En fungerande arbetsmarknad – nyckel till innovation och kunskapsdriven tillväxt

Det var fullsatt när 2014 års Swedish Economic Forum Report lanserades torsdagen den 20 november i Spårvagnshallarna i Stockholm. Årets rapport fokuserar på forskning om högre utbildning, arbetsmarknad och innovation. I rapporten analyseras arbetsmarknadsrörlighet, matchning, arbetsmarknadsregleringars effekter liksom förutsättningar för entreprenörskap, innovation och växande företag. Resultaten visar bl a att högutbildade som börjar arbeta inom näringslivet är närmare tre gånger så produktiva jämfört med lågutbildade. Men matchningen på arbetsmarknaden har markant försämrats. På konferensen framkom att den svenska tryggheten måste omsättas i innovation. (Konferensen filmades i sin helhet och kan ses nedan).

Swedish Economic Forum 2014 (14-11-20) Del 1 from Entreprenörskapsforum on Vimeo.

Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum, professor KTH och en av redaktörerna för rapporten, inledde med att presentera en av rapportens huvudfrågor: vad betyder innovation för tillväxt? Braunerhjelm utgick från det innovationspolitiska ramverk som han själv lanserade år 2010 där en mängd olika politikområden som påverkar den ekonomiska tillväxten berörs, bl a utbildning, forskning, entreprenörskap, rörlighet, infrastruktur och skatter.

– Det vi i forskningen kan se är att det finns ett tydligt samband mellan en mer avreglerad arbetsmarknad och en högre grad av innovation.

Johan Eklund

Högre utbildning och matchning på arbetsmarknaden

Johan Eklund, forskningsledare Entreprenörskapsforum, professor vid Jönköpings Internationella Handelshögskola och rapportens andre redaktör har skrivit om kopplingen mellan högre utbildning, matchning på arbetsmarknaden och svensk ekonomisk tillväxt. Eklund visade hur arbetslösheten ökade markant i samband med 1990-talskrisen för att sedan minska igen och att vi idag har en uppåtgående trend i antalet vakanser på arbetsmarknaden. Samtidigt har Sverige expanderat utbildningssystemet.

– Under det senaste decenniet har vi en hundraprocentig tillväxt av andelen högskoleutbildade.

Hur viktigt är då högre utbildning för tillväxten? Eklund förklarade att kunskapsdriven tillväxt förklaras med att ekonomisk tillväxt på lång sikt drivs av ny kunskap och dess omvandling till teknologiska landvinningar och innovationer. Tillväxten kan drivas av kapital, arbetskraft och teknologiska utveckling.

– Inte minst arbetskraftens sammansättning är viktig då kunskapsdriven tillväxt ökar kraven på arbetskraftens kompetens, menade Eklund.

Mellan åren 2001 och 2010 växte den svenska ekonomin med ca 30 procent, motsvarade en årlig tillväxt på 2,2 procent. Högutbildad arbetskraft stod för 47 procent av den tillväxten. Forskning visar att högutbildade inom näringslivet är upp till tre gånger så produktiva jämfört med lågutbildade, enligt Eklund.

– Kunskapsutveckling är centralt för tillväxt!

Det är dock tydligt att det finns tilltagande matchningsproblem trots en kraftig ökning av andelen högutbildade. Hälften av den ekonomiska tillväxten det senaste årtiondet kan förklaras av att fler högutbildade kommit in i näringslivet. Eklund menade avslutningsvis att om matchningen mellan näringslivets behov och arbetstagarnas utbildning förbättras finns det stor tillväxtpotential.

Rörlighet på arbetsmarknaden

Pontus Braunerhjelm fortsatte med att presentera hur rörlighet på arbetsmarknaden påverkar företagens innovation. Enligt Braunerhjelm är rörlighet en bas för företagens konkurrenskraft och därmed ett av fundamenten i ekonomisk tillväxt: den ger bättre matchning och spridning, arbetskraften är bärare av kunskap.

