Samhällsentreprenörskap i teori och praktik

Den 9-10 december arrangerades den första konferensen inom ramen för projektet ”Samhällsentreprenörskap – gränsöverskridande kraft för regional och lokal utveckling i glesa miljöer” i Sundsvall. Projektet är ett treårigt samarbete mellan Entreprenörskapsforum, Mittuniversitetet, Länsstyrelsen i Jämtlands Län, Länsstyrelsen i Västernorrlands Län och Europeiska Regionala Utvecklingsfonden.

Kunskapsöversyn och praktiska exempel
Konferensen ambition var att presentera en forskningsmässig kunskapsöversyn över fältet med internationella utblickar, men också att lyfta fram olika framgångsrika praktiska exempel även på samhällsentreprenörskap.

Arvid Morin och Siri Terjesen

Kvinnor, yngre och högutbildade oftare sociala entreprenörer
Siri Terjesen, docent vid Indiana University och ansvarig för den del av Global Entrepreneurship Monitor (GEM), som särskilt behandlade social entrepreneurship i 2009 års rapport, var inbjuden för att presentera dessa resultat.  GEM har funnits sedan 1999 och mäter den entreprenöriella aktiviteten vid ett givet tillfälle i ett sextiotal länder. Rapporten har renderat stor media uppmärksamhet med över 2000 artiklar och den har även över 3000 referenser i policysammanhang, en indikator på att rapporten har stort genomslag. Sedan 2010 är Entreprenörskapsforum svensk nod för GEM-projektet.

I 2009 års undersökning deltog 49 länder. och 1,8 procent av de intervjuade svarade att de var involverade i att starta upp en verksamhet med inslag av social- eller samhälleligt syfte. Undersökningen visar vidare att det finns intressanta skillnader med avseende på vilka som engagerar sig i socialt entreprenörskapet och i vilka typer av länder detta sker.

– Fler kvinnor än män involverar sig i entreprenörskap med sociala mål jämfört med ”traditionellt” entreprenörskap. Andelen yngre som uppger att de är engagerade i socialt entreprenörskap är även den högre och det är även vanligare bland högutbildade, sa Terjesen.

Sociala entreprenörer – litet men viktigt inslag i innovationsdrivna länder
Sverige deltog inte i GEM-undersökningen 2009, men en gissning om vart Sverige skulle legat i jämförelse med andra länder föranledde en intressant diskussion.

– Flera innovationsdrivna länder, likt de skandinaviska, har liknande karaktäristik när det gäller det sociala entreprenörskapet. Det präglas av höga sociala ambitioner och samtidigt en uttalad målsättning att tjäna pengar.

– Sverige har historiskt placerat sig lågt i GEM-undersökningar, möjligen pga att vi kanaliserar vår entreprenöriella energi åt andra håll än till att starta företag, t ex i existerande företag och organisationer, sade Bengt Johannisson, professor vid Linnéuniversitetet och Högskolan i Jönköping.

Johannisson menade att Sverige skulle kunna ligga något högre i undersökningen av social entreprenöriell aktivitet i jämförelse med traditionell entreprenöriell aktivitet eftersom vi har en vana av att engagera oss i aktiviteter som faller inom ramen för definitionen av socialt- eller samhällsentreprenörskap.

Siri Terjesen avslutade med följande reflektion över GEM-studiens resultat:

– Det sociala entreprenörskapet är en liten, men viktig del av den totala entreprenöriella aktiviteten i innovationsdrivna länder.

Samhällsentreprenörskap sker utanför existerande institutioner
Professor Bengt Johannisson, Linneuniversitetet och Högskolan i Jönköping, är projektledare för OSIS, Organisering av Samhällsentreprenörskap i Sverige, ett nätverk som ägnar sig åt forskning runt samhällsentreprenörskap.

Det sociala entreprenörskapet särskiljer sig, enligt Johannisson, från samhällsentreprenörskapet genom att det främst handlar om innovativa initiativ för socialt eller ekologiskt värdeskapande inom redan existerande institutioner. Samhällsentreprenörskapets fokus ligger snarare utanför existerande institutioner och dess initiativ utmanar snarast dessa.

– Samhällsentreprenörskapet innebär ofta att överbrygga barriärer mellan sektorer, menade Johannisson.

Organiseringen av samhällsentreprenörskapet är komplex. Detta för att det handlar om det praktiska, att organisera det vardagliga livet där processen präglas av improvisation och ofta kräver olika typer av partnerskap och lagbyggande.

– Att organisera samhällsentreprenörskap är långt mer komplicerat än att organisera ett marknadsdrivet entreprenörskap.

