Sverige i innovationstoppen men åtgärder krävs

Tisdagen den 22 mars 2016 arrangerade Entreprenörskapsforum och Vinnova ett gemensamt seminarium med anledning av att Andrew W. Wyckoff, Director for Science, Technology and Innovation på OECD, besökte Sverige för att presentera OECDs rapport The 2016 Sweden Review of Innovation Policy. Det visade sig att Sverige presterar bra men att förbättringar krävs bl a vad gäller styrning och strategisk ledning. I paneldiskussionen som följde lyftes universitetsfinansieringen, de regionala universitetens strategiska förmåga och länkarna mellan forskning och innovation. 

Se webbutsändningen av seminariet på Bambuser

Johan Eklund

Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor JIBS, öppnade seminariet och välkomnade rapporten och dess resultat. Eklund menade att han ofta får leta efter policyrekommendationer i rapporter, men att denna hade flera tydliga rekommendationer, vilket var något han uppskattade. Han gav sedan ordet till Charlotte Brogren, generaldirektör Vinnova som sa att rapporten är högaktuell på grund av att en ny forsknings- och innovationsproposition kommer att släppas i höst. Sverige är ledande inom innovation men vi måste fortsättningsvis hålla oss vaksamma. Omvärlden förändras snabbare än någonsin och gårdagens framgångsrecept behöver inte vara morgondagens, avslutade Brogren.

Charlotte Brogren

Sverige presterar bra men förbättringar krävs

Efter introduktionen var, Andrew W. Wyckoff, direktör för vetenskap, teknologi och innovation OECD, inbjuden att presentera OECDs rapport –  OECD Reviews of Innovation Policy: Sweden 2016. Inledningsvis berättade han att Sveriges kontinuerliga utvärdering av innovationspolitiken just är ett led i att få en bra innovationspolitik. Det finns ett värde i att alltid se sig över axeln, menade Wyckoff.

Andrew W. Wyckoff

Sverige hamnar i toppen av klassen i OECDs rapport, men det finns områden där förbättringar kan göras. Till exempel har länder som Storbritannien, Schweiz och Danmark större andel av de tio procenten mest citerade publicerade forskningsartiklarna.

–        För att Europa ska kunna konkurrera med t ex USA och Kina inom forskning måste vi samarbeta över kontinenten.

Sveriges fokus bör ligga på tre områden:

1. Förstärkning av universitetsforskning.

2. Länkning från forskning till innovation.

3. Hantering av samhällsutmaningar, till exempel en åldrande befolkning.

För att uppnå den första punkten bör en betydande ökning i den generella finansieringen av universitetsforskningen göras, även strategiska forskningsområden bör upprättas. Vidare bör den roll som forskningsinstitut spelar i Sveriges innovationssystem förbättras. Ett inrättande av en strategisk innovationsagenda ska inte underskattas för att länka forskning till innovation. När det gäller den sista punkten bör Sverige initiera ett utmaningsdrivet innovationsprogram för att ta itu med samhällsutmaningar. Vi kan också förbättra de svenska prioriteringarna och stödja europeiska forsknings- och innovationsaktiviteter.

Wyckoff kunde också visa att inom områdena universitets- och offentlig forskning, FoU, innovativa företag och innovativt entreprenörskap presterade Sverige över genomsnittet i OECD. Detta visar på att Sverige i det stora hela presterar bra. Emellertid finns rum för förbättringar, exempelvis bör en bättre karriärväg för forskare införas, det bör blir lättare att anställa och avskeda, mer flexibilitet vid anställningar krävs. Universiteten bör också uppmuntras att specialisera sig på forskning och att fokusera mer på samhällsutmaningar, avslutade Wyckoff.

Bristande styrning och strategisk ledning

Pontus Braunerhjelm

Seminariets första kommentator var Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH, som berättade att en stor ökning av anslagen till universiteten redan skett. Resultaten har dock uteblivit, menade Braunerhjelm. Statliga medel kopplade till utfall kan vara en lösning, ökade incitament att locka annan finansiering till universiteten kan vara ett annat. Som det ser ut just nu går nästan 70 procent av finansieringen i ett forskningsprojekt till skatt, förklarade Braunerhjelm.

– Styrning och strategiskt ledarskap, eller brist på sådan, är ett problem.

Vi måste titta på universitetstrukturerna då det finns parallella beslutsstrukturer och bristande insyn. Bara för att anställa en person på universitetet måste en treskiktsstruktur passeras. Slutligen menade Braunerhjelm att en sanering behövs hemmavid innan Sverige försöker spela en ledande forskningsroll i Europa.

Gunilla Nordlöf

Nästa person att kommentera resultaten från OECD var Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket. Hon gladdes åt att Sverige fortfarande skattades högt av OECD och att vi har kapacitet att växa ytterligare, men noterade också att det fortfarande finns saker att förbättra.

–        Vi måste vara strategiska och vi måste fokusera. Olika myndigheter måste ha en gemensam syn på finansieringen.

Joakim Appelqvist

Efter Nordlöf fortsatte Joakim Appelqvist, direktör Vinnova, att analysera finansieringsramarna för forskning och utveckling.

–        Vi har en stark ekonomi, men behöver förbättra oss för att öka attraktionskraften för finansiering eftersom konkurrensen om FoU-medel är hård.

Han fastslog att styrningen av medel till universiteten kan behöva utvärderas och att Vinnova inte bör stå i vägen för en sådan översyn. Vi kan inte finansiera via s k ”blockfunding”, det är uppenbarligen ineffektivt eftersom vi trots ökade medel i slutändan fått mindre pengar per forskare.