Swedish Economic Forum 2011 – ett steg vidare
På Swedish Economic Forum 2011 lanserades rapporten Ett innovationspolitiskt ramverk – ett steg vidare. Årets rapport fokuserar på hur den ekonomiska politiken kan utformas för att kunskap ska omvandlas till samhällsekonomiska nyttigheter, dvs. den andra pelaren i det innovationspolitiska ramverk som lanserades i förra årets rapport. På konferensen träffades svenska och internationella forskare och experter, riskkapitalister, entreprenörer, beslutsfattare och politiker för att diskutera utformningen av den innovationspolitiska agendan.
Pontus Braunerhjelm, vd för Entreprenörskapsforum och professor vid Kungliga Tekniska Högskolan, hälsade alla välkomna till lanseringen av årets Swedish Economic Forum Report. Pontus Braunerhjelm berättade om innovationers betydelse – en process av ”kreativ förstörelse” – och redogjorde för det internationella innovationsläget.
Många länder satsar numera betydande resurser på att skapa ett gynnsamt innovationsklimat samtidigt som innovationsmiljön blir allt mer internationaliserad. Pontus Braunerhjelm avslutade inledningen med att överlämna ordet till Ulrika Stuart Hamilton, konferensens moderator och vice vd för Entreprenörskapsforum.
Från Jaffa-apelsiner till high-tech
Dagens första talare var Joseph Akerman, handelsattaché vid Israels ambassad, som var inbjuden för att berätta om Israels innovationssystem, som rönt stor internationell uppmärksamhet. Han inledde med att visa en film innan han gick över till att beskriva det israeliska innovationssystemet. Israel har lyckats med att skapa ett ekosystem för innovationer, och många företag, särskilt inom high-tech, har etablerat center för forskning och utveckling i Israel, berättade Akerman. Dessutom har den välkände amerikanske affärsmannen Warren Buffet gjort sin enda utlandsinvestering i landet.
Moderator Ulrika Stuart Hamilton och Joseph Akerman
Fem faktorer ligger till grund för steget ”från Jaffa-apelsiner till high-tech”: 1) satsningar på utbildning 2) stora satsningar på FoU 3) invandringen av kvalificerad arbetskraft från forna Sovjetunionen 4) värnplikten (lär människor att ta stort ansvar i tidig ålder) och 5) att Israel är ett konkurrenskraftigt samhälle.
Känslan av att vara utsatt bidrar också till människor gör sitt yttersta, poängterade Joseph Akerman.
Vikten av patent
Först ut att presentera sitt kapitel var Bengt Domeij, professor i juridik vid Uppsala universitet. Bengt Domeijmenade att den kritik som ibland framförs mot alltför generösa regler för patentering är alltför ensidig, eftersom fördelarna inte beaktas. Patent medför fördelar som vanligt know-how saknar; det underlättar tillförseln av riskkapital och ger patentskydd. Bengt Domeij presenterade också två policyförslag: Dels bör det skapas ett system för offentliga licensieringsåtaganden, dels bör det skapas en möjlighet att få icke-bindande uttalanden från en myndighet, t.ex. Patent- och registreringsverket.
Bengt Domeij
Som svar på en publikfråga berättade Bengt Domeij att det kostar tio gånger mer i Europa än i USA att få en patentansökan godkänd. Det är naturligtvis ett problem och förhoppningen är att ett framtida gemensamt EU-patent kommer medföra sänkta kostnader.
Effektiva regleringar
Eftersom Johan E. Eklund, doktor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, var sjuk fick Pontus Braunerhjelm fungera som stand-in. Johan E. Eklunds bidrag handlar reglers betydelse för entreprenörskap och innovation och hur dessa påverkar ekonomiska aktiviteter. Den övergripande frågan är vad som utgör en effektiv regel. Pontus Braunerhjelm konstaterade att de indirekta kostnaderna är de viktigaste. Och ett av de förslag som lanseras av Johan E. Eklund är att en oberoende myndighet ska granska nya regler för att därigenom garantera att endast effektiva och samhällsnyttiga regler införs.
Efter Pontus Braunerhjelm presentation av Johan E. Eklunds forskning lämnade moderatorn Ulrika Stuart Hamilton över ordet Boel Flodgren, professor vid Lunds universitet.
Rätten ur ett affärsperspektiv
– Mitt bidrag är ett försök att öppna upp en dialog mellan juridiken och nationalekonomin, berättade Boel Flodgren.
Det är viktigt att se rättsreglerna i ett större sammanhang, menade Boel Flodgren, som hade två budskap. Det ena riktat mot samhället (dvs. lagstiftaren) och det andra mot entreprenören. Ur ett samhällsperspektiv är frågan hur regelverket bör utformas med avseende på frågor som rör rättssäkerhet, korruption e m.m. medan det ur ett entreprenörsperspektiv handlar om att skaffa sig kunskap om rättssystemet, för att därigenom kunna använda sig av juridiken som ett strategiskt instrument i affärsverksamheten.
Boel Flodgren
Sammanfattningsvis handlar det om att ha ”rätt rätt”, dvs. rättsregler som främjar affärslivet, avslutade Boel Flodgren.
Förvaltningspolitikens betydelse för tillväxt
Richard Murray, fil. dr. i nationalekonomi, har analyserat förvaltningspolitikens betydelse för att möjligheterna att starta och driva företag. Under senare år har tillväxten blivit ett viktigt mål för förvaltningspolitiken, berättade Richard Murray.
– Vad som slog mig när jag studerade ämnet var att Sveriges ranking ökat kraftigt i olika internationella konkurrenskraftsrapporter, berättade Richard Murray.
Förklaringen till den förbättrade rankingen har till stor del att göra med förvaltningspolitikens förändrade inriktning under de senaste decennierna, t.ex. privatiseringar, avregleringar, stärkt tillsyn och bolagiseringar, menade Richard Murray. Framöver ser han såväl orosmoln som möjligheter, där möjligheterna utmärks av fortsatta bolagiseringar och ökad privat-offentlig samverkan inom olika sektorer.
Skattereform med entreprenören i fokus
Hans Peter Larsson, skattejurist vid PwC , var sist ut bland de medverkande i årets Swedish Economic, som studerat skatternas betydelse för innovationer och entreprenörskap. För att kunna behålla välståndet i en dynamisk omvärld måste två grundläggande faktorer vara uppfyllda, menade han.
– Entreprenörer får inte ha sämre förutsättningar i Sverige än entreprenörer i andra länder.
– Entreprenören måste vara i fokus i skattesystemet. Det har entreprenören aldrig varit.
Hans Peter Larsson
Som en konsekvens föreslår Hans Peter Larsson en rad genomgripande reformer på skatteområdet, bl.a. sänkta bolags- och inkomstskatter, men även att det införs en s.k. ”innovationsbox” enligt nederländsk modell, som skattemässigt premierar innovationer.
På en publikfråga från Ann Lidgard från Vinnova uppskattade Hans Peter Larsson kostnaden för förslagen till ungefär 50 miljarder kronor.
Den äventyrliga ekonomin
Sist ut av samtliga talare var seminariets internationelle gäst och key note-speaker Amar Bhidé, professor vid Tufts University och ansedd som en av världens tio främsta entreprenörskapsforskare. Amar Bhidé talade på temat ”The Venturesome Economy” (ungefär ”den äventyrliga ekonomin”). Amar Bhidé menade att förutsättningarna förändrats genom åren:
– Innovation is a massive multi-player game.
