Litet land, gränslösa marknader – svenska företag i en globaliserad värld

Den 21 mars arrangerade Entreprenörskapsforum en heldagskonferens på temat svenska företag i en globaliserad värld. Upplägget utgick från de fem rapporter som Globaliseringsforum hittills levererat. Dagen erbjöd intressanta diskussioner om konkurrenskraft, innovation, marknadskunnande, interaktioner mellan små och stora företag samt policyförslag till den ekonomiska politiken.

Ett konkurrenskraftigt Europa tonar fram
Först upp på podiet var Leif Johansson, som är styrelseordförande i Ericsson och Astra Zeneca samt driver Aphrae, där han investerar i små- och mellanstora företag. Han höll ett föredrag baserat på egna erfarenheter och började vid sin egen karriärs start och kunde konstatera att det inte var några good old days att se tillbaka på.

– Vid den tiden tappade vi produktivitet och marknadsandelar samt hade reallönesänkningar och devalveringar. Jag var så pessimistisk som man någonsin kunnat vara. Nu har vi däremot börjat göra det mesta rätt. Vi har kvar några riktigt stora globala företag liksom en blomstrande små- och mellanstor industri samtidigt som vi säkrar ett starkt växande entreprenörskap.

Leif Johansson

För en tid sedan var han inbjuden till European Roundtable of Industrialists och kan notera att det politiska ledarskapet – med stor glädje – tar sig an att försöka göra Europa mer konkurrenskraftigt. Leif Johansson ser en våg av politisk medvetenhet i Europa just nu och uppmanar alla att rida på den.

Allergisk mot det postindustriella samhället
Jag får akut allergi när folk pratar om det postindustriella samhället, fortsatte Leif Johansson. Tanken bakom detta är att vi ska göra något annat och outsourca vår industri. Problemet är att vi inte kommer på så mycket annat. Alla tror att vi förlorar på globaliseringen, men är detta en riktig bild? Kineserna är rädda för vietnamesernas låga löner men jag ser snarare att tre jobb i Kina skapar tre jobb i Europa. Idag är det tvärtom så att USA önskar öka sin egen tillverkning med 25 procent.

Vad kan då bli bättre? Samarbetet mellan akademi och näringsliv, menar Leif Johansson. Astras forskningsenhet i Mölndal ska kunna mäta sig mot de i Cambridge och Boston. Det gäller också att förtäta industrin och skapa attraktiva kluster. Vi måste också fundera över hur vi kan locka internationell kompetens till Sverige.

Vad kommer den nya världen att betyda? Enligt Leif Johansson handlar det om att komma över krisen för att sedan se en förbättrad inre marknad i Europa, en förändrad konkurrenslagstiftning samt en miljölagstiftning som kan komma att bli en konkurrensfördel framöver. Vidare såg han att korruptionen är på tillbakagång i världen och att Kina och Indien kommer att erbjuda en hårdare kunskapskonkurrens, som vi kommer att möta riktigt bra, avslutade Leif Johansson.

Sverige – ett bra land att starta företag i
Därefter var det dags för Magnus Nilsson, medgrundare och CFO i iZettle, ett företag som erbjuder möjlighet att betala med kreditkort via mobiltelefonen. Han drog bakgrunden till företaget som grundades 2010.

Magnus Nilsson

– Det var min medgrundare Jacob de Geers, serieentreprenör som bl a grundat Tradedoubler, fru som sålde glasögon på mässor som tyckte att det var krångligt att ta betalt. Hon bad Jacob hitta på något och på den vägen är det.

Enligt Magnus Nilsson är Sverige ett så litet land att det är lätt att komma i kontakt med rätt människor. Grundarna träffade banker och handlare och har nu hunnit etablera sex kontor på tre år.

– Första året stod det bara ”We are doing something really cool but we can’t talk about it” på vår sajt. När vi då postade en länk på Facebook fick vi 480 träffar. Idag får vi hundratusentals och människor hör av sig och frågar när vi kommer till Indonesien, Chile osv.

– Vi har hittat ett otroligt enkelt sätt att kunna ta betalt. Det kostar vanligtvis 1000-2000 euro att skaffa en kortterminal, vi tar 50 euro. Målgruppen är företag med 1-10 anställda och det finns 20 miljoner sådana bara i Europa.

Magnus Nilsson beskriver sin användarbas som oerhört aktiv och menar att produktkvalitet är enormt viktigt samt att agera snabbt på problem som uppstår. Utöver detta såg han den gemensamma EU-lagstiftningen som en oerhört viktig förutsättning för företagets verksamhet. Att det är ett problem att hitta bostäder i Stockholm försvårar att locka kompetent personal men i övrigt anser han Sverige vara ett bra land att starta företag i.

