Spelregler som främjar småföretagande

– en del av ett innovationspolitiskt ramverk

Det andra seminariet av tre i serien Innovationspolitiskt ramverk 2.0 diskuterade regelverk, skatter och patent – förutsättningar för att kunskapssatsningar ska kunna resultera i nya och växande företag, ökade arbetstillfällen och investeringar. Kunskapsomvandlande insatser stod i fokus och vi fick lyssna till den senaste forskningen om regler och patent. Den kunniga panelen bestående av företrädare från näringsliv och myndigheter såväl som en projektledare från regeringens arbete med innovationsstrategin följde upp med reflektioner och diskussion.

Kunskapsomvandlande insatser
Pontus Braunerhjelm, VD Entreprenörskapsforum och professor KTH, presenterade inledningsvis seminarieseriens utgångspunkt: ett innovationspolitiskt ramverk byggt på tre ben – kunskapsförstärkande och kunskapsomvandlande insatser samt innovationskritisk massa. Det andra benet, kunskapsomvandlande insatser, som var föremål för den aktuella diskussionen är av stor vikt för entreprenörer och Pontus Braunerhjelm påpekade att det är viktigt att det går att förstå och navigera regelverken och att kostnaderna inte är för stora eller missgynnar de små företagen.

Pontus Braunerhjelm

Hög regelbörda minskar konkurrenstrycket
Därefter var det dags för Johan Eklund, ekonomie doktor Internationella Handelshögskolan i Jönköping, CECIS och Ratio att presentera huvuddragen från rapporten ” Regelbördans ekonomiska effekter”. Studien utvärderar den totala samhällsekonomiska kostnaden som regler ger upphov till och både direkta och indirekta effekter av den samlade regelbördan.  Studien försöker även utröna regelbördans politiska ekonomi och ställer frågan: vad är en effektiv regel? En stor mängd internationell data har använts, framför allt från Världsbanken, Doing Business, som med sina tio delkomponenter mäter olika kostnader för att starta företag samt komplexiteten i skattesystemet.

I rapporten visas att den svenska regelbördan, jämfört med OECD-medelvärdet, är relativt låg gällande handelshinder medan den svenska arbetsrätten innebär hög börda.  Johan Eklund och hans kollegor utförde fem olika empiriska studier: produktionsdynamik, vinstdynamik, investeringar, entreprenörskap och tillväxt.  Slutsatser var att produktionsdynamiken försämras vid hög regelbörda då företagen har en minskad förmåga till anpassning och att en hög regelbörda minskar konkurrenstrycket och därmed har negativa effekter på entreprenörskap även om resultaten där inte är lika entydiga.

– Länder med hög regelbörda har lägre tillväxt och i dessa länder stiger avkastningskravet på investeringar vilket leder till färre investeringar, sa Eklund.

Utvärdera regelverken för ett effektivt regelsystem
Den politiska ekonomin kring regelverk och regler handlar om hur en regel bör utformas. Det institutionella ramverket inom vilket regler skapas är väldigt viktigt, berättade Johan Eklund.

– En effektiv regel måste uppfylla två kriterier. Den måste adressera ett problem som bör åtgärdas och det måste finnas utrymme för förbättring. Uppfylls dessa så leder det till en välfärdsökning.

Johan Eklund föreslog att de reglerande myndigheterna bör ha oberoende instanser som kan utvärdera regelverken och göra konsekvensanalyser för att öka chanserna till ett effektivt regelsystem. Konsekvensanalyserna är av central betydelse och bör innehålla utförliga kostnads-nyttokalkyler samt kostnads-effektivitetsanalyser. Regelrådet kan möjligen ges denna funktion tillade Johan Eklund.

Privata och samhällsekonomiska effekter av patent
Roger Svensson, docent Institutet för Näringslivsforskning, inledde sin presentation ”Patent – lika villkor för små och stora företag” med att ta upp företagens motiv för att skaffa patent. Privata företag investerar mindre i FoU än vad som är optimalt för samhället och detta problem åtgärdas genom att staten antingen finansierar FoU eller beviljar patent som ger skydd till den som tar fram ny teknologisk kunskap.