Från att ha utmärkts av ”exklusivitet” (”exclusive”) kännetecknas innovationsprocessen idag av ”inkluderande” (”inclusive”) faktorer. Under 1800-talet drevs processen framåt av soloentreprenörer som tillverkade dyra produkter medan 1900-talet utmärktes av många inblandade samt användbara och billiga produkter. En nyckelaktör i utvecklingen är de ”äventyrliga konsumenterna” som genom sitt agerande bidrar till utvecklingen. Dvs. konsumenten är en del av själva innovationsprocessen, eftersom konsumenten lägger ned tid, pengar m.m. och därmed tar risker. En decentraliserad process är en förutsättning för att driva processen framåt, menade Bhidé.
Amar Bhidé
Amar Bhidé var också mycket kritisk mot det som han kallar för ”modern finance”, med vilket han bl.a. menar de senaste årens oansvariga och alltför generösa kreditgivning, som han anser står i direkt konflikt med ”den äventyrliga ekonomin” och som i längden riskerar att hota marknadsekonomins legitimitet.
Ytterligare byggstenar
Därefter lämnades ordet åter över till Pontus Braunerhjelm, som framhöll att makroekonomisk stabilitet måste kompletteras med mikroekonomisk dynamik, vilken drivs framåt av innovationer.
– Innovation är nyckeln till tillväxt.
Därefter presenterade Pontus Braunerhjelm rapportens policyslutsatser. Årets innovationspolitiska ramverk är ett försök till konkretion och gemensamt är att det handlar om kunskapsomvandlade insatser. Han pekade bland annat på behovet av att inrätta en gate-keeper ” med klös” som kan stoppa onödiga och kostsamma regleringar, vikten av väldefinierade äganderätter (patent) samt behovet av att reformera skatterna. Ett innovationspolitiskt ramverk kan bidra till att Sverige får en starkare företagsposition, framhöll Pontus Braunerhjelm.
Från teori till praktik och politik
Därefter var det dags för kommentarer från företagare och politiker. Först ut var Fredrik Arnander, riskkapitalist, entreprenör och vd för Keybroker.
– Det gäller att vara en magnet för riskkapital, menade han, och framhöll att Stockholm ligger bra till i detta avseende.
En brist är att svenska företags begränsade möjligheter att locka utländsk personal med personaloptioner, berättade Fredrik Arnander som i detta avseende fick medhåll av dagens andre inbjudne företagare, Niklas Adalberth, vice VD för Klarna.
Niklas Adalberth berättade att såddkapital var det viktigaste när han och hans kollegor startade Klarna. Utan de första 600 000 kr hade företaget inte existerat. Han framhöll att de är mycket viktigt med skatteregler som premierar, inte bestraffar, ”friends, famliy and fools” som investerar i företaget.
Pontus Braunerhjelm, Ulrika Stuart Hamilton, Niklas Adalberth och Fredrik Arnander
Pontus Braunerhjelm tyckte att det var positivt att ingen av företagarna bekymras av krångliga regler.
Sist ut var två politiker, Håkan Ekengren, nytillträdd statssekreterare hos näringsminister Annie Lööf, och Per Bolund, ekonomisk-politisk talesperson för miljöpartiet, som bjudits in för att kommentera rapporten
Håkan Ekengren berättade att regeringen arbetar med att ta fram en innovationsstrategi, vilken ska presenteras efter sommaren 2010. De tar också fram en forskningsproposition som ska kopplas ihop med innovationsprocessen och som syftar till att knyta forskning och företagande närmare varandra. Dessutom ser regeringen över riskkapitalfrågan.
Håkan Ekengren och Per Bolund
Per Bolund instämde i mycket av det som sagts under dagen. Han berättade att miljöpartiet vill underlätta för småföretag, bl.a. genom sänkta arbetsgivaravgifter. Han efterlyste också en ny skattereform som tar ett ”helhetsgrepp”. Och en n ”grön skatteväxling” skulle föda innovation, menade Per Bolund, som avslutade med att lova att miljöpartiet kommer vara en drivande kraft i arbetet med att ta fram en innovationspolitisk plattform.