Utbildning och forskning i världsklass
– en del av ett innovationspolitiskt ramverk.
Det första seminariet av tre i serien Innovationspolitiskt ramverk 2.0 diskuterade förslag om åtgärder som för upp Sverige i toppen av utbildningsskalan. Kunskapsstärkande insatser stod i fokus och vi fick ta del av färsk finsk och svensk forskning på området samt reflektioner från en namnkunnig panel bestående av två statssekreterare, Catharina Håkansson Boman och Peter Honeth, och en rektor, Peter Gudmundsson.
Från vänster: Karl Wennberg, Catharina Håkansson Boman, Peter Honeth och Peter Gudmundsson.
400 procent högre BNP med finska PISA-resultat
Pontus Braunerhjelm, VD Entreprenörskapsforum och professor KTH, presenterade inledningsvis seminarieseriens utgångspunkt: ett innovationspolitiskt ramverk byