Tre åtgärder för en förbättrad skolmarknad

Den 8 april 2013 presenterades Uppdrag Välfärds andra forskningsrapport Skolmarknaden – nya vägar framåt. Ett hundratal personer hade samlats i Handelshögskolans lokaler för att följa seminariet och ta del av rapportens tre förslag för en förbättrad skolmarknad.

Inledningsvis presenterade Fredrik Bergström, ekon dr och affärsområdeschef på WSP, hans och Emanuel Welanders, ekon kand, forskningsrapport som analyserat effekterna av två nittiotalsreformer: införandet av skolpengen och det fria skolvalet.

– Analysen tar sin utgångspunkt i att vi har en valfrihetsmodell på plats. Hur kan vi göra den än bättre?

Resultaten visar på två effekter, att konkurrensen trimmar verksamheter, dvs att friskolorna haft en positiv inverkan på kommunala skolor, men att det är marginella skillnader mellan kommunala skolor och friskolor.

Fredrik Bergström

Informera, specialisera och konkurrera mera!

Fredrik Bergström lyfte fram tre åtgärder som han ansåg särskilt viktiga för att utforma en bättre skola och skolmarknad; informera mera, differentiera och specialisera mera samt konkurrera mera. För att förbättra informationen presenterades följande förslag: betygsätt skolor, fokusera på relevanta målvariabler, ta lärdom av samt informera om framgångsrika skolor och tillåt externa aktörer att utvärdera och publicera information. Vidare föreslog han att differentiering och specialisering bör öka genom att ge skolor fler frihetsgrader och att tillåta skolor köpa in kompetens från underleverantörer inom de ämnen där de saknar kompetens. Slutligen ansåg Fredrik Bergström att konkurrensen kan öka genom att nya verksamheter tillkommer och genom att skolor tar lärdom av vilka skolverksamheter som inte fungerar.

– De sämre skolorna slås ut och de bra skolorna överlever, konstaterade Fredrik Bergström.

Valfrihetsreformerna – ökat kvaliteten men inte mångfalden?

Presentationen följdes av en paneldebatt. Lars Leijonborg, ordförande i Friskoleutredningen och f d partiledare (FP), menade att situationen i den svenska skolan kanske hade varit värre utan friskolor.

– Friskolorna bidrar till att skolvärlden utvecklas och skapar en kvalitetsdrivande effekt.

Valfrihetsreformen har dock inte lett till den pedagogiska mångfald som jag hade hoppats på, sa Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare, Socialdemokraterna, och menade att utvecklingen inom skolmarknaden istället skapat likvärdiga alternativ. Därtill hade hon önskat att rapportens förslag kring ökad konkurrens hade diskuterats ytterligare.

Tove LIfvendahl, Lars Leijonborg, Marika Lindgren Åsbrink, Mikaela Valtersson och Björn Öckert

– Det bör ställas andra krav inom skolvärlden än på andra marknader, eftersom den finansieras med skattebetalarnas pengar.

Marika menade också att diskussionen om att stänga sämre skolor inte är lika logiskt i praktiken eftersom det inte alltid är invånarnas vilja.

Håkan Wiclander, styrelseledamot i föreningen Idéburen skola och chef för ABF Stockholm, lyfte fram att det kan vara riskabelt att enbart använda ett nationalekonomiskt perspektiv inom skolmarknaden. Han ansåg att mångfalden måste värnas och såg risken att ett fåtal skolaktörer ska få majoritet i skolvärlden:

– Likformighet var inte avsikten med skolreformerna, däremot behövs en likvärdig skola.

Att dagens skola är likriktad och hämmande spann Mikaela Valtersson, vice vd Kunskapsskolan, vidare på under paneldebatten. Enligt henne, är rapportens förslag om att differentiera och specialisera motsatsen till hur dagens skola är utformad, fokus ligger istället på ”inputkrav” till exempel hur många timmar matte som eleverna ska läsa. Mikaela Valtersson efterfrågade istället åtgärder som syftade till nytänk och innovationer:

– Hur eleven utvecklas i skolan är mer än bara betyg.

Björn Öckert, docent Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) tyckte att rapporten var välskriven och inriktad på förändring, men menade att ett alltför stort fokus lagts på företagens villkor, istället borde skolan anpassas till eleverna. Björn Öckert såg också svårigheter kring bedömningen av kvaliteten i undervisningen om underleverantörer skulle ansvara för vissa delar. Han efterfrågade också en vidare diskussion om likvärdighet som också är skolans uppgift.

Marika Lindgren Åsbrink, Mikaela Valtersson, Björn Öckert och Håkan Wiclander

Panelen positiv till ökad information och underleverantörer till skolverksamheten

Merparten av panelen var eniga om att ökad information för att hjälpa elever och föräldrar att välja skola är en viktig faktor för att förbättra skolmarknaden. Mikaela Valtersson menade att detta borde vara enkelt att lösa, t ex genom en nationell sajt som presenterar alla skolors resultat på tio kvalitetskriterier, och avklarat för längesedan. Lars Leijonborg menade att ett statligt system som utför kontroller på ett mer systematiskt tillvägagångssätt, skulle underlätta processen. Björn Öckert konstaterade att det är svårt att mäta hur en skola främjar djupare förståelse och problemlösningsförmåga och menade att det ändå är närhet och elevsammansättning som är viktigast för skolvalet.

Att outsourca vissa delar av skolverksamheten på underleverantörer upplevde delar av panelen som en bra idé. Mikaela Valtersson ville främja allt nytänk och trodde att förslaget kunde höja kunskapsnivån. Lars Leijonborg såg också positivt på laborera med möjligheten att köpa in tjänster. Marika Lindgren Åsbrink trodde inte att entreprenörer är nyckeln till att lösa problemen på skolmarknaden men såg förslaget som värt att diskutera. Fredrik Bergström framhävde att specialiseringsförslaget var hans personliga favorituppslag och exemplifierade med Handelshögskolans som håller högkvalitativa kurser med hjälp av influgna topprofessorer, något som lyfter skolans kvalitet och ranking.

Andreas Bergström, Maria Adenfelt och Hans Winberg representerade Uppdrag välfärds parter 

Stort intresse för skolfrågorna