Rådgivning till företag – en framgångsfaktor?

Ungefär en miljard kronor satsas på det offentliga företagsrådgivningssystemet årligen. Men enligt FSFs studie har företagen inte behov av rådgivning så stor utsträckning. Samtidigt är de företagare som utnyttjar offentlig företagsservice relativt framgångsrika. På konferensen ”Rådgivning till företag – en framgångsfaktor?” diskuterades hur framtidens företagsrådgivning bör se ut. Hamnar de resurser som satsas rätt? Och hur kan det offentliga rådgivningssystemet utvecklas och förbättras?

Stora behov av råd om skatter och redovisning

Anna Kremel, doktorand, FSF (under namnändring till Entreprenörskapsforum) inledde konferensen med att berätta om den nyligt genomförda studien ”Behov och betydelse av rådgivning till nya och unga företag” där nya och unga företags behov av rådgivning studerats. Närmare 3000 nya företag som startade 2005 och 2008 har intervjuats. De frågeställningar företagarna har fått svara på har bl.a. varit vilken efterfrågan de har på företagsservice och vilken typ av service de utnyttjar.

Resultaten visar att det finns stora behov av rådgivning vad gäller råd om skattefrågor, redovisning, finansiering samt hjälp av någon kunnig person som kan branschen. Däremot är efterfrågan mindre vad gäller råd om exportfrågor, patentfrågor, lokal och markfrågor, produktutveckling och design samt tillståndsansökningar.

Försörjningssvaga har större behov av rådgivning

Hur utvecklas då de företag som nyttjar företagsservice jämfört med andra? Och vilka erfarenheter har företagarna av den offentliga företagsservicen? Anna Kremel visade att företagare som har svårt att försörja sig på sitt företagande uppger större behov av rådgivning än företagare som kan försörja sig bra på sitt företag. Denna grupp har dock i högre grad fått sina behov av rådgivning tillgodosedda.

Överdimensionerat system används marginellt men har nöjda kunder

Slutsatserna av studien presenterades av Anders Lundström, professor Mälardalens högskola och verksam vid FSF. Han betonade att det offentliga rådgivningssystemet används marginellt, att det är de nya företagen som har störst behov av rådgivning och att de regionala skillnaderna totalt sett är små. Andra resultat var att utlandsfödda företagare är relativt framgångsrika, att rådgivningssystemet har 60-70 procent nöjda kunder och att majoriteten av företagarna inte arbetar heltid.

– Av de som fått starta eget-bidrag var färre än 17 procent arbetslösa när de startade sitt företag. Detta väcker frågan om vilka kriterier som ställs för bidraget. Samtidigt visar studieresultaten att arbetslösa som startar företag sällan skapar växande företag.

Hur kan då rådgivningssystemet utvecklas. Lundström föreslog bl.a. oberoende systematiska utvärderingar, att arbeta mer med kopplingsfunktioner, att integrera den lokala och den regionala nivån och att skapa generella system för produktutveckling. Avslutningsvis trodde Lundström att rådgivningssystemet, som uppskattningsvis kostar en miljard kronor årligen, möjligen är överdimensionerat. 

Företagsrådgivning som näringspolitisk metod

Därefter var det dags för Markus Burman, utredare, Forum for Business Administration, FBA, att presentera den utredning som FBA utfört rörande det statliga åtagandet kring företagsrådgivning, Statligt finansierad företagsrådgivning. För fler och växande företag. Enligt Burman har uppgiften varit att titta närmare på det utbud av rådgivningsaktörer som finns inom stadierna starta, driva och växa. Studien är ett försök att ta ett helhetsgrepp över företagsrådgivning som näringspolitisk metod. Finns det t.ex. möjligheter till arbetsdelning i systemet och sker i dag en överlappning mellan inriktning och fokus?

Rådgivningsaktörerna omsätter en miljard årligen

Enligt Burman är rådgivningssystemets totala finansiering svår att exakt räkna fram med anledning av att det förekommer avancerad begreppsförvirring. Han förklarade att vissa medel kommer från nationella program, andra från EU:s strukturfonder och att dessa kompletteras av rådgivningsorganisationernas medel. Klart är i alla fall att den inre kärnan av statligt finansierade rådgivningsaktörer årligen omsätter över en miljard kronor. Detta är att jämföra med utgiftsområdet för näringspolitik som har 4,7 miljarder för år 2009 i stadsbudgeten, samt regional tillväxt som ligger på 3,5 miljarder.

No wrong door före one stop shop

Burman betonade att det statliga rådgivningssystemet består av en rad olika styrinstrument och är ett komplext system att styra. Det finns inte heller någon enhetlig och samlad uppföljning/utvärdering. FBA-rapporten bekräftade resultaten i FSF-studien: offentlig rådgivning nyttjas i begränsad utsträckning, företagen nyttjar andra informations- och kunskapskällor, företagen är nöjda med rådgivningen men nyttan och effekten av stödet är mer oklart. Att hitta rätt rådgivning tycks inte vara något större problem:

– En italiensk studie visar t.o.m. att det är lättast i Europa att hitta företagsservice i Sverige. Därför är vi kritiska till tankar om s k ”one stop shops”, dvs organisationer som hanterar en företagares alla problem från ax till limpa. Snarare förespråkar vi ”no wrong door”, att alla ska kunna lotsa en företagare rätt i systemet, sa Burman.