– Syftet med patentsystemet är att stimulera företag att investera i FoU, att kommersialisera och att sprida ny kunskap samt att underlätta kontrakt mellan uppfinnare och producenter.

Johan Eklund och Roger Svensson

De ekonomiska effekterna av patent är både positiva och negativa berättade Roger Svensson. Positiva effekter är att ny kunskap offentliggörs och att vi får fler producenter på marknaden. Negativa effekter är att priserna blir högre och att ett visst dubbelarbete inom FoU utförs.

–  Det är en balansgång för staten att anpassa styrkan för patenten så att önskvärda effekter för producenter och konsumenter uppnås.

Patenttvister kostsamma och missgynnar små företag
För att patentsystemet ska fungera måste det finnas regler och patentinnehavaren måste själv övervaka intrång vilket är svårt och därför motiverar höga sanktioner. Vid intrång kan tvisten hamna i domstol vilket kan bli oerhört kostsamt, ofta dyrare än patentets värde, sa Roger Svensson. I Europa blir det särskilt kostsamt eftersom patenttvisten ofta måste föras i flera länder då det ännu inte finns något gemensamt Europapatent (ett Europatent på tre språk finns dock på förslag). EPO-patent är mycket dyrare och mer osäkra än patent i USA och Japan.

Roger Svensson beklagade att det inte finns någon försäkring mot intrång för patentinnehavare på marknaden. Anledningen till detta är att ungefär två procent av patenten hamnar i tvistemål och att premien helt enkelt blir för hög. Framförallt efterfrågade Roger Svensson en förenklad tvistelösningsmekanism.

– Som systemet ser ut missgynnas små företag och privata individer. Det är lätt att attackera de som inte kan försvara sig. Dessutom är patent oftast defensiva för att blockera konkurrenter och då, givet större resurser, har större företag bättre skydd än de små.

Sammanfattningsvis konstaterade Roger Svensson att småföretag och uppfinnare missgynnas på tre sätt i dagens patentsystem: patenttvister är kostsamma, defensiva patent ger bättre skydd för storföretagen och genom hög kostnad och osäkerhet för EPO-patent.

Låga skatter gynnar innovation
Hans Peter Larsson, skatteexpert PwC, inledde paneldiskussionen och framförde vikten av att mäta konsekvenserna av reglers effekter. Denna process blir bättre och bättre.

–  Skatter är viktiga för innovation ur ett investerarperspektiv så väl som ur ett entreprenörskapsperspektiv. Nationalekonomer är eniga om att skatter bromsar innovation, men det viktigaste är att ha bra generella regler.

Hans Peter Larsson och Sten Nyberg

Vidare sa Hans Peter Larsson att den svenska kapitalskatten på 30 procent är högre än i andra jämförbara länder. Samtidigt har vi inte högre avkastning på riskkapital än på lånat kapital i Sverige.

– Vill man slänga in en joker i debatten kan man snegla på Holland som infört en ”innovationsbox” som innebär sänkta skatter på avkastning på innovationsbaserade vinster. Detta innebär ingen förenkling i sig men gynnar definitivt innovation.

För att underlätta för investerare kan t ex riskkapitalavdrag eller skatteuppskov underlätta. De så kallade 3:12-reglerna hämmar både investerare och entreprenörer menade Hans Peter Larsson.

– Det saknas en skattepolitik för innovation och entreprenörskap. Det är dags för en sådan!

Kostnader är svårare att bära för de små
Sten Nyberg, chefsekonom Konkurrensverket, pekade på att regelbördan är en central fråga eftersom den aldrig är inaktuell. För myndigheter som arbetar med att lösa problem är just regler det främsta verktyget. Och det är särskilt viktigt att vara medveten om kostnaden för olika regler.

– Regler rörande patentsystemet och de immateriella rättigheterna är asymmetriska eftersom de fasta kostnaderna är samma för alla men tyngre att bära för de små.

Även förmågan att sälja idéer vidare är central, sa Sten Nyberg. De mindre företagen kan undvika egna forskningsutgifter genom att lägga ut kommersialisering på de större företagen som är bättre på marknadsföring och har större resurser. Patent är ingen större hjälp i denna process.

