Omlokalisering av företag i den globaliserade ekonomin

Organisationen European Regional Science Association har årligen en stor kongress som i år firar sitt 50-årsjubileum under rubriken ”Sustainable Regional Growth and Development in the Creative Knowledge Economy”. Mellan den 19-23 augusti samlades ca 900 delegater i Jönköping för att lyssna till bland andra Paul Krugman, mottagare av Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2008.

Från vänster: Rikard Forslid, Pontus Braunershjelm, Karolina Ekholm och Anthony Venables.

Entreprenörskapsforum stod som värd för en session där VD, professor Pontus Braunerhjelm modererade tre spännande talare, Karolina Ekholm, vice Riksbankschef och professor vid Stockholms Universitet, professor Anthony Venables, University of Oxford, och professor Rikard Forslid, Stockholms Universitet. Ett 50-tal åhörare hade samlats för att lyssna till tre presentationer med olika perspektiv på outsourcing av företags verksamheter i den globaliserade ekonomin.

Professor Karolina Ekholm presenterade en studie som analyserar hur en utlandsexpansion i ett existerande multinationellt bolag påverkar efterfrågan på arbetskraft på hemmaplan. Mot bakgrund av de senaste årens debatt om flytt av produktion till låglöneländer är dessa frågor viktiga att besvara.  Vilken typ av arbetare förlorar och vilka vinner på detta? Högutbildade eller lågutbildade?

Det gängse synsättet är att en produktionsflytt bidrar till en relativ ökad efterfrågan på högutbildad arbetskraft, medan ett alternativt synsätt hävdar att det snarare styr efterfrågan mot lågutbildad arbetskraft. Frågan är dock om det är egenskaper och utbildning som är relevant, eller om det är själva arbetsuppgiften som är avgörande för flytten?

Vissa arbetstillfällen flyttar man lättare utomlands än andra, därför är detta viktigt att titta på, menar Ekholm. Arbetsuppgiften är lika viktig att studera som krav och kunskap i analysen. Lättheten med vilken jobben kan flyttas är enbart svagt korrelerad till jobbets egenskaper och krav på kunskap. Ekholm gav ett talande exempel;

– Du kan låta någon i Indien programmera datorn (högutbildning), men det är svårt att låta en indisk vaktmästare städa ett svenskt kontor (lågutbildning). Utbytbarheten i arbetsuppgifterna påverkas av hur rutinmässiga de är, om det är enkelt att förklara arbetsuppgiften som skall göras och huruvida den kräver geografisk närhet eller ej.

Produktionsflytt och utlandsexpansion kan förklara 10-15% av de observerade förändringarna i totala lönekostnader som företagen i studierna uppvisar under tidsperioden fyra år.

Professor Rikard Forslid från Stockholms Universitet presenterade en modell som analyserar varför företag flyttar till regioner med hög tillväxttakt. Dessa regioner med hög produktivitet kan erbjuda externa faktorer som är attraktiva för företag som vill etablera sig där.

– De företag som finns i dessa regioner är ofta högproduktiva, de kan klara av att verka på denna högst konkurrensutsatta marknad, sa Forslid.

De företag som flyttar ut verksamheter till ”core”-regioner kan ofta tillgodogöra sig positiva faktorer såsom teknologiska spill over-effekter, nyttja den högutbildade arbetskraft som ofta finns i dessa regioner samt få bättre tillgång till kvalificerade leverantörer och kunder.

De bolag som har identifierat att de har mest att vinna på en flytt tenderar även vara de som flyttar först.

Den mycket välciterade och meriterade Professor Anthony Venables, Oxford University, avslutade denna session med en kort presentation av sin studie “Relocating the value chain: offshoring and agglomeration in the global economy” som beskriver effekterna av den globala ekonomin på företagens värdekedjor. Detta uttrycks i regel genom outsourcing eller omlokalisering av hela företag, eller delar av dem.

Huvudfrågan i studien rör vad som styr när ett företags verksamhet omlokaliseras. Produktionskostnader måste vägas mot fraktkostnader, risken för brister i koordineringen måste vägas mot eventuella jämviktsvinster vid en framgångsrik flytt.

Arbetskraftintensiva steg i en produktion och produkter/maskiner som är lätta att flytta på är ofta det som flyttas först, inte minst om dessa har höga fraktkostnader. Att flytta t.ex. en monteringslinje närmare produktionen av kritiska komponenter för att få enklare och billigare tillgång till dessa, är ett vanligt exempel på detta.

– Det finns en spänning, en konflikt mellan komparativa kostnader och de absoluta fördelarna med att omlokalisera en verksamhet, menar Venables. Det finns även alltid en risk för s.k. ”overshooting”, där den långsiktiga effekten inte motsvarar den omedelbara kortsiktiga vinningen, fortsätter han.

–

–