FBA såg inga direkta risker med konkurrenssnedvridning utan pekade istället på ett starkt växande privat utbud. Än mer kan dock göras för att öppna upp för privata utförare. För att förbättra systemet ytterligare tryckte Burman särskilt på regional samverkan med utgångspunkt från ett helhetsperspektiv på rådgivningen. Dessutom önskades bl.a. ett systematiskt kvalitetsarbete, utvärdering och ett nationellt konkurrens- och samverkansråd.

Hög nöjd- och nyttighetsfaktor för nationellt mentorprogram

Jimmy Wikholm, projektledare, ALMI, tog därefter vid för att berätta om ett lyckat exempel av företagsservice nämligen Almis mentorprogram. Wikholm berättade att mentorskap har använts sedan Homeros fostrade Odysseus son medan han var på resa. En mentor kan bl.a. agera coach, bollplank, filter, dörröppnare och motivera sin adept:

– En mentor hjälper mig att hitta mitt bästa jag!

Studier visar att mer än nio av tio företagsledare vill agera mentorer för nya företagare vid sin pensionering och hälften kan tänka sig att ställa upp utan ersättning. På adeptsidan är det fyra av fem nyföretagare som vill ha en mentor och tre av fem som kan tänka sig ta kontakt med ett mentorprogram.

Efter att ha kört ett lyckat pilotprojekt i Örebro startades Mentor Eget Företag som ett nationellt program med 959 mentorpar under 2008. Resultatet är ett väldigt högt nöjdhets- och nyttighetsindex från både mentorer och adepter. 95-98 procent skulle rekommendera programmet till andra och målsättningen för 2009 är att utöka verksamheten till 1750 mentorpar och att Mentor Eget Företag ska bli det största mentorprogrammet i världen per capita. 

Enklare, roligare och lönsammare att vara företagare

Efter ett antal regelrätta föredragningar var det dags för en panel av företrädare från myndighetssfären, Regeringskansliet och näringslivet att diskutera svensk företagsrådgivning. Hur kan systemet utvecklas? Anneli Sjögren, direktör, Nationella Program, Tillväxtverket, betonade vikten att lägga äggen i rätt korg och att följa upp och utvärdera det som görs. Tillväxtverket kommer att fortsätta att stödja företagsrådgivning men fokuserar inte bara på nystart utan kanske snarare på potentialen att växa. Myndigheten kommer under året att lansera en portal som samlar de informationstjänster som finns inom rådgivningsområdet. Det ger ett förbättrat IT-stöd enligt principen ”no wrong door”.

Catrin Mattsson, politisk sakkunnig, Näringsdepartementet, betonade att det görs många insatser för att det ska vara enklare, roligare och lönsammare att vara företagare. Men enligt forskningen är andelen kvinnliga företagare för låg, varför Maud Olofssons program med kvinnliga ambassadörer introducerats. Enligt Catrin Mattsson är Näringsdepartementet självklart intresserade av att de pengar som satsas på rådgivning också används effektivt:

– Detta behöver följas upp än bättre. Vi har från departementet tagit del av både FSF:s och FBA:s studier och en uppföljning av detta arbete bereds just nu inom Regeringskansliet.

Nätverkande otålig företagare efterfrågar tydlighet och mindre pappersarbete

Hidayet Tercan, VD, Zemrete, beskrev sig som en företagare som går på det hon känner för att göra. För närvarande driver hon ett bemanningsföretag inom vårdsektorn. Men från det ordinarie rådgivningssystemet har hon inte inhämtat råd och stöd, det får hon av personligt valda kontakter. Men hon ansåg att offentlig rådgivning är otroligt bra och viktigt eftersom de allra flesta inte har några professionella nätverk. Men idag upplevs rådgivningssystemet som en djungel, det måste bli tydligare. För mycket resurser satsas och pappersarbetet är för stort.

– Man måste komma ihåg att vi företagare är otåliga. Uppföljnings- och pappersarbetet får inte vara en evighetsbyråkrati. Sedan tror jag på uppsökandeverksamhet till invandrare. Personer som är benägna att starta ett liv på nytt är också mer inriktade på att starta nya företag, menade Tercan.

Ta emot goda råd – men fatta besluten själv!

Mats Philipsson, VD, ALMI Östergötland, tryckte på vikten att rådgivningssystemet når grupper som kvinnor och invandrare fullt ut. Det är viktigt att företagen hittar rätt. Alla måste möta varje kunds specifika behov genom rådgivning, nätverkande eller ihopkoppling av resurser. ALMI tillhandahåller ett nationellt basutbud som på regional nivå kan anpassas efter vad respektive region vill ha. Enligt Philipsson arbetar ALMI efter devisen ”andra samtalet rätt”. Men hans huvudsakliga råd var att skaffa sig många kloka rådgivare men att fatta besluten själv.

Anna-Stina Nordmark Nilsson, VD Företagarna, tyckte att FSF:s och FBA:s utredningar pekar på vikten av rådgivning i sig men också på betydelsen av att den används på bästa sätt. Hon bekräftade att mångfalden av rådgivningsorganisationer inte ses som ett problem, snarare är det positivt att ha många dörrar att gå igenom. Nordmark Nilsson tyckte dock att vi måste lyfta blicken. Sverige har för få exportföretag, företagen måste komma ut snabbare. Inom vård och omsorg kan nya möjligheter öppnas för de 950 000 kvinnor som är verksamma inom offentlig sektor, avslutade Nordmark Nilsson.