Fenomenet samhällsentreprenörskap kan ha mycket olika karaktär och uppstå på olika sätt. Det är en följd av olika förutsättningar eller händelser i den lokala kontexten. Det kan vara konstruerat eller spontant, initierat av eldsjälar eller vara ett kollektivt initiativ och drivas framåt av skilda målbilder. Bengt Johannisson illustrerade detta genom två exempel från Småland, Målerås och Åseda, där samhällentreprenörskapet är högst aktivt och levande, men har helt olika bevekelsegrunder. I det ena fallet, Målerås,mobiliseras bygdens humana och sociala kapital för dess överlevnad medan det i fallet Åseda handlar om en medveten organisering finansierad av ortens ledande företag för att stärka lokalsamhället. Båda exemplen är tydliga uttryck för samhällsentreprenörskapet men visar på olika sätt att driva och organisera det.

Bengt Johannisson och Elisabeth Sundin

Studierna av samhällsentreprenörskapet har i projektet ”Samhällsentreprenörskap i glesa miljöer” en given kontext; just de glesa, eller perifiera miljöerna. Att studera samhällsentreprenörskapet utifrån denna kontext har fördelar, enligt Johannisson. Här finns en kultur van vid pluralism, improvisation och att överbrygga sociala gränser. Det finns även erfarenhet av dialog mellan etablerade institutioner och miljöerna som sådana drar fördelar av ett ökat intresse för miljöfrågor och t ex en expanderande upplevelseindustri. Utmaningen ligger i att bearbeta formella strukturer som kan utgöra hinder för sociala initiativ och att lyfta fram goda exempel som förebilder, inte som patentlösningar för andra regioner att ta efter.

Sociala entreprenörer verkar på den politiska marknaden
Professor Elisabeth Sundin, Linköpings universitet, talade på temat att skilja mellan det marknadsanpassade entreprenörskapet och samhällsentreprenörskapet.

– Allt vi gör anpassat till marknaden på något sätt, menade Sundin. Det beror givetvis på hur marknaden definieras, men numera talar vi om marknader i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Även det sociala entreprenörskapets marknad är tydlig – den är det offentliga, man verkar på den politiska marknaden.

Det offentliga, privat företagande och socialt entreprenörskap har helt olika karaktär och bör skiljas åt – men samtidigt målade Sundin upp en bild upp utan tydliga skiljelinjer där finansiering, reglering och utförande ofta överlappar och uppträder i hybridformer. Klart är dock att det sociala företagandet per definition måste präglas av incitament som är sociala.

Det privata företagandet strävar ytterst efter att göra vinst medan det offentliga strävar efter stabilitet.

– Att kräva att ett privat företag ska ha ett socialt intresse går inte – de har enbart ansvar mot aktieägarna. Det ansvaret regleras i lag genom aktiebolagslagen.

Välfärdsstatens framgång ligger i socialt- och samhällsentreprenörskap
För det sociala/samhälleliga företagandet infinner sig dock en tydlig paradox när det gäller dess strävan och mål:

– Det sociala/samhälleliga företagandets yttersta expansionsmål är nedläggning. När problemet man identifierat är löst behövs inte längre företaget som startades för att lösa det.

Sundin betonade att mycket av vår välfärdsstats framgång ligger i vad som kan betecknas som ett framgångsrikt socialt- och samhällsentreprenörskap, där innovationer och kreativitet som utvecklar idéer och organisationer har tillåtits växa fram.

– Alla entreprenörer är inte företagare och alla företagare är inte entreprenörer. Samhället har inte råd att missa initiativkraft och förändringskraft och den finns i många olika typer av organisationer och sammanhang, inte bara i företag.

Elisabeth Sundin lämnade en rad intressanta frågor att besvara, t ex för framtida forskning inom fältet. En sådan var om den ökande betoningen av det sociala beror på det offentligas reträtt, eller på att marknaden retirerar.

Ung Omsorg slår två flugor i en smäll
Ett av de praktiska exempel på socialt- och samhällsentreprenörskap som presenterades på konferensen var företaget Ung Omsorg, vars VD Arvid Morin var på plats.

Han berättade att företaget Ung Omsorg är unikt inom vård och omsorg och bedriver bemanningsverksamhet med fokus på uthyrning av personal inom äldreomsorgen. Företaget har idag 540 anställda på 52 äldreboenden runt landet och omsätter 5,5 miljoner kronor.

Ung Omsorgs verksamhet startades när Arvid Morin identifierade två problem och en gemensam lösning; att erbjuda arbetstillfällen för unga under 18 år samtidigt som den sociala interaktionen på äldreboenden i landet kunde öka. Äldres ensamhet motverkas samtidigt som unga erbjuds tillfälle att prova på vård- och omsorgsyrken. Affärsidén är att bygga broar mellan generationerna och att inspirera ungdomar att välja att arbeta inom äldreomsorgen.

Arvid Morin, som även studerar på Handelshögskolan i Stockholm, bekräftar Siri Terjesens beskrivning av vem som engagerar sig i socialt entreprenörskap.

– Att driva företag och samtidigt göra något för att bidra till samhällets utveckling tilltalar mer än att göra snabba pengar i en bransch som inte ger de möjligheterna, menade Arvid Morin, och gjorde en parallell till om han t ex haft företagande inom SMS-lånebranschen.