrika stjärnglans.

Mazzucato menade att staten aktivt kan forma och skapa marknader, men för att göra det behövs nya verktyg för att mäta och utvärdera statliga investeringar.

– Det krävs målinriktade investeringar längs hela innovationskedjan.

Ett återkommande problem för innovativa startups är att finansieringen oftast är kortsiktig, spekulativ och exitfokuserad. Därför är statlig, mer långsiktig, finansiering av stor vikt för dessa företag.

Statens roll är alltså att våga investera och ta den höga risk som krävs för att få fram nya innovationer. Särskilt viktigt är det att forma generella marknader som t ex IT och nanoteknologi. Mazzucato påvisade vad som gör iPhonen så smart – pekskärmen, batterierna, GPS:en, SIRI osv – dvs teknologier som den amerikanska staten har utvecklat via DARPA och NASA m fl.

– Google tjänar stora pengar på en sökalgoritm som staten finansierat, men betalar samtidigt väldigt lite i skatt. Vem finansierar nästa stora hajp? Vem kickar igång den gröna revolutionen?

Minimera risker och dela belöningar

Enligt Mazzucato saknas ett tydligt ramverk för hur staten ska skapa den forskning och utveckling som inte sker naturligt av forskare och entreprenörer.

– Statens insatser kan skapa multiplikatoreffekter men det krävs att den aktivt går från att minimera risker till att dela risker och belöningar med dem som vågar investera.

Mazzucato menade att det är ett för stort fokus på statens misslyckande satsningar som t ex Solyndra medan solskenshistorierna som t ex Tesla inte lyfts som lyckade statliga innovationssatsningar. Ibland lyckas investeringarna – ibland inte, det viktiga är dock att de lyckade investeringarna ger tillräckligt stor utdelning för att kunna täcka förlusterna och räcka till medel för nya satsningar.

Mazzucato avslutade sitt föredrag med att återigen lyfta fram att staten har en fundamental roll för att skapa tillväxt via innovationer genom t ex inkomstvillkorade lån till företag, krav på återinvestering av vinster i innovationsfonder, statliga investeringsbolag samt nationella placeringsfonder. Det gäller att uppmuntra företag – med morot eller piska – att återinvestera i innovation.

Mariana Mazzucato
Mariana Mazzucato

Statens roll i Sverige och USA är olika

I den efterföljande paneldiskussionen inledde Regina Summers, verksamhetsansvarig SNITTS, som var imponerad av Mazzucatos bok. Hon relaterade till sin egen verksamhet där medlemmarna finns inom alla universitet, forskningsinstitutioner och innovationskontor. Dessa institutioner kritiseras ofta för att de inte levererar och är för långsamma.

– Den feedback vi får är att vi inte skapar tillräckligt med patent eller företag men dilemmat är att ramverket bygger på en 20-årig amerikansk modell.

Summers påpekade att statens roll i USA och Sverige i själva verket är mycket olika. När det talas om att skapa tillväxt och att vara entreprenöriell görs det i akademiskt arbete och en institutionell miljö. Summers såg också kunskap, samhälleliga konsekvenser, välfärd och kultur som delar av den entreprenöriella staten.

Panel2 Mazzucato
Paneldiskussion

Europeisk misstänksamhet mot företag

Magnus Henriksson, professor och vd IFN, tog sin utgångspunkt i det kalla kriget och forna tiders månkapplöpning och hävdade att vi idag inte på motsvarande sätt kan satsa resurser runt en gemensam idé. Han menade också att det i Europa finns en misstänksamhet mot företag och att uppdrag och mandat måste definieras ner till minsta detalj. I USA upplevs dock kapitalismen fortfarande som något bra och det finns en tro på att företagen kommer att skapa vad staten inte bör skapa.

– Det finns en större legitimitet för företag i USA. Eftersom företag misstros här fungerar inte den modell som föreslås. Vi måste ta upp kampen mot detta innan vi blandar offentligt och privat, sa Henrekson.

Staten bör skapa de grundläggande förutsättningarna

Hans Lööf, professor KTH, inledde med att poängtera att Sverige inte riktigt är en del i det europeiska systemet i det att landet inte lever under den starka statens styre men likväl under en aktiv stat. Han hänvisade till en nyligen genomförd undersökning från Tillväxtanalys där det konstateras att det finns en brist på positiva effekter när det gäller statens arbete för att främja innovation och tillväxt. Trots detta har Sveriges tillväxttakt varit ganska bra.

Lööf menade att staten är starkt kopplad till universiteten. Men att den kanske bör lägga upp mer omfattande strategier snarare än att gå in i specifika företagssatsningar.

– Statens roll bör vara att skapa de grundläggande förutsättningarna – kanske i linje med ett Kyotoprotokoll?

Lööf trodde avslutningsvis att det är de mindre innovationerna som förmodligen blir de jättar som förändrar världen. Det gäller att staten arrangerar förutsättningarna för det.

 Panel  Mazzucato
Paneldiskussion

Ett industrihistoriskt smörgåsbord

Efter lunch bjöd Per Frankelius, docent vid Linköpings universitet, på ett industrihistoriskt smörgåsbord där han gav perspektiv på svensk industrihistoria utifrån mötesplatsernas betydelse, uppfinningarnas betydelse och våra utmaningar inför framtiden.

Frankelius började med att konstatera att Sverige idag står inför stora utmaningar, inte bara ekonomiska utan även t ex miljömässiga. Däremot är det tveksamt om vi idag har förutsättningarna för att via innovation och företagande möta dessa utmaningar.

Per Frankelius
Per Frankelius 

Vi har varit en stark industrination som det har gått bra för under efterkrigstiden. Men det är inte den starke eller smarte som klarar sig bäst, det är den som är villig att förändras – och frågan är om Sverige har en tillräckligt stor förändringsvilja menar Frankelius.

– När jag i Kalifornien såg hur svenska innovativa företag marknadsfördes så var alla utom två av de stora företagen grundade innan 1950. Det tog hundra år för romarna att inse att riket hade fallit, kanske är vi lite som romarna.

Det är också ett problem att 70 procent av det vi köper är tillverkat utanför Sveriges gränser. Europa och Sverige har hamnat på efterkälken den stora och snabba utvecklingen vi såg i Europa under 1600-talet ser vi nu istället i Asien. Om vi vill försöka reproducera framgångsreceptet, kan vi då lära något genom att titta i backspegeln?

Stefan Fölster
Stefan Fölster

Evidensbaserad innovationspolitik

Professor Stefan Fölster, vd för Reforminstitutet, gav en beskrivning av det svenska innovationssystemet och satte det i kontrast till hur bra det skulle kunna bli. Han återkopplade också till dagens huvudtalare professor Mariana Mazzucato som talat tidigare under dagen.

Sverige står sig generellt väldigt bra i konkurrensen och har ett bra resultat i de flesta kategorier i Innovation Union Scoreboard – ett instrument som EU-kommissionen använder för att göra en jämförande bedömning av graden av innovation i EUs medlemsstater. Men när det utfallet i ekonomiska effekter, t ex vilken sysselsättning som skapas av innovationer, så är Sveriges resultat ganska svagt enligt samma undersökning.

– Det är visserligen inte katastrofalt, i snitt är vi ungefär lika bra som andra länder, men samtidigt är Sverige ett land med höga skatter och höga krav på näringslivet så vi måste ligga i topp också på ekonomiskt utfallet för att kompensera för andra områden, sa Fölster.

När förändring mäts jämfört med andra länder så verkar utvecklingen inte heller gå åt rätt håll när det gäller det ekonomiska utfallet. Samtidigt har Reinfeldt-regeringen ökat forskningsanslagen och varje år satsas också ett par miljarder per år i statliga riskkapital-investeringar.

– Så när Mariana Mazzucato menar att vi behöver ha mer statliga investeringar som ger avkastning så måste vi ha i huvudet att det är precis det som Sverige redan har.

På eftermiddagen delades deltagarna in i parallella sessioner.

