Patentboxar – andrahandslösning för att skattesubventionera FoU
Roger Svensson, docent IFN och Mälardalens högskola, inledde seminariet med att presenterade sin rykande färska rapport: Patentboxar som ett indirekt FoU-stöd. Han beskrev dess syfte: att analysera för- och nackdelar med ett patentboxsystem, att jämföra länder som infört systemet samt göra en analys av hur det skulle fungera i Sverige.
Roger Svensson
Patent- och innovationsboxar är olika former av skattesubventioner till forskning och utveckling (FoU) och innovationer. I ett boxsystem får vinster från patenterade produkter en lägre skattesats än den normala bolagsskatten. Roger Svensson menade att FoU-stöd behövs i och med att företag på en helt fri marknad underinvesterar i FoU eftersom det är en investeringstung verksamhet som har höga kostnader i de tidiga faserna.
Inget innovationsstöd att rekommendera
Roger Svensson ser dock att patentboxarna kostar mer än de smakar. Han hävdade att de ökar risken för internationell skatteplanering. Företag försöker klassificera om kostnader till just FoU-kostnader för att kunna maximera indirekta FoU-stöd. Meningen med patentboxar är att det ska stimulera FoU vilket leder till fler patent och ökad kommersialisering. Detta medför i sin tur ökad konsumentnytta. Ett problem är dock att det inte finns någon koppling till var FoU-verksamheten lokaliseras. Det strider mot EU-rätten att kräva att utvecklingen ska ske i värdlandet. Ytterligare en baksida är att det endast är projekt som går med vinst som omfattas av systemet, vilket gör det mindre tillgängligt för nya och mindre företag som är i störst behov av stöd.
Slutligen sa Roger Svensson att ett införande av patentboxar i Sverige som redan har många patentansökningar, patentansökningarna är tre gånger capitan, skulle föra med sig höga kostnader, mellan 4,4 och 6,3 miljarder kronor i skattebortfall.
– Ingen har hittills empiriskt bevisat att patentboxarna gör nytta. Rekommendationen är att inte införa dem, avslutade Roger Svensson.
Använd flera politikinstrument istället
Nästa talare var Mikael Lundholm, statssekreterare på finansdepartementet, som i stort sett höll med om Roger Svenssons analys. På frågan om det går att lösa marknadsimperfektioner så svarade Mikael Lundholm att om vi levt i en Pigouviansk värld så hade det gått, men i praktiken är det inte möjligt då problemet med spillover och tacit knowledge kan reduceras men inte elimineras.
– I en second best värld är det bättre att använda flera olika politikinstrument snarare än att hänga upp sig på ett, sa Mikael Lundholm.
Han var också tveksam till att systemet skulle leda till fler FoU-satsningar och fler forskare i Sverige. Istället för att gynna FoU i sig så gynnar patentboxar själva kommersialiseringen av FoU. Samarbete inom OECD, framförallt genom BEPS-processen, är en lovande väg framåt, avslutade han.
Mikael Lundholm och Susanne Ås Sivborg
Än krångligare för små och medelstora företag
Dagens tredje talare var Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Patent- och Registreringsverket, PRV. Hon var, liksom tidigare talare, tveksam till patentboxsystemet. Denna form av indirekt stöd för FoU gör det svårt att mäta om det ger den stimulans och effekt som eftersträvas:
– Det är redan idag oerhört krångligt för småföretagare att göra patentansökningar. Ett införande av detta system skulle krångla till det ännu mer. Dessutom är det stora väletablerade företag och forskningsintensiva branscher som gynnas av detta, inte de små och medelstora företagen, sade Susanne Ås Sivborg.
Patenteringen skulle dock öka, vilket är positivt. Samtidigt finns risken att det skapas triviala patent, dvs patent som det – utan patentboxarna – inte är värt att söka för. Det är negativt. Sverige är ett patentintensivt land i alla fall, sa Susanne Ås Sivborg.
Tillräckligt bra andrahandslösning
Dagens sista talare var Hans Peter Larsson, skattejurist och partner på PWC. Han ställde sig mer positiv till systemet med patentboxar och talade om att Sverige behöver mer FoU eftersom det är det vi i grunden har levt av och i framtiden kommer att leva av. Han höll dock med om att patentboxar inte utgör den optimala lösningen, men menade att det är en tillräckligt bra andrahandslösning som skulle främja landets konkurrenskraft.
– Det finns väldigt få undersökningar och lite empiri kring det här. Därför tror jag det är klädsamt att vara ödmjuk och inte dra för kategoriska slutsatser. Det här har efterfrågats länge på de skattekonferenser jag besökt i Europa, avslutade Hans Peter Larsson.
Hans Peter Larsson, Mikael Lundholm och Susanne Ås Sivborg
Statliga venture capitalfonder som alternativ?
Seminariet avslutades med en paneldiskussion, som modererades av Johan Eklund, docent och forskningsledare Entreprenörskapsforum. Här gavs alla talare chansen att kommentera varandras presentationer och föra diskussionen vidare. Roger Svensson poängterade att eftersom det inte går att garantera att FoU-utvecklingen i ett patentboxsystem sker i Sverige finns det bättre lösningar, t ex nedsättning av sociala avgifter för FoU-personal eller direkta investeringar i innovativa företag i tidiga faser genom statliga venture capitalfonder.
Johan Eklund och Roger Svensson
Hans Peter Larson föreslog att det skulle kunna införas en nollskatt, dvs att bolagsskatten tas bort för FoU-satsningar om denna bromsar utvecklingen i Sverige. Mikael Lundholm hävdade att det är svårt att dra gränser för vad som ska räknas till FoU och att det troligen skulle leda till en stora omklassificeringar av vinster och utgifter. Susanne Ås Sivborg var noga med att poängtera att det inte går att jämställa patentering med investeringar i FoU. Patent är möjligen, men inte nödvändigtvis, ett resultat av FoU, avslutade hon. Något som också fick bli slutorden för hela seminariet.