Kollaborativ ekonomi
Onsdagen den 25 november samarrangerade Entreprenörskapsforum en heldags-workshop om kollaborativ ekonomi tillsammans med EU-kommissionens generaldirektorat med inriktning på inre marknaden, näringsliv, entreprenörskap och små och medelstora företag (DG GROWTH). Det blev en dag med många livliga diskussioner, möten mellan entreprenörer och policy-praktiker samt en del konkreta inspel och förslag för alla att ta med sig hem.
Katarina de Verdier, Dana Adriana Puia Morel, Nora Allavoine, Thomas Doennebrink, Christopher McCormick och Mattias Jägerskog
Nora Allavoine, kommunikatör EU-kommissionen, inledde workshopen med att beskriva formatet för workshopen som innehöll interaktiva delar som ”open space” och ”world café”. Förmiddagen ägnades sedan åt att diskutera hur den kollaborativa ekonomin förändrar marknaden.
Bland annat framkom att grundläggande skillnader mellan den kollaborativa och den kommersiella ekonomin är att det är skillnad mellan att vara konsument och deltagare. Inom den kollaborativa ekonomin blir människor mer engagerade och ser varandra som vänners vänner. Därför är det en markant skillnad mellan t ex Couchsurfing som är ett av världens största gästfrihetsutbytes-nätverk och airbnb som är en onlinemarknadsplats för uthyrning och bokning av privat boende.
Nora Allavoine
Den kollaborativa ekonomin kännetecknas mer av tillit och delning än traditionellt kommersiell verksamhet. Ett problem är dock okunskapen om den här typen av tjänster. Eftersom det kan vara svårt att veta vad som gäller finns det många som inte vågar använda sig av tjänsterna. Samtidigt är Sverige ett folkrörelseland med lång tradition av att hyra, sälja och byta – det finns trots detta en begreppsförvirring kring den kollaborativa ekonomin.
Apostolos Baltzopoulos
Vidare diskuterades gränser mellan bytesekonomi och kommersiell verksamhet. Det finns ingen lagstiftning för bytesekonomi. Vem bör skyddas i den kollaborativa ekonomin? Vad ska konsumenten skyddas från? Detta kräver helt nya tankesätt och detta tar tid.
Jane Olsson
Under eftermiddagen fortsatte diskussionen kring problem och lösningar inom den kollaborativa ekonomin. Det konstaterades att det är svårare att bestämma vem som tar ansvar i delningsekonomin än i den traditionella ekonomin. De företag som löser detta kommer att vara framgångsrika i förlängningen. Tankar lyftes också om att det går mycket fortare att skapa stora bolag idag än vad det gjorde på 1900-talet. Detta innebär i sin tur att nya monopol kan skapas fort och att det blir svårt för små eller lokala aktörer att konkurrera.
– En paradox inom den kollaborativa ekonomin är andra förväntningar som entreprenörer möter; vi förväntas dela med oss även av våra affärsidéer och om hur våra verksamheter fungerar. Sådana frågor får sällan entreprenörer i traditionellt kommersiella verksamheter, sa Jane Olsson, SWOPshop.
Workshopdeltagarna var ense om att politikerna egentligen inte förstår vad som är på gång. De behöver ta det lite lugnt för att inte reglera ihjäl en ny företeelse som detta. Några förslag som enligt deltagarna skulle kunna stödja sektorn är:
– Ett skattetekniskt fribelopp för delningstjänster.
– Delat ansvar mellan de aktörer som verkar inom den kollaborativa ekonomin och skattemyndigheten.
– Fler plattformar skapade som open source.
– Stadsplanering som kan användas för att använda resurser mer effektivt och där fler intressegrupper kan göra sig hörda med hjälp av ny teknik. Det är t ex mer intressant hur vi delar befintliga resurser som infrastruktur och byggnader än att bygga nytt.
Thomas Doennebrink
Utöver detta framkom att de kollaborativa plattformarna växer över nationsgränserna. Detta kräver en än större öppenhet från den kollaborativa ekonomi och en större flexibilitet hos myndigheterna. De stora noderna för kollaborativ ekonomi är Amsterdam, Malmö och Göteborg. Förhandlingar hamnar därmed oftare på stadsnivå vilket ofta fungerar bättre än på nationsnivå. Staden kan på så sätt agera som facilitator, sa Thomas Doennebrink, Ouishare Connector.
Avslutningsvis hävdade deltagarna att den kollaborativa ekonomin innebär en återgång till mer samarbete mellan civilsamhället och de offentliga institutionerna.
–
–