För ett innovativt företag är det en tillgång att anställa FoU-arbetare från andra innovativa företag, både inom och mellan regioner. Icke-innovativa företag har ingen effekt av rörlighet, enligt Braunerhjelm. Effekten är tydligast för större företag och särskilt positiv av nyutexaminerade FoU-arbetare.

– Rörlighet ger bättre matchning och högre spridning. Det i sin tur genererar idéer som omvandlas till kunskap och till slut innovationer.

För att stärka företagens konkurrenskraft vill Braunerhjelm öka incitament, dvs löner, uppmuntra rörlighet och kombinera detta med professionella omställningsåtgärder. Det är på sikt avgörande för kunskapsdriven tillväxt.

Annie Lööf och Lena Hallengren

Matchning och kompetensutveckling

Lena Hallengren, ordförande Riksdagens utbildningsutskott (S), var först ut att kommentera. Hon ansåg att högre utbildning verkligen är en drivkraft. Sverige är en kunskapsnation men företagen måste hitta ett bättre sätt att matcha och ändra inställning, menade hon.

– Företag avstår idag från att anställa eftersom de anser att de inte hittar rätt arbetskraft.

Hur ser vi då till att fler utbildar sig, var en fråga hon ställde sig. Utbildningspolitiken har ett stort ansvar i att t ex se till att lärosätena samverkar med näringslivet. Sedan är frågan hur färdigutbildad en person är efter avslutad högskole- eller universitetsutbildning? Hur väl fungerar kompetensutvecklingen på den befintliga arbetsmarknaden?

Hallengren poängterade att hon vill se ett innovationsråd på plats under den nya regeringen. Innovation behövs för att utveckla samhället och rådet måste beröra frågor som bostadsbyggande och infrastruktur kopplat till utbildningssystemet.

– Som läget är idag avstår människor utbildningsplatser för att det inte finns någonstans att bo.

Hallengren uttryckte också att det kan vara en idé att verkligen fundera över om vi ska utbilda i sådant där vi vet att det kommer råda arbetsbrist. Kanske ska vi istället satsa på att skapa bättre matchning på arbetsmarknaden?

Underlätta för entreprenörer och innovation

Annie Lööf, riksdagsledamot och partiledare (C), var nästföljande kommentator på rapporten. Hon inledde med att tacka Entreprenörskapsforum för god input till den förra regeringens innovationsstrategi och tyckte vidare att årets SEF-rapport är oerhört intressant och gedigen.

– Entreprenörskap och företagsamhet är svaret på ekonomisk tillväxt.

Hon fortsatte med att belysa vad alliansen gjort för företagare de senaste åren genom den s k arbetslinjen, bl a har de försökt minska regelkrånglet och öka antalet lärlingsplatser. Lööf menade också att arbetet med matchning på arbetsmarknaden måste stärkas vidare. Enligt Lööf är det inte en enskild sak som leder till framgång utan flera faktorer.

– Företagsamhet och entreprenörskap växer underifrån och skapas av människor, det är dem vi måste underlätta för.

Andra initiativ som enligt Lööf måste förstärkas är bl a sänkta arbetsgivaravgifter, skattesystem som sporrar, flexibilitet på bostadsmarknaden och bättre matchning av invandrade.

– Innovation är inget stuprörstänk, det är var och ens uppgift, inte bara det privata näringslivets utan också offentligt sektors.

Lööf menade att det här är ett gemensamt ansvar mellan politik och näringsliv och att de båda måste skapa miljöer för innovation. Den innovationsstrategi som lanserades 2012 är ett angrepssätt för detta. Hon avslutade med att säga att det finns olika sorters kompetenser och att alla behövs inom näringslivet.

Jonas Milton, Madelene Sandström och Pontus Braunerhjelm

Högutbildade mer produktiva

Jonas Milton, vd Almega, inledde sin kommentar med att belysa att rörligheten bland högutbildade måste öka. De inlåsningseffekter som råder på svensk arbetsmarknad idag hämmar innovation och tillväxt.

– Sist in – först ut känns 1800-tal.

Därtill måste Sverige ha en fungerande arbetsmarknad om rörligheten ska fungera. Andra faktorer som skatter och arbetskraftskostnader bidrar även de. Rapporten säger att högutbildade är två till tre gånger mer produktiva men enligt Milton finns inte den löneutvecklingen i Sverige att det lönar sig att utbilda sig för att få en högre lön.

En annan faktor som Milton poängterade är kompetensinvandring. Han nämnde spelföretaget DICE som exempel, hur de måste gå utanför Sveriges gränser för att hitta den kompetens som behövs. Även den kompetens som finns hos asylinvandrare måste tas tillvara.

– Mångfalden är viktig för den ekonomiska tillväxten.

Attraktiva högskolor och universitet

Madelene Sandström, vd KK-stiftelsen, inledde med att säga att hon stödjer avancerad kompetensutveckling. Hon fortsatte med att berömma satsningen som den förra regeringen gjort på Sveriges universitet och högskolor, att det är en fantastisk utveckling. T ex har den bidragit till att regionerna utanför storstäderna har ökat andelen högskoleutbildade från 15 till 22 procent. Sandström menade att vi måste se till att högskolorna och universiteten är attraktiva och har en levande interaktion med företag på glesbygden.

– Det skulle innebära en revolution för produktiviteten och konkurrenskraften.

Sandström fortsatte med att berömma den samverkan som redan finns mellan lärosäten och företag i Sverige, att den är unik. Det skapar förutsättningar för tillväxtambitioner, menade Sandström. Att rörlighet är viktigt för utveckling och innovation höll hon också med om. Likaså kompetensutveckling på avancerad nivå som skapar fler möjligheter för utveckling. Där behöver vi bli bättre på att definiera vad kompetens är, menade Sandström.

– Profilering i den här frågan är avgörande, det är ett nyckelord.

Lina Bjerke

Regelkrångel avskräcker från egenföretagande

Lina Bjerke, ekon dr i nationalekonomi vid Jönköpings Internationella Handelshögskola, kunde inledningsvis konstatera att det kan finnas ett behov av nya anställningsformer på arbetsmarknaden.

– En dynamisk arbetsmarknad kräver flexibilitet. Egenanställning är därför ett möjligt alternativ.

Egenanställning skulle innebära att personer kan bli anställda i ett egenanställningsföretag där de har ansvaret att själva hämta in uppdrag. Lina Bjerke ansåg att det är ett problem att det bara finns anställda och företagare på arbetsmarknaden.

– Många vill ha kvar sin anställning och samtidigt göra något vid sidan av.

Bjerke kunde peka på siffor ur en egen enkätundersökning som visar att det finns en stor andel som tycker att regelverket är krångligt och därför inte fullföljer sin önskan att göra något eget. Ett egenanställningsföretag kan därmed vara lösningen då det kan ansvara för att reglerna följs medan den egenanställda står fri att driva sin idé vidare, sa Lina Bjerke avslutningsvis.

Johan P Larsson

Tät och sammankopplad stad ökar produktiviten

Johan P Larsson, ekon dr i nationalekonomi vid Jönköpings Internationella Handelshögskola och Entreprenörskapsforum, var följande talare. Hans anförande handlade om hur den täta staden kan ha positiva samhällsekonomiska effekter utöver att många personer på samma plats kan dela på bl a infrastruktur.

– Det finns goda effekter av tätbebyggdhet, t ex bättre matchning på arbetsmarknaden, ett försäkringsargument och positivt lärande.

Den första effekten innebär att även specialistföretag som har låg efterfrågan kan uppnå goda resultat i en tätare mer sammankopplad stad. Försäkringsargumentet innebär att personer som vill prova ett nytt yrke kan göra det med vetskapen om att det finns många liknande jobb i fall att de skulle ångra sig. Positivt lärande går ut på möjligheten att lära sig av kunder, konkurrenter och andra institutioner. Något som är betydligt enklare i tätare städer, menade Johan P Larsson.

– Det finns ett tydligt samband mellan produktivitet och täthet, sa Larsson avslutningsvis.

Huyla Ulku

Den svenska arbetsmarkanden behöver ökad flexibilitet

Huyla Ulku, Senior Private Sector Development Specialist på Världsbanken, pratade om den svenska arbetsmarknadsregleringens effekter på den svenska ekonomin.  Hon menade att det svenska decentraliserade systemet för lönesättning, med förhandlingar mellan fack och företag, har en positiv effekt på ekonomin. Systemet möjliggör en flexiblare arbetsmarknad då löntagare och företagare kan komma överens om sänkta löner under en ekonomisk kris. När krisen är över blir återhämtningen snabbare då färre arbetstagare har behövts sägas upp.

– Reglerna rörande uppsägning är strikta i Sverige jämfört med andra OECD-länder.

Med detta menade Huyla Ulku att Sverige har långa uppsägningstider. Det finns även andra regler som kan minska produktiviteten, som sist in först ut-regeln i LAS.

– Sverige har en dual arbetsmarknad där vissa, de tillsvidareanställda, har högt skydd medan andra, de visstidsanställda, inte är skyddade i tillräckligt hög utsträckning.

Ulku ansåg att det svenska regelverket kan orsaka problem då de fast anställda som är högt skyddade ökar lönekostnaderna. Resultatet blir högre arbetslöshet och fler visstidsanställda. Gruppen visstidsanställda är arbetsgivarna också mindre angelägna att investera i, menade Hulya Ulku till sist.

Anna Felländer och Per Tryding

Teknikjättarna skapar inte jobb

Efterföljande talare var Anna Felländer, chefsekonom Swedbank, som menade att högutbildade är vitala för den ekonomiska tillväxten. En högutbildad är tack vare sin höga produktivitet också en köpstark person som kan skapa upp till tre jobb i servicesektorn.

– Det finns utmaningar, teknikjättarna är inte verksamma på branscher som skapar jobb, fortsatte hon.

Felländer berättade att Microsoft köpt Mojang för 2,5 miljarder dollar, ett företag med endast 39 anställda. En jämförelse kan göras till Volvo med 21 000 anställda som köptes för 1,5 miljarder dollar. Tjänstesektorn är den sektor som kan ersätta de jobb som försvinner i och med digitaliseringen, menade Anna Felländer till sist.

Sverige saknar viktiga utbildningar

Per Tryding, vice vd Sydsvenska Handelskammaren, talade inledningsvis om hur rapporten visat på svårigheter för arbetsgivare att hitta matchande kompetenser.

– Det är svårt att hitta t ex säljare och ledare, det går inte heller att plugga till dessa yrken. Det går inte ens att läsa säljteknik i Sverige.

Tryding ansåg att den svenska arbetsmarknaden blir mer flexibel men att det kommer ske genom att företag går runt de nuvarande regleringarna genom att anlita t ex bemanningsföretag. En bättre strategi hade varit om politiker varit villiga att angripa problemen direkt, menade han slutligen.

Karolina Ekholm

Utbildning och kompetenshöjning för förbättrad matchning

Karolina Ekholm, statssekreterare hos finansminister Magdalena Andersson (S), tyckte att rapporten lyfte tankeväckande frågeställningar men sa också att hon inte höll med om allt.

– Jag delar helt utgångspunkten för rapporten men rapporten har ett alarmistiskt utgångsläge som jag vill nyansera. Sveriges position på internationella innovationsindex är högt.

Ekholm hänvisade till goda placeringar på t ex Global Innovation Index och Världsbankens index för ”knowledge economy” men sa också att vi måste jobba för att hålla dessa goda placeringar.

Hon noterade också att Sverige, undantaget de anglosaxiska länderna, ligger genomsnittligt vad gäller striktheten på arbetsmarknadslagstiftningen.

Därtill menade hon att försämrad matchning i form av en ökad arbetslöshet samtidigt med en ökad vakansgrad naturligtvis är ett problem. Givet den globala finanskrisen är detta inget konstigt, sa Ekholm som dock konstaterade att det förväntade tillbakaskiftet inte har skett.

