Möt samhällsutmaningarna med socialt entreprenörskap och filantropi

Socialt entreprenörskap, att lösa gemensamma samhällsproblem med en affärsidé, blir allt mer populärt. Dessutom har intresset bland framgångsrika entreprenörer att bidra till positiv samhällsutveckling ökat under senare år. Entreprenörskapsforums sista seminarium under almedalsveckan handlade om filantropi och socialt entreprenörskap och samarrangerades med PwC onsdagen den 6 juli.

Seminariets moderator, Henrik Steinbrecher senior partner och vice chairman PwC, hälsade välkommen till ett fullsatt seminarium – regnet till trots. Först ut bland paneldeltagarna var Niklas Adalberth, gundare av Klarna, som fick frågan hur resan från entreprenör till filantrop startade. Adalberth berättade att han under åren på Klarna kom i kontakt med många välgörenhetsorganisationer som han blev imponerad av. Han såg dock en brist, digitaliseringen utnyttjades inte av dessa organisationer.  Adalberth beslutade sig för att grunda Norrsken Foundation som kombinerar teknik, affärs- och produktutveckling med att göra gott.

– Det är svårt att komma ut i världen och hjälpa. Men det vi kan göra är att stötta entreprenörer i Sverige som vill och kan arbeta utomlands.

Slutligen berättade Adalberth att Norrsken Foundation fått ett mycket positivt bemötande men att det är en sak att lansera en stiftelse och en annan att leverera resultat.

Niklas Adalberth

Madeleine Linins Mörner, program director Axfoundation, var seminariets andra presentatör. Hon berättade om Axfoundations arbete och om den nära kopplingen fonden har till Axel Johnssongruppen.

– Genom denna närhet får vi koll på de hållbarhetsproblem som näringslivet står inför.

Axfoundation har tre program – miljö, social hållbarhet, och barn och unga.  Tron på affärsmodellen som lösning är central för alla områden.  En av de största utmaningarna som Axfoundation arbetar med är antibiotikaresistens. Om 30 år kan antibiotikaresistens komma att döda fler än cancer.

Niklas Adalberth, Madeleine Linins Mörner, Nina Hoas

– Vi arbetade med forskare och utarbetade en plan som vi implementerade tillsammans med Axfood.

När det visade sig att planen fungerade bra spred sig strategin till resten av branschen, även till konkurrenter till Axfood. Som ett sista led startade vi påverkansarbete både nationellt och internationellt, sa Linins Mörner till sist.

Nina Hoas, chef för filantropisk rådgivning på UBS Wealth Management, fick ordet och berättade hur UBS jobbar med kunder som fattat beslut att ge tillbaka till samhället, men också med filantroper som varit aktiva i flera år och som vill förnya sig. Hon menade att det under senare år skett en förändring där filantroper blivit mer strategiska i sitt givande och har klarare visioner om vad de vill åstadkomma.

– Filantroperna är yngre och ger numera medan de lever.

Nina Hoas

Filantropi har också professionaliserats, blivit mer transparent och tar nya former än de traditionella stiftelserna, vi talar numera om venture philanthropy och social impact bonds för att nämna några.

Sist ut var Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH, som berättade om initiativet till Filantropiskt forum, ett nätverk som ligger inom ramen för Entreprenörskapsforum. Braunerhjelm pekade på att forskningen visar att filantropi kan vara en samhällskraft att räkna med, därför är det viktigt att dessa frågor lyfts.

– Entreprenörer är vana att lösa problem och tjäna pengar på det. Det är en bra drivkraft.

Braunerhjelm menade att det går att använda den drivkraften inom filantropin. Han pekade på att det finns en stor mångfald i sektorn, vilket är nyckeln till framgång där nya lösningar på gamla problem kan levereras.

Pontus Braunerhjelm

– En ny filantropisk våg kom med Bill Gates och the givning pledge, fastslog Braunerhjelm.

Vidare lyfte Braunerhjelm att företagandet bör vara utgångspunkten för filantropin med entreprenörer som vill ge tillbaks till samhället; transparens och hållbarhet är viktiga bakgrundsvariabler.

Avslutningsvis behandlades frågan om politikens roll för filantropi och socialt entreprenörskap.

Stiftelseformen innebär en bra skattemiljö men är lite krånglig, dessutom är det beklagligt att avdragsmöjligheten har tagits bort, menade Braunehjelm.

– Jag har svårt att se att avdraget hade några statsfinansiella effekter så motivet för att ta bort det måste ha varit något annat.

Hur framtidens filantropi kommer att se ut är svårt att säga men viljan att ge har ökat kraftigt under den senaste tiden, framförallt med anledning av flyktingkrisen. Det som är paradoxalt är att investeringstiden måste vara så kort. Du kan knappt investera och bygga i mer än sex månader innan du ska visa resultat. Det måste få vara mer långsiktigt. Vidare ger den nya tekniken oanade möjligheter och tech-världen erbjuder ett nätverk som sociala företag skulle kunna dra nytta av, avslutade Niklas Adalberth.

Peter Hellqvist, Niklas Adalberth, Madeleine Linins Mörner, Nina Hoas och Pontus Braunerhjelm