Ronald Fagerfjäll, författare och journalist kommenterade inledningstalarnas anföranden. Han menade att världsekonomin nu är 200 eller 1000 gånger mer komplex än när Leif Johansson gick på Chalmers.

– Det som hänt är att storföretaget måste gå ut och ta en nisch av världsmarknaden för att hänga med. Omvandling är nyckelordet. Därtill kommer utbildningsinstitutioner. Att Huawei har kunnat komma fram beror på att de kunnat koppla sig till kunskapsnoder.

Leif Johansson, Ronald Fagerfjäll och Magnus Nilsson

Behåll utbildningsnivån och skrota inte industrialismen
Enligt Ronald Fagerfjäll måste en företagsledare vara rörlig, paranoid och sova dåligt om nätterna. För småföretagen betyder det att de kan nå ut väldigt snabbt till kunder på en global marknad. Något som dock kräver en affärsidé som är tillräckligt komplicerad för att ingen ska kunna kopiera den. Slutligen uppmanade Ronald Fagerfjäll till att hålla en öppenhet för många Magnus Nilsson och att behålla Leif Johansson. Att undvika att skrota industrialismen och behålla utbildningsnivån såg han som andra viktiga parametrar för Sverige i framtiden.

I den efterföljande diskussionen blev det en diskussion om hur pass paranoida företagsledarna är och både Leif Johansson och Magnus Nilsson kunde intyga att de bombarderas med hotbilder varje dag och känner känslan av konkurrens på skinnet. Att nå ut och synas i bruset upplevde företagsledarna vara enklare idag samtidigt som det är mycket stora resurser som satsas på PR-sidan. En annan fördel är att det går att nå internationella communities med en knapptryckning istället för att behöva sätta ned fötterna på land.

Positionera Sveriges konkurrensfördelar
Nästa pass hade temat Svenska företags konkurrenskraft, dynamik och internationalisering och inleddes av att Christian Ketels, forskare Handelshögskolan i Stockholm och Harvard Buisness School, presenterade sin rapport Sweden’s Position in the Global Economy. I rapporten ger han en bred genomgång av och analyserar de olika faktorer som ligger till grund för Sveriges konkurrenskraft. Han tittar bland annat på hur väl positionerat Sverige är för att hantera framtida utmaningar, globala strukturförändringar och en tilltagande global konkurrens.

Enligt Christian Ketels står sig Sverige generellt sätt mycket bra i konkurrensen. Han ansåg dock att vi måste fokusera mera på utbildningssystemet. Vidare menade han att storföretagen redan samarbetar bra med akademin. De lägger dock sin verksamhet utanför Sverige för att få in mer av ekonomiska effekter. Sverige kan bli bättre på att positionera specifika konkurrensfördelar, avslutade Christian Ketels.

Olof Ejermo, Christian Ketels och Ronald Fagerfjäll

Sverige är sårbart – fåtal storföretag står för FoU-investeringarna
Därefter var det dags för Olof Ejermo, docent vid CIRCLE Lunds universitet, att presentera rapporten Sverige som kunskapsnation – klarar sig näringslivet utan storföretagen? De 20 största koncernerna och deras underföretag, totalt 234 stycken ingår i analysen. Det visar sig att det är avgörande för svensk ekonomi att de stora teknik- och kunskapsintensiva företagen finns kvar i landet. Åtta av de multinationella företagen står för 92 procent av de privata FoU-investeringarna.

– Det här är sårbara strukturer, vi är sårbara som land.

Olof Ejermo presenterade även en rad andra spridningseffekter, bl a spiller storföretagens forskning över och bidrar till andra företags produktivitet. Storföretagen utgör också en plantskola på managementnivå, bidrar med internationaliseringskompetens och till ett i regel framgångsrikt entreprenörskap genom avknoppningar.

Nyttja utrikesfödda för fler born globals
Pontus Braunerhjelm presenterade sedan Torbjörn Halldins rapport Born globals som tittar närmare på företag som snabbt hittar en internationell marknad. Resultaten visar att en försvinnande liten del är riktigt globala. En halv procent av alla nya företag inom den kunskapsintensiva sektorn når en exportintensitet på 25 procent inom tre år. Born global-företagens andel av det totala antalet nya företag har dessutom varit i det närmaste konstant under den undersökta tidsperioden 1998 – 2006, detta trots de ökade möjligheterna till snabb internationalisering som globaliseringen innebär. Det visar sig också att born globals har lägre överlevnadsgrad i jämförelse med alla svenska företag. Ett förbättrat internationaliseringsstöd, skattekrediter som ökar utbudet av riskkapital, hjälp att upprätta internationella nätverk samt bättre nyttjande av våra utrikes födda föreslås för att förbättra förutsättningarna för born global-företagen.