– Jag ser utbildning och kompetenshöjning som centrala faktorer för förbättrad matchning.

På detta område sätter regeringen fokus på bättre skolor och bättre situation för lärare – något som är lätt att säga men svårare att genomföra – samt bättre tillgång till postgymnasial utbildning, avslutade Ekholm.

Anna Kinberg Batra

Den svenska tryggheten måste omsättas i innovation

Anna Kinberg Batra, vice ordförande Finansutskottet och gruppledare (M), inledde med att konstatera att vi inte kan ta jobben för givna. Företag möts av ett extremt omvandlingstryck i dagens globaliserade värld. Kinberg Batra lyfte Ericsson som ett exempel på ett företag som förändrats över tid allt eftersom omvärlden förändrats.

– Jag är gammal nog att minnas Ericsson hotline, den första bärbara mobiltelefonen, och jag hade inte fyllt 30 när Ericsson slutade tillverka telefoner.

Kinberg Batra hänvisade till en rapport från KPMG som beräknar att den globala medelklassen tredubblas till fem miljarder år 2030. Det utmanar enormt men skapar också större marknader.

– Tävlar vi med indiska och kinesiska ingenjörer måste vi ligga tungt i forskning.

Från förskola till forskning vill därför Kinberg Batra prioritera satsningar, bl a i form av starkare matteundervisning, högst FoU-satsningar i världen mätt i andel av BNP samt global spets i kluster. Det behövs en kombination av stark ekonomisk tillväxt och ett samhällskontrakt som håller ihop.

– Den svenska tryggheten måste omsättas till innovation. Från rapporten tar jag fasta på vikten av utbildning och även att yrkesutbildningen har en roll. Alla behöver en adekvat utbildning för det första jobbet, avslutade Kinberg Batra.

Lågt bostadsbyggande och eftersatt infrastruktur är även arbetsmarknadshinder

I den efterföljande panelen diskuterades den svenska duala arbetsmarknaden med många visstidsanställda. Kinberg Batra betonade att Sverige inte ska låta de minst förberedda falla ur systemet. Snarare ville hon sänka trösklarna för arbetsgivare att anställa för att underlätta för dem att kunna pröva individer.

Ekholm noterade att de svagaste grupperna drabbas värst av en lågkonjunktur och såg en risk för samhällsekonomin om dessa lämnar arbetskraften i och med att de har svårare att återinträda på arbetsmarknaden.

Moderatorn Pontus Braunerhjelm frågade Ulku om svenska arbetsmarknadsregleringar bör justeras ur ett internationellt perspektiv. Ulku svarade att de relativt långa uppsägningstiderna bör ses över. Hon föreslog också möjligheten att testa nya regleringar regionalt för att ta nationella beslut på en mer solid grund. Kanske skulle man kunna testa mer av flexicurity i Skåne som ändå angränsar till Danmark, förslog Johan Eklund.

Eklund lade till att utbildning inte löser allt, byggandet och infrastrukturen är också viktig för arbetsmarknaden. Ekholm såg bostadsmarknaden som ett problem utan snabb lösning och efterfrågade en bred parlamentarisk överenskommelse kring hyresregleringen. Kinberg Batra betonade att det finns ett flertal nya tunnelbanestationer planerade I Stockholm på platser där det finns möjlighet att bygga bostäder i större numerärer. Hon tryckte också på att det behövs ett kontinuerligt arbete för att göra det enklare och billigare att bygga.

Ulku avslutade med att säga att Sverige behöver lite mer flexibilitet på arbetsmarknaden dock med rätt balans – dvs utan att kompromissa med tryggheten.

–

Swedish Economic Forum 2014 (14-11-20) Del 2 from Entreprenörskapsforum on Vimeo.

–

Swedish Economic Forum 2014 (14-11-20) Del 3 from Entreprenörskapsforum on Vimeo.

–
–
–