Närheten till kapitalet – glesbygdsbankerna har ett samhällsuppdrag!
Småföretag, finansiering och geografisk närhet till kapital var temat för det eftermiddagsseminarium som Entreprenörskapsforums Unga forskarforum arrangerade måndagen den 11 mars. Det blev en diskussion om kapitalbrist, bankkonkurrens och informationsbarriärer med fokus på landsbygden. Bland annat fick vi veta att lokala banker har ett samhällsuppdrag och i den efterföljande diskussionen lyftes kreativa idéer för att underlätta småföretagens finansieringssvårigheter.
Johanna Palmberg, forskningsledare Entreprenörskapsforum och seminariets moderator hälsade alla välkomna och berättade inledningsvis att det är hon själv, Mikaela Backman och Anna Jenkins, de senare hemmahörande på JIBS, som är ledartrion för Ungt forskarforum – ett nätverk av den yngre generationens entreprenörskapsforskare. Nätverket kommer att samla till träffar ca fyra gånger om året.
Kapitalbrist hinder för företagande
Så till dagens övning där Mikaela Backman, ekon dr Internationella Handelshögskolan i Jönköping, JIBS, var först ut med att presentera sin avhandling Regions, Human Capital and Firm Formation. Hon menade att i en perfekt värld skulle alla lönsamma projekt bli finansierade. I Sverige är dock kapitalbrist ett reellt hinder för företagande och det är banker som står för den största utlåningen till företag.
– Visst finns riskkapital som ett alternativ men det är koncentrerat till Stockholms- och Göteborgsregionerna.
Fler banker i glesbygd ger mer nyföretagande
Mikaela Backman presenterar i sin doktorsavhandling alla banker som finns i Sverige på koordinatnivå. Det finns fler banker och bankkontor i Stockholm och Skåne än förväntat medan det finns färre än förväntat i Värmland och Dalsland. Hennes analys visar att storleken på ett bankkontor och andelen banker och bankkontor påverkar nyföretagandet positivt. Dessutom är påverkan större på landsbygden.
– Det är tydligt att kommuner som har större bankkonkurrens får mer nyföretagande, eftersom det innebär bättre tillgång till startkapital. Nedläggning av lokala bankkontor kan därför dämpa nyföretagandet i en region.
En ökad konkurrens på den lokala banksektorn är därför viktigare för landsbygden än för stadsmiljöer, fortsatte Mikaela Backman. Hon tillade också att det finns behov av ökad utbildning och kunskap för blivande entreprenörer om företagsbeskrivningar och affärsplaner så att informationsbarriären mellan låntagare och långivare minskar. Det blir därmed lättare att erhålla kapital. Avslutningsvis sade Backman att hennes resultat kan appliceras även på Tyskland och Japan, länder som har ungefär samma struktur som vi i Sverige.
Mikaela Backman, en del av ledartrion för Ungt forskarforum – ett nätverk av den yngre generationens entreprenörskapsforskare.
Informationsbarriär mellan låntagare och långivare
Därefter var det dags för Tore Anstein Dobloug, ekon dr och verksam vid Sparebanken Hedmark i Norge. Han har i sin avhandling Høyvekstbedrifter og regionale finansieringssystemer studerat gasellföretag och regionala finansieringssystem och berättade att det stora problemet gäller asymmetrisk information, dvs att det faktaunderlag som bankerna behöver för att kunna ge finansiering är ojämnt eller otillräckligt. Anstein Dobloug hade studerat i vilken grad gasellföretagen upplever problem med finansiering. I regionen Innlandet, som inkluderar Lillehammer och inte har en egen kustlinje, finns en underrepresentation av gaseller, 32 procent färre än genomsnittet.
Efter 100 intervjuer med företrädare för gasellföretag finner han att de har marginella problem med finansiering, ofta är de självfinansierade, och i mindre regioner har de inga problem med informationsbarriärer.
– Genom geografisk – och även social närhet – skapas den tillit som behövs mellan företag och bank. Här finns ingen assymetrisk information, snarare tvärtom. Det finns ofta kunskap om entreprenören, någon i ens nätverk känner personen och kan ge ett bra informationsunderlag.
Lokala banker har ett samhällsuppdrag
Tore Anstein Dobloug såg ändå ett behov av att lyfta fram nyckelord och nyckelsiffor som minskar informationsbarriären mellan den lånesökande företagaren och den utlånande banken.
– Bankerna är viktiga lokala institutioner. De tjänar förstås pengar på sin utlåning men samtidigt går det dåligt för den lokala banken om de lokala företagen inte presterar svarta siffror. De lokala bankerna har snarast ett samhällsuppdrag och har incitament att ge finansiering utöver den direkta avkastningen, avslutade Tore Anstein Dobloug.
Konjunkturen är svagare på landsbygden
Sist ut av talarna var Lars Jagrén, chefekonom Företagarna. Han inledde med att trycka på att småföretagarna kommer att betyda allt mer för jobben framöver och är avgörande för om hela Sverige kan leva. Han kunde via Företagarnas egen konjunkturindikator för hösten 2012 visa att det finns tydliga skillnader mellan stad och land.
– Generellt är det en lite svagare konjunktur på landsbygden. Det gäller omsättning, orderingång liksom sysselsättning. Landsbygdsföretag är dock något mindre tillväxtpositiva än andra företag, men lönsamheten är lika bra.
Många företag har finansieringssvårigheter
Vad gäller expansionsutsikterna för hösten 2013 finner Jagrén inga större skillnader mellan stad, större tätort och landsbygd. Många företag har dock finansieringsproblem. Lars Jagrén lyfte fram att detta hänger ihop med en svagare lönsamhet när konjunkturen viker, sämre tillgång på riskkapital, längre betaltider, svårare att få bankkrediter samt att det är dyrt med kontanthantering samtidigt som kortavgifterna är höga.
– Det är slående hur stora skillnader det är mellan företag som ser goda expansionsutsikter fördelat över riket. I Dalarna är det lättast att få finansiering, en procent ser problem, medan det i Östergötland är betydligt svårare, 21 procent ser finansieringssvårigheter.
Investeraravdrag och lägre arbetsgivaravgifter på önskelistan
Avslutningsvis levererade han ett antal förbättringsmöjligheter. Bland annat tryckte han på att Sverige bör avstå hårdare kapitaltäckningskrav enligt Baselreglerna.
– Med Europas starkaste banker i Europas bäst skötta ekonomi behöver vi inte Europas hårdaste låneregler.
Han avslutade med att efterfråga investeraravdrag så att företagen lättare växer och att lägre arbetsgivaravgifter skulle underlätta expansion och lönsamhet.
I den efterföljande diskussionen lyftes olika former av alternativ företagsfinansiering fram: riskkapital, utvecklingsaktiebolag på landsbygden, friends, fools and family, privat kapital, crowd sourcing och självfinansiering. Att de företag som växer har störst kapitalbehov slogs fast liksom att det skulle behövas en värderingsfunktion för att privatpersoner ska våga placera sina pengar i småföretag. Slutligen önskades en innovativ finansieringslösning: varför kan man inte satsa sina PPM-medel i några lämpliga start-ups?
–
–
–