Ronald Fagerfjäll ansåg att vi nu närmar oss pudelns kärna med de 20-30 företagen som varit Sveriges kanaler ut i världen.

– Vi är sårbarare idag, ägarrevolutionen 1992 medförde att vi sålt ut många företag. Fokus måste nu sättas mot hemmaföretagandet som blivit det nya sättet att organisera en verksamhet gentemot olika uppdragsgivare.

Stärk offentliga insatser för exportfinansiering
Nästa pass fokuserade på temat offentliga insatser för exportfinansiering och Ari Kokko, professor Copenhagen Business School, presenterade en kommande rapport inom Globaliseringsforum. Han hade fokuserat på offentliga insatser för exportfinansiering.

Ari Kokko hade funnit att exporterande företag oftare söker extern finansiering men nekas också oftare. Andra resultat var att kreditrestriktioner begränsar exportpotentialen och att finansiella kriser slår hårdare mot export än inhemsk försäljning. Hälften av den svenska exporten kan kategoriseras som en företagsintern angelägenhet då den går till dotterföretag och liknande.

Ari Kokko, Cecilia Bergh, Helene Andersson och Susanne With

Enligt Ari Kokko finns strukturerna för exportfinansiering på marknaden i form av Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit, ALMI Företagspartner och Swedfund och förmodligen är insatserna tillräckliga då de offentliga exportkrediterna täcker fyra procent av exporten. Det finns dock ett utrymme för expansion vad gäller exportkreditgarantier. Önskvärda satsningar i den svenska finansieringsstrukturen önskade dock Ari Kokko i form av en starkare satsning på exportlånet och en mera kommersiellt inriktad systerorganisation till Swedfund för att bidra till små och medelstora företags direktinvesteringar i tillväxtindustrier och utvecklingsländer.

Diger kravlista för utlandslansering
Cecilia Bergh, VD Mando Group, talade sedan utifrån många års praktiska erfarenheter från att exportera sjukvård och hade en lista med åtta punkter för vad som krävs för en utlandssatsning. De tre första punkterna på listan handlade om att anpassa sin vara eller tjänst till den utländska marknaden, att skaffa sig landsspecifika kunskaper och att göra en regulatorisk anpassning. Praktiskt exemplifierades detta i en justering av hennes Mandometer, en metod som återställer de hormonella signalerna för hunger och mättnad, eftersom amerikaner inte vet vad mättnad är. Utöver detta gäller att inga förskott betalas ut i USA, ersättning kommer efter 60 dagar och under tiden måste patienten behandlas. Dessutom finns en enorm byråkrati i det amerikanska sjukvårdssystemet som man inte kan undgå utan måste lära sig. Cecilia Bergh berättade vidare om mängder av erfarenheter av en utlandslansering och betonade vikten av innovationsupphandlingar, att börja konkurrera på hemmaplan för att skapa sig en referensmarknad samt att hitta rätt dörröppnare.

Ökad kunskap om exportkrediter främjar ökad export
Susanne With, små och stora företag på Exportkreditnämnden, EKN, intygade behovet av att fler svenska företag når ut på marknader utanför EU och OECD. För att detta ska vara möjligt ansåg hon att fler behöver veta att det går att försäkra sina kundkrediter. Att kunna erbjuda kredit är en mycket stark konkurrensfördel. Susanne With ansåg att Ari Kokkos rapport visar att EKN behövs.

– Det svenska exportkreditsystemet är mycket starkt och vi är skickliga på att låna upp billigt. På så sätt kan vi erbjuda prisvärda garantier, t ex tar vi ut 0,66 procent av fakturerat belopp på tre månaders kredit i Indonesien.

Enligt Susanne With ökade finanskrisen 2008 efterfrågan enormt och regeringen dubblade EKNs finansiella ram. På så sätt har myndigheten gott om utrymme att främja den svenska exporten både för små- och medelstora och stora företag.

Helen Andersson, regionchef ALMI Stockholm, hävdade att ALMI lånar ut mer än vad Ari Kokkos rapport visade, av total utlåning på 2,1 miljarder går 20 procent till exporterande företag. Hon berättade också att ALMI kan ta upp till 80 procent av finansieringsbehovet och ofta samverkar med riskkapital. Nyutlåningen under 2012 har främst gått till handelsbranschen och syftet med lånen har främst varit till satsningar i maskiner och inventarier samt rörelsekapital. Helen Andersson kunde också visa att varje ALMI-krona ger 2,3 kr på banken.

