Socialt kapital – vägen till regional tillväxt?

Vad är socialt kapital och hur kan man främja det på bästa sätt? Var en av de centrala frågorna när en policysammanfattning som bygger på boken Handbook of Social Capital and Regional Development lanserades hos Entreprenörskapsforum den 28 februari. Förutom författarna till boken Hans Westlund och Johan P Larsson medverkande även Kristina Alsér, styrelseordförande Tillväxtverket samt Markus Berensson, förste landstingsrådssekreterare med ansvar för regionplanering Stockholms läns landsting. Moderator för dagen var Pernilla Norlin, vice vd Entreprenörskapsforum.

Ta del av webbutsändningen från seminariet 

Hans Westlund, professor KTH och JIBS inledde passet med att ge en introduktion till socialt kapital. Det sociala kapitalet kan te sig sammanbindande, överbryggande eller nivåöverskridande och kan både liknas vid ett kitt som binder samman och ett smörjmedel. Westlund menade vidare att det kan bli för mycket av det goda och om det finns för mycket av det sammanbindande kapitalet så försvagas det överbryggande som i fallet med sekter eller maffiaverksamhet. Med en optimal blandning av socialt kapital skapas trygghet och sammanhållning vilket i sin tur bäddar för mer innovation och entreprenörskap. För att ett samhällsklimat där socialt kapital kan växa och gro spelar en mängd faktorer in, som t ex lagarbete, bostäder samt en bra blandning av ålder och klass.

– Det finns en ökad insikt om att medarbetare är den största resursen för en organisation men relationen till omgivningen är något många kan jobba bättre med.

Johan P Larsson, forskningsledare Entreprenörskapsforum och lektor JIBS, menade att det är svårt att med politiska medel direkt påverka de normer och den tillit som finns i nätverk mellan människor. Däremot kan man skapa förutsättningar för att interaktionerna blir produktiva. Detta sker t ex genom att subventionera humankapital via utbildning och infrastruktur för mer effektiv kommunikation. På så sätt underlättar man för entreprenörskap och kan låta nätverken ”sköta resten”. I den digitala världen blir nätverkande kommunikation komplicerat och forskning har visat att den fysiska kontakten fortfarande är viktig.

– Det är endast i storstäder som Stockholm flera överlappande nätverk existerar och kan bidra till en ökad utveckling.

Som före detta landshövding i Kronobergs län har Kristina Alsér, styrelseordförande Tillväxtverket, stor erfarenhet av socialt kapital och dess stärkande effekter i nätverk. I samhällen med stark bruksanda kan gamla mönster vara svåra att bryta och det är därför viktigt att skapa öppna mötesplatser. Om inte invånarna själva kan vara stolta över sig själva, vad har samhället då för framtid?

– Vi måste bli bättre på att kroka arm, genom att börja långt ner och involvera medborgarna, om vi vill lyckas bryta mönstret.

Markus Berensson, förste landstingsrådssekreterare med ansvar för regionplanering Stockholms läns landsting, jobbar just nu med den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) 2050. RUFS fungerar som mål och en mall för länets framtida utveckling och har ett fokus på tillväxt och demokrati. Planen ska tilltala alla och det sociala kapitalet får därför en viktig roll där tydliga regionala kärnor med mötesplatser planeras.

– Det är viktigt att alla ska känna sig inkluderade, något som kan vara svårt för en statlig nämnd.