Konkurrensverket arbetar inte för att stimulera företagande utan för att jämna ut spelplanen, vilket är angeläget både för små och stora företag.

– Vi arbetar för att främja ett konkurrensinriktat synsätt och för att öppna upp nya marknader i likhet med apoteksmarknaden där vi kan se stora effekter. Jag tror att det kommer få stora effekter för entreprenörer när marknaden för vård och skola öppnas upp. Vi jobbar för att dyrka upp tidigare cementerade strukturer, sa Nyberg.

Hur ska man då underlätta för småföretagen? Sten Nyberg föreslog att t ex dela upp offentlig upphandling i mindre bitar och bättre information till upphandlare. Dessutom är det bra att generellt se över vilka krav som ställs. Ju mer administration som krävs för en upphandling desto svårare är det för små företag att ta kostnaden, avslutade Nyberg.

Reglerna alltför krångliga för arbetsgivaren
Anita Roll, VD Qtema, menade att lagen om upphandling är problematisk. De som får uppdragen är de företag som erbjuder konsulter för 1 kr/h men när uppdraget väl ska utföras finns det inga konsulter för det priset kvar, sa Anita Roll och pekade på hur problematiskt detta är när det egna företaget erbjuder avancerade tjänster till högre priser.

– Regelförenkling av 3:12-reglerna är också viktigt. När vi värderade bolaget var det omöjligt att få reda på vad företaget var värt. Reglerna är alltför krångliga!

Sten Nyberg och Anita Roll

För Anita Rolls konsultbolag är innovation och arbetsrätt de största utmaningarna. Över tid har metoder och modeller förändrats radikalt och personalen måste utbilda sig för att hänga med. Qtema har tagit hjälp från Chalmers och hänger nu med i utvecklingen, men det är kostsamt. Vad gäller konsulterna är det viktigt att vara en attraktiv arbetsplats där arbetsrätten inte inskränks så att konsulterna försvinner. Arbetsrättslagstiftningen är väldigt komplicerad tyckte Anita Roll.

– Arbetsgivare är belamrade av skyldigheter. Det kan bli väldigt kostsamt.

Ett inlägg från publiken gällde arbetsrättslagstiftningen som inte alls hävdades vara så stel som många tror. Rent lagligt går det att säga upp anställda och fackförbunden kan egentligen inte bestämma över företagen. Johan Eklund replikerade att den svenska arbetsrätten är tuff i en internationell jämförelse.

Breddat perspektiv på innovation
Åsa Minoz, biträdande projektledare för regeringens innovationsstrategi på Näringsdepartementet, berättade om arbetet med att skapa en strategi för ett förbättrat innovationsklimat i Sverige. Strategin ska finnas på plats nästa höst.

Åsa Minoz

– Motivbilden för strategin har tre delar: de globala utmaningar som har att göra med hälsa, klimat osv som Sverige står inför, att positionera oss i den globala ekonomin som blir allt viktigare och där Sverige måste fortsätta vara konkurrenskraftigt och till sist de demografiska utmaningarna i och med att vi blir allt färre som måste försörja allt fler. Välfärden kräver innovation.

Vidare pekade Åsa Minoz på att vi måste förskjuta diskussionen om innovation från att enbart handla om teknik och forskning till att också inkludera samtal om nya varor, tjänster, processer och verksamheter. Samtidigt är incitament för FoU och riskkapitalförsörjning viktiga komponenter i vårt breda arbete, framhöll Minoz.

En åhörare ifrågasatte att det inte skulle vara värt mödan för de små företagen att söka patent eftersom det också finns fördelar med att vara en liten aktör. Roger Svensson replikerade att han främst ansåg att det var meningslöst för små företag att söka patent om de bara hade råd att göra det i Sverige eftersom skyddet blir försumbart då.

– Små företag är ofta mer innovativa men försöker själva köra hela processen från uppfinning till kommersialisering, då blir det väldigt resurskrävande.

Roger Svensson föreslog att någon form av mäklare mellan små och stora företag skulle behövas. Att lämna över en del av arbetet på stora företag är ofta mer framgångsrikt.

–

–