Anställ utlandsfödda med kompetens för internationalisering
Eftermiddagens första pass handlade om småföretag, kompetens och internationalisering. Först ut var Leona Achtenhagen, professor Internationella handelshögskolan i Jönköping, och författare av rapporten Internationalization Competence of SMEs. Hon talade om vad ett företag kan göra för att öka sin internationaliseringskompetens. Det viktigaste hindren är brist på kapital, svårigheter att identifiera affärsmöjligheter, begränsad information, oförmåga att nå potentiella kunder och svårigheter att hitta en pålitlig representant utomlands. Alla dessa faktorer är kopplade till internationaliseringskompetens, sa Leona Achtenhagen, och tillade att kunskap, färdigheter och personliga faktorer ligger bakom hur man kan internationalisera sitt företag. Därför tipsade hon om att anställa utlandsfödda eller erbjuda praktikplatser.

– Ett företag kan bara genom att anställa folk som har erfarenhet minska rädslan för internationalisering.

Leona Achtenhagen, Kent Goldmann och Håkan Nordström

Fler exporterar till fler marknader
Håkan Nordström, chefekonom Kommerskollegium, berättade därefter om myndighetens huvuduppgift att sänka trösklarna i den internationella handeln. Enligt Håkan Nordström ökar exportbenägenheten och mer än hälften av företagen med 10-20 anställda inom tillverkningsindustrin exporterar. En tendens är också att företagen går in på fler marknader, i genomsnitt 40 stycken och för ett företag i Ericssons storlek är siffran 100.

Vad är det då som hindrar utrikeshandeln? Företagen själva tycker att det finns många problem kvar på EUs inre marknad. Dessutom ser de problem med tjänstehandel, offentlig upphandling, produktanpassning, momshantering, provtagningar och certifieringar. Utanför EU handlar det främst om tullprocedurer (EU:s regelverk för tullar är på 2000 sidor), att ta reda på regler och höga tullar. Kommerskollegium hjälper företagen att hitta rätt i regelverken och erbjuder kostnadsfri problemlösning.

Kent Goldmann, Business Sweden, berättade sedan om myndighetens småföretagsprogram och uppgiften att få Sverige att växa genom att underlätta svenska företags export samt att locka utländska företag att lägga FoU i Sverige. Utifrån var, hur, gör, väx tar de fram en plan för det enskilda företagets internationalisering, något som är kostnadsfritt för de mindre företagen. Enligt Kent Goldmann är det vanligaste sättet att komma igång internationellt att hitta en distributör eller starta egen verksamhet på en ny marknad.

Svenska företag 53 procent mer globala på tio års sikt
Under titeln Global Strategy and Supply Chains in SMEs: Now and in the Future talade sedan Tomas G Hult, professor Broad College of Business, Michigan State University. Sedan 2001 leder han ett internationellt business center med syftet att hjälpa amerikanska företag till marknaden. Idag har 16 procent av de amerikanska företagen någon internationell verksamhet men oftast bara i ett land och då främst i Kanada. Under det senaste året har Tomas G Hults center hjälpt 120 företag i Michigan att för första gången få internationell verksamhet.

Tomas G Hult

– Vi kommer att bli väldigt mycket mer globaliserade på tio års sikt. Därför måste företagen bli mer globalt integrerade, använda globalt sammanhängande strategier, verka inom globala nätverk och maximera vinsten på global basis.

Tomas G Hult exemplifierade med företaget Cemex som är tredje störst i världen på att producera cement. Han ansåg dem vara duktiga på att hitta nya länder att verka i och ifrågasatte att t ex Volvos lastbilar inte sålts in i USA, världens största marknad för lastbilar. Vad är den drivande kraften bakom deras strategi, ifrågasatte Tomas G Hult.

Vid en analys av de skandinaviska företagen över 5000 olika produktgrupper har Tomas G Hult kunnat mäta globaliseringen av varje industri. Han har funnit att nordiska företag är bra på produkter och att hitta nya marknader. Enligt Hult kommer svenska företag bli 53 procent mer globala de kommande tio åren och han menar att det finns potential:

– Kunskapen finns redan där, de flesta företagen är underglobaliserade.

Tomas G Hult hävdade vidare att danska företag är duktiga på inköp och strategier runt det. Finska företag är bäst på logistik medan norska företag inte sticker ut på något sätt. Svenska företag är duktigare än företag från övriga Norden men har inte lyckats få ut allt värde på sin globalisering, fortsatte Hult. Svenska företag bör därför fråga sig hur de kan bli ännu bättre på ”the last mile of supply chain”, marknadsföring och sälj, det som amerikanska företag är bäst i världen på.

