Sverige bör satsa på de små
Sverige har en stor outnyttjad potential inom många områden. Vi bör t.ex. satsa på humankapital, exportbefrämjande och på att stimulera produktivitetsutvecklingen inom tjänstesektorn.
Rapporten Hur skapas förutsättningar för tillväxt i näringslivet? presenterades vid ett fullsatt seminarium på Nalen i Stockholm. Pontus Braunerhjelm, vd för Entreprenörskapsforums, hälsade seminariedeltagarna välkomna och introducerade Gustav Martinsson, som författat rapporten på uppdrag av Näringspolitiskt forum, Entreprenörskapsforums mötesplats för frågor rörande det svenska näringslivets utveckling och det svensk ekonomis långsiktigt uthålliga tillväxt.
Gustav Martinsson berättade att Sverige, i jämförelse med andra jämförbara länder, står sig väl vad gäller innovation, aktiemarknadens utveckling, handel och andelen personer som genomgår eftergymnasial utbildning. Vi ligger sämre till beträffande investeringar i fasta tillgångar, statliga utgifter som andel av BNP och har problem med kunskapsnivån. Sveriges studenter står sig slätt jämfört med andra länder i de internationella PISA-mätningarna.
På hemmaplan går det, enligt Gustav Martinssons studie, att se att Sveriges ekonomi har utvecklats relativt starkt sedan början av 1900-talet. Sverige satsar mycket på FoU i tillverkningssektorn, vilket har gett resultat.
– Kunskapsekonomin är vårt sätt att konkurrera, menade Gustav Martinsson
Vi ser även ökad export, ökad produktivitet och BNP-tillväxt. Vad som är intressant är att tjänstesektorn ökar som andel av antal anställda och den allra största ökningen noteras inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn, som utgörs nästan uteslutande av små och medelstora företag. Dock står denna sektor endast för 12 procent av andelen anställda. Om de kunskapsintensiva tjänstesektorerna exkluderas så framkommer att andelen anställda i tjänstesektorn i stort sätt är oförändrad över tid och att tillverkningssektorn minskar.
Inte helt förvånande rör sig Sverige mot en större tjänstesektor och en mindre tillverkningssektor. Men, tillade, Gustav Martinsson:
– Tillverkningssektorn står för en stor del av den mätbara innovationen och exporten
Den avgörande frågan är vad vi bör göra för att skapa bättre förutsättningar för det svenska näringslivet. Gustav Martinssons studie pekar på att vi bör satsa resurser på små och medelstora företag vars tillgångar främst utgörs av humankapital och andra immateriella tillgångar.
– Om vi fokuserar på dessa tillväxtfaktorer bör produktiviten inom tjänstesektorn stimuleras, avslutade Gustav Martinsson.
Håkan Ekengren, statssekreterare i Näringsdepartementet, efterlyste jämförelser med andra länder än de traditionella konkurrentländerna. Det kan vara värt att lägga energi på att se vad som händer på nya tillväxtmarknader för att få en rättvisande bild av Sveriges position, menade Håkan Ekengren.
– Vi kan se en tydlig trend idag, västvärlden är i bottenläge och USA är kanske inte längre det främsta ekonomiska och politiska maktcentrat.
Håkan Ekengren var också bekymrad över Sveriges låga resultat i PISA -undersökningen.
– Vi tappar våra ungdomar. De är sämre utbildade än ungdomarna i konkurrentländerna.
Det finns ingen ”quick fix” för problemet, sa Håkan Ekengren. Det kommer att ta tid att förändra strukturerna och att förbättra den svenska utbildningen.
Håkan Ekengren pekade också på att det är viktigt att komma ihåg att de allra flesta företag klarar sig utan statligt riskkapital. Det finns dessutom ett inbyggt problem.
– Staten bör inte riskera skattebetalarnas pengar, underströk Håkan Ekengren.
Håkan Ekengren var dock positiv till ett riskkapitalavdrag snarare än en kredit och han tror även att investeraravdrag skulle ha positiva effekter. Håkan Ekengren poängterade också att politiken inte bör bestämma över näringslivet i den utsträckning som den gör över offentlig sektor. Ett sätt för staten att påverka näringslivets utveckling i positiv riktning är att reformera reglerna för offentlig upphandling och att förbättra konkurrensen trodde Håkan Ekengren.
För närvarande arbetar regeringen med tre initiativ för att främja innovation och för att förbättra villkoren för de svenska företagen: Innovationsstrategin, FOI-propositionen och ”Horizon 2020”, som är ett forsknings- och innovationspolitiskt EU-ramverk.
Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv, efterfrågade ”andra glasögon”. Han ansåg att det fanns utrymme för att var skeptiskt när det gäller tolkningen av resultaten. Även om det går bra för Sverige och vi ligger lite över snittet så är det kanske fel förhållningsätt att luta sig tillbaka och vara nöjd. Med tanke på att Sverige, till skillnad från de andra länderna (med undantag för Finland) i studien, tar avstamp i en extrem lågkonjunktur så borde vi ha haft en mycket bättre utveckling vad gäller BNP och total faktorproduktivitet. Dessutom har Sverige anammat en rad nya reformer.
– Varför har Sverige inte gått bättre? Frågade sig Stefan Fölster.
Stefan Fölster problematiserade också hur vi tolkar den uppmätta tillväxten. Den kunskapsintensiva tjänstesektorn går bra och industrin går sämre.
– Kanske är detta framtiden, men det kan också vara ett tecken på dystrare utveckling:, nämligen att vi har gjort det för krångligt att investera i industrin. Då är det inget styrketecken, utan en del av problemet.
Stefan Fölster pekade på att krångliga investeringsregler i den befintliga industrin kan vara en förklaring till att vi kompenserar genom investeringar i tjänsteindustrin.
Avslutningsvis konstaterades det att Sverige är väldigt bra vad gäller företagande. Vi kan bli bättre på omvärldsanalys och även om Sverige inte sätter agendan globalt kan vi sträva efter att vara mer proaktiva på den globala marknaden.