Nya spelregler för svenska filantroper
Med anledning av att regeringen i höstbudgeten föreslår nya förutsättningar för inkomstskatteregler för ideell sektor arrangerade Entreprenörskapsforum ett snabbinsatt frukostseminarium för att diskutera frågorna vidare. Samtalet visade att regeländringarna i 1940-talslagstiftningen var efterlängtade men att det fortfarande finns behov av att fundera över detaljerna. Vad är kultur, allmännytta, hur ska beloppsgränser sättas samt hur kan samtalet i den kulturella sektorn väckas?
I regeringens höstbudget fastslås att gemensamma bestämmelser införs om allmännyttiga ändamål för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. En viktig effekt av detta är förbättrade möjligheter för filantroper att stödja en ökad mängd ändamål såsom miljö, kultur och social verksamhet.
Henrik von Sydow, ordf Skatteutskottet (M), var inbjuden att presentera regeringens förslag och inledde med att berätta att donationer och välgörenhet kopplade till skattesystemet har diskuterats i Sveriges riksdag i över 50 år.
– Den 1 januari 2012 implementerades gåvoskatteavdraget och nu kompletterar vi med bättre förutsättningar för skatteavdrag till stiftelser.
Han menade att skattereformen synliggör, och ger ökad transparens för, donationer samt ett ökat självförtroende för aktörerna på denna arena.
– Givarkulturen går hand i hand med andra samhällstrender. Vi har relativt snabbt fått en växande privat förmögenhetsbildning samtidigt som vi ser ett växande intresse för en ny form av välgörenhet.
Henrik von Sydow ansåg att det är viktigt att synliggöra frivilligsamhället som av tradition är stort i Sverige. Han menade också att det bör poängteras att samhället är större än staten.
– Det reformförslag som nu finns på Riksdagens bord kommer att ge tydligare och bättre förutsättningar för filantropi i Sverige.
Han såg grunden för ett växande frivilligsamhälle just i en tilltagande privat förmögenhetsbildning. Idag kan fler ge mer samtidigt som vi säkrar en fortsatt stark offentlig sektor, sa Henrik von Sydow och tillade att det frivilliga engagemanget just ska ses som ett komplement till den offentliga sektorn.
Henrik von Sydow och Teres Lindberg
Teres Lindberg, riksdagsledamot (S) och ledamot i Skatteutskottet, tyckte att de nya förutsättningarna vad gäller inkomstskatteregler för ideell sektor gör lagstiftningen mer likvärdig. Hon berättade att de nu gällande reglerna stiftades redan 1942. Eftersom samhället utvecklas och förändras och regelförändringarna är en naturlig del i denna utveckling borde de egentligen ha förändrats för länge sedan:
– Att gå mot en större likvärdighet bör inte vara komplicerat för något parti. Regelförändringarna kommer att gå igenom i Riksdagen som på räls.
Det som särskiljer (S) från regeringen är synen på gåvoskatten. Det är en ideologisk fråga, sa Teres Lindberg. Vi har en annan syn på att skillnaderna ökar i samhället och att det finns ett ökat behov av att hjälpa till.
– Vi vill ha en hög lägstanivå där de som har det sämst inte har det jättedåligt. Vi vill heller inte skattefinansiera välgörenhet. Människor får gärna bidra med tid och ekonomiska gåvor men det ska inte finansieras av alla.
Det är vårt sätt att se på solidaritet, fortsatte Teres Lindberg: var och en ska bidra och betala efter egen förmåga men också få efter behov – inte efter filantropens välvilja. Här finns en grundläggande skillnad även om folkrörelser och den ideella sektorn är viktiga att främja i vårt samhälle, avslutade hon.
Magnus Kirchhoff, kanslichef Kulturbryggan, var positiv till lagändringsförslaget men underströk att även om debatten ofta handlar om regler så är regler inte grunden för filantropi. Grunden ligger i mötet och i ett gemensamt intresse. Magnus Kirchhoff efterlyste dock genomlysningar, tydliga definitioner och en insikt om att de positiva förändringarna kan ta tid på sig eftersom det ytterst handlar om en attitydförändring i samhället.
– Jag tror att förslaget kommer att få positiva effekter för kultursektorn men innebär även ökad konkurrens och att fler slås om kakan. Dessutom måste det utvärderas och få ta tid.
Kulturbryggan är dels en statlig utredning och dels en myndighet som stöttar nyskapande kultur. Därför hade Magnus Kirchhoff även en annan reflektion:
– Det finns en viss oro att detta kommer att innebära att filantropin inte går till nyskapande kultur utan bevarar ett konservativt ”kanon-tänk”.
Magnus Kirchhoff och Harald Hagman
Harald Hagman, ordförande FRII och ekonomichef Stadsmissionen, framförde en liknande fundering:
– Filantropi uppstår genom behov och kultur, inte genom skattesystemet.
Harald Hagman var överlag positiv till att stiftelser nu får samma skattekoppling som ideella föreningar. Även Harald Hagman efterlyste tydligare definitioner av vissa formuleringar i förslaget som t ex ”socialt behövande” och tydligare riktlinjer för hur lagen ska tolkas för att säkerställa att det verkligen är de allmännyttiga ändamålen som gynnas.
– Vi välkomnar förslaget men vill se det vässat, avslutade Harald Hagman.
I det avslutande panelsamtalet replikerade Henrik von Sydow på föregående talares inspel.
– Samtalet om reformerna är viktiga för genomslaget. Vi vill inte driva upp förväntningarna men förslaget kommer att vara viktigt. Reformerna ska även utvärderas och inspel som dessa är väldigt viktiga för vårt framtida arbete.
Henrik von Sydow, Pontus Braunerhjelm, Magnus Kirchhoff, Harald Hagman och Teres Lindberg
Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum, påpekade att det är viktigt att komma ihåg att gåvor alltid är ett komplement till statliga insatser. Det är också viktigt att lyfta fram att lagändringen ökar möjligheten till att vi får innovativa lösningar på kända problem. Dessutom, tillade Pontus Braunerhjelm, är det roligt att filantropi, som bara för ett par år sedan var okänt i Sverige, nu har blivit ett känt begrepp.
Andra funderingar som kom upp var hur informationen ska kommuniceras till kultursektorn och hur vi förändrar attityderna i samhället. Magnus Kirchhoff framhöll att det är viktigt att leda med exempel, som t ex Kulturbryggan gör. Henrik von Sydow pekade på att informationsspridningen och debatten är viktig ur ett demokratiskt perspektiv och hoppas att lagförslaget för med sig ett samtal inom kultursektorn t ex via kulturredaktioner och debattsidor.
Avslutningsvis diskuterades behovet av en tydlig konkretisering och tydliga definitioner för att säkerställa att Skattemyndigheten inte kan tillämpa egen tolkning.
Henrik von Sydow fick sista ordet:
– Attitydförändringar kan gå snabbt. Vi har flera trender och en lagstiftning just nu som samverkar i en positiv riktning.