Världen blir en megamarknad med mikrokonsumenter
Konferensens sista pass gick på temat utmaningar och möjligheter för svenska företag i en globaliserad värld. Först ut var Stefan Jonsson, professor Uppsala universitet och Tillväxtanalys, som talade om utmaningar grundade i en ny ekonomisk världsbild där Kina år 2050 är den största ekonomin i världen. Att nya snabbväxande ekonomier kommer in på världsmarknaden är inget nytt och har hittills inte omkullkastat den svenska innovationssystemsmodellen. Den här gången är det dock en annorlunda historia, sa Jonsson. Enligt en McKinsey-studie flyttar gravitationspunkten för världsekonomin österut. Utmaningen ligger i att de institutioner vi har byggt upp är anpassade efter 100 års erfarenhet av en världsekonomi som är ganska lik oss själva. Det som nu håller på att hända är att referensmarknaden institutionellt och kulturellt blir annorlunda den vi är vana vid.

Stefan Jonsson

– Vi kommer att se en megamarknad med mikrokonsumenter, 2/3 av köpkraften kommer att ha 1/3 köpkraft. Det kommer att ta lång tid att vänta på att alla indier blir rika nog att köpa en Volvo.

Enligt Stefan Jonsson är det dags att se över produktutveckling ur ett svenskt innovationssystemsperspektiv. Det duger inte att bara ta det gamla och göra det billigare, det behövs också ingenjörskonst och investeringar.

– Hur hanterar vi att hemmamarknaden flyttar bort och till ett helt annorlunda bort än Tyskland och USA. Ett svenskt solenergiföretag kommer inte att kunna visa referensprojekt från Sverige för marknaden i Indien.

Strategi och uppfinningar klarar välfärd, miljö och skola
Per Frankelius, docent Linköpings universitet, utgick i sitt efterföljande föredrag från rubriken Var står vi, vart går vi? Han inledde med att han inte vill flytta till Bangalore utan gärna bo kvar i Sverige. Men hur går det då för nationen?

– Bubbelbaden är inte lika överallt. Vi har en fantastisk sjukvård men det är synd att folk dör hela tiden i köerna.

Enligt Per Frankelius har vi en tendens att inte prata om problem samtidigt som vi ser att behoven ökar och resurserna tryter. Vilka ska lösa problemen när de svenska dragloken inte är svenska längre och vi inte har tillräcklig framväxt av nya, fortsatte Frankelius som såg grundproblemet i den mördande konkurrens det talats om hela dagen.

– Det är inte den starka eller smarta som klarar sig bäst, det gör den som är villig att förändras.

Per Frankelius och Maria Ludvigsson

Botemedlet såg Per Frankelius i entreprenörskap. Visst kan man fortsätta enligt tradition, leva på hoppet, arbeta hårdare och pressa kostnader eller imitera andra. Att föredra är dock att göra svåra saker eller innovera och få fram nya produkter. Per Frankelius ifrågasatte dock att nästan allt kallas för innovation trots att innovation kräver radikalitet och insteg på nya marknader. Han efterfrågade förnyande krafttag på uppfinningar med utvecklingspotential samt tryckte på behovet av att stärka de strategiska kunskaperna. Klarar vi därmed affärsbiten klaras så kan även välfärd, miljö och skola räddas, avslutade Per Frankelius.

Politiker gillar frukten av företagandet
Allra sist ut var Maria Ludvigsson, ledarskribent Svenska Dagbladet, som menade att det knappt finns en enda politiker som inte tycker att entreprenörskap och innovation är det absolut viktigaste att satsa på.

– Politiker gillar frukten av företagandet. Men det är produktens egenvärde och att någon kan förverkliga en dröm som bör lyftas fram, inte bara att det leder till skattepengar.

Maria Ludvigsson citerade professor Josh Lerner om att politiker kan duka bordet men inte ställa fram maten. Det viktiga bakgrundsfaktorerna är en god skola, framgångsrika universitet, väl utbyggd infrastruktur och framgångsrika institutioner. Från SvDs ledarsida önskades även mer riskkapital, något som Ludvigsson ansåg kunna skapas genom att se till att Sverige får fler rika mostrar. Andra önskemål såg hon i ett gott företagsklimat, generellt sänkta skatter, enklare regelverk och en översyn av arbetsrätten. Avslutningsvis menade Maria Ludvigsson att det handlar om mindre politik snarare än mer politik. Eller för att avsluta på ett mer globaliserat språk: stay out of the way!

–