Olof Wjermo
Olof Ejermo

Produktivitetseffekter av uppfinnares rörlighet på svensk arbetsmarknad

Olof Ejermo, docent CIRCLE Lunds universitet, berörde frågan om uppfinnares rörlighet på svensk arbetsmarknad får effekter på deras produktivitet. Ejermo presenterade en studie där 23 000 uppfinnares rörelse på arbetsmarknaden undersökts. Där framgick att den första flytten gör att produktiviteten ökar märkbart.

–  Det vi ser efter första flytten är att det är de uppfinnare utan patent som får störst effekt, sa Ejermo.

Han förklarade detta med att matchningseffekten är viktigast. Det gäller att matcha rätt uppfinnare med rätt arbetsplats. Detta kan ha policy-relevans då det är av stor vikt att bostadsmarknaden fungerar för att möjliggöra den första flytten, ansåg Ejermo.

Karl Wennber
Karl Wennberg

Att förutsäga framtiden med registerforskning

Karl Wennberg, docent Handelshögskolan i Stockholm, studerar betydelsen av nätverk på segregerade marknader. Han visade under sitt pass hur nätverksvariabler som antalet direkta kontakter påverkar möjligheterna att byta jobb. Han har också analyserat makromönster som t ex segregation på arbetsmarknaden. Utöver detta mönster har Wennberg lagt till en simulering. På så sätt erbjuds möjligheten att analysera mikro och makro på samma gång.

– Ett resultat är att ökad jobbmobilitet bland individer också ökar organisationers mångfald, dvs ju mer folk byter jobb desto större mångfald blir det på arbetsplatserna, sa Wennberg.

Vinit Parida
Vinit Parida

Framtida innovationsutmaningar för svenska företag

Vinit Parida, docent vid CIIR Luleå tekniska universitet, höll en workshop där de framtida utmaningarna för svenska företag rörande innovation diskuterades.

– Svenska företag ligger högt i internationella innovationsstudier, och det är en plats vi vill behålla, sa Parida.

De utmaningar som svenska företag möter är bl a uppbrytandet av traditionella industrier, socialt ansvarstagande och snabbare förändringar i framväxande teknologier. Vidare ansåg Parida att svenska företag på många sätt står oförberedda för dessa förändringar. Svenska företag behöver skapa sig en förmåga att bemästra radikal inkrementell innovation för att klara dessa utmaningar, avslutade Parida.

Martin Andersson
Martin Andersson

Uppköp av nya teknologibaserade företag i Sverige

Martin Andersson, professor CIRCLE Lunds universitet, hade gjort en empirisk analys av symbiosen mellan nya teknikföretag och etablerade storföretag. Flera studier visar just på ett samspel mellan etablerade företag och unga bolag och Andersson hade valt att studera förekomsten av uppköp eftersom det saknats ett perspektiv – det handlar inte bara om entry och exit.

– Uppköp är ett ovanligt fenomen. Det är främst spinoff-företag med stark teknologisk inriktning och begränsade finansiella tillgångar som blir uppköpta.

Sannolikheten att ett tio år gammalt företag ska bli uppköpt är dock bara sex procent, avslutade Andersson.

Hans Lööf
Hans Lööf

Experter och kunskapsöverföring i styrelser

Hans Lööf, professor KTH, hade tittat på hur företag arbetar med att få kunskap från styrelseledamöter för att kunna exportera. I sin analys hade de startat med absolut nystartade företag.

– Vi har undersökt om företagen har en speciell styrelsesammansättning eller om de ändrar kompositionen för att öka sin sannolikhet att exportera, sa Lööf.

Litteraturen visar inga entydiga resultat om att styrelsers sammansättning är relevant för företagens resultat. Det lilla företagets styrelse är dock betydligt närmare verksamheten och kan därför ha större inverkan, trodde Hans Lööf. Frågan är dock hur kausaliteten går; tar styrelsen in en person från t ex Polen om företaget exporterar dit eller exporterar det till Polen för att styrelseledamoten har den exporterfarenheten?

Anders Broström
Anders Broström

Högre utbildning och innovativt entreprenörskap

Anders Broström, forskare KTH, höll en workshop i högre utbildning och innovativt entreprenörskap. Han menade att högre utbildning är del av den berömda policydiskussionen om kunskapstriangeln och att det är meningen att det ska fungera som en integrerad funktion.

Tidigare har fokus legat på forskning som en förutsättning till innovation och ett gott klimat för detsamma. Forskningen har kommit att blir mer som en efterfrågad lösning gällande klimatproblem och annat och den högre utbildningen, som det tredje hörnet, skulle då kunna sägas få ett större fokus nu som en viktig parameter till båda.

– Resurser till högre utbildning är en viktig fråga, både för forskare och politiker.

Är då högre utbildning viktig för innovation och näringslivets utveckling? Spill-over effekter har visat sig finnas och därmed en typ av social avkastning. Exempelvis har kunskapsöverföring mellan företag visat sig ha störst effektivitet vid nya projekt/innovativa projekt och inte projekt som endast är kopplat till kärnverksamheten, sade Broström.

Utbildning hjälper företag att rangordna, men här är inte de sociala effekterna lika positiva. Nätverkseffekter kan också vara både och, beroende på dess storlek. Kvaliteten på utbildningen är också viktig. Det bör vara en balans mellan ämnes- och yrkesorienterad kvalitet samt inkludera en forskningsanknytning. Den stora frågan är vad som måste göras framöver för att göra utbildningen bättre?

Sven Silvander
Sven Silvander

Innovationsindikatorer

Dag två inleddes med att Sven Silvander, projektledare innovationsindikatorer, och Hans-Olof Hagén, expert fil dr, och Regina Vilkénas, biträdande projektledare, samtliga SCB, presenterade statistik som utgår ifrån en uppdelning av företag i olika typer för att tydliggöra företagens innovationsambitioner.

Det handlar om nyskapande företag, marknadsutvecklare (nya processer, nya produkter på en marknad), vardagsutvecklare (produkter nya för företaget) och icke innovativa företag (inga nya produkter eller processer). Resultaten visar att stora delar av de svenska tjänsteproducenterna och tjänsteutvecklarna är icke-innovativa företag. Om vi ställer hårdare krav i definitionen av innovativa företag blir det inte många som framstår som verkligt innovativa. Samtidigt är företagens innovationskraft avgörande för deltagandet i den internationella arbetsfördelningen. De företag som har ambitionen att verka internationellt har behov av att vara mer innovativa.

– Det är de verkliga förnyarna som säljer på världsmarknaden, sa Hans-Olof Hagén.

Hans-Olof Hagen
Hans-Olof Hagén

Företagens innovationskraft är därmed också avgörande för deltagandet i den internationella arbetsfördelningen, för att upprätthålla och utveckla standarden i vårt samhälle. Innovationspolitiken är därför central för vår framtida välfärd. Avslutningsvis tryckte SCB-representanterna på att innovativa och nyskapande företag har stort behov av välutbildad personal. Personalstruktur är därför en viktig innovationsindikator. Tillgången till en hög andel tekniskt och naturvetenskapligt utbildade är viktig. Mångfald är också en viktig faktor.

Regina Vilkenas
Regina Vilkenas

Globala värdekedjor

Enrico Deiaco, avdelningschef innovation och globala mötesplatser Tillväxtanalys, menade att de globala värdekedjorna är här och att vi ser en sammanflätning och fragmentering av produktion som varit snabb över de senaste årtiondena. 900 000 svenska jobb är idag en del av globala värdekedjor.

– Dessa jobb finns i de företag som idag är de mest innovativa och mest produktiva. Sverige har klarat en övergång mot globala värdekedjor väl, vi har en god mix mellan olika typer av förmågor och kompetenser.

Deiaco visade också statistik på att svensk konkurrenskraft har ökat eller varit konstant inom ramen för de globala värdekedjorna från 1995 och framåt. I en komplex värld där tjänster och tillverkning samverkar är data över globala värdekedjor viktig för att mäta konkurrenskraft. De globala värdekedjorna förstärker behovet av en politik för omställningsförmåga, forskning, konkurrens och frihandel, fortsatte Deiaco.

– Jobben i de företag som är del av de globala värdekedjorna finns i de stora städernas universitetsområden.

Enirco Deiaco
Enrico Deiaco

Tjänsteföretagens betydelse

Teresa Jonek, näringspolitisk expert Almega, visade att de privata tjänstenäringarna utgör 50 procent av BNP och 45 procent av den totala sysselsättningen, medan 80 procent av alla nya företag är tjänsteföretag. Hälften av den privata tjänstesektorn är kunskapsintensiva företag och står för 25 procent av BNP. Hur kan då beslutsfattarna bidra till ökad innovation i tjänsteföretag? Jo, genom att tjänsteföretag tar mer plats i innovationssystemet. Jonek menade att förståelsen för tjänsteföretagens behov behöver öka bland beslutsfattare och politiker.

– Utöka valfrihetssystemet till att omfatta fler sektorer, det skulle underlätta för tjänsteföretagen.

Roger Mörtvik
Roger Mörtvik och Sylvia Schwaag Serger

Innovationer och vår framtida välfärd

Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef TCO, förklarade att tillväxt är att värdet av ekonomin blir större och det som verkligen skapar tillväxt är innovationer och investeringar. Idag arbetar vi fler arbetstimmar än vi gjorde förr och vi blir mer produktiva genom ny teknik. Det är dock inte alltid positivt:

– Problemet är t ex att välfärdens kostnader ökar snabbare än tillväxten.

Dessutom, förklarade Mörtvik, sker en snabbare urbanisering nu varav halva befolkningsökningen sker i Stockholmsområdet. Ekonomisk tillväxt i sig räcker inte, somliga säger att det bara är produktivitet som räknas medan andra att det är antalet arbetade timmar som betalar välfärden. Det behövs både och.

Hur laddar vi då batterierna i ekonomin? Eftersom tillväxten inte är tillräckligt hög för att räcka till en demografisk balans väntas massiva stimulanspaket och stora offentliga investeringar över överskådlig tid, sade Mörtvik.

Enligt Mörtvik ser vi nu också ett skifte i hur tillväxt genererar jobb, ny teknik slår ut vanliga jobb i och med datoriseringen. Det medför fler produktivitetstimmar men ingen ökning i antalet arbetade timmar. På frågan om innovationer kommer att öka eller minska antalet arbetade timmar svarade Mörtvik att det inte är innovationer i sig som ger ekonomisk tillväxt utan förmågan för samhället att tillgodogöra sig den. Investeringar i utbildning är därmed avgörande för att vi ska få ut optimal effekt av innovationerna.

Roger Mörtvik Sylvia Schwaag Serger  Pontus braunerhjelm
Roger Mörtvik, Sylvvia Schwaag Serger och Pontus Braunerhjelm (vd Entreprenörskapsforum och professor KTH)

Sylvia Schwaag Serger, direktör internationell strategi Vinnova, lyfte problematik i svensk innovationsdebatt, nämligen klyftan mellan makro- och mikroekonomi. Enligt Schwaag Serger måste vi titta mer på vad som driver innovation ur ett mikroperspektiv.

– Den svenska staten är dålig på att ta tillvara på internationell kompetens och de svenska universiteten är en svaghet i innovationssystemet, satsningarna har en bias mot forskning på bekostnad av utbildning och utbildningen sker i stuprör, sade Schwaag Serger.

Ändå förklarade Schwaag Serger att Finansdepartementet tittar mer och mer på innovation. Policyneutralitet finns inte, alla politiska insatser påverkar marknadens arbetssätt och påverkar olika företag. Idag behövs systemförändringar i omställningen till en hållbar ekonomi, speciellt inom områden som fossila bränslen och sjukvård. Här måste staten ingripa och ta ledningen. Staten måste ta risker, avslutade Schwaag Serger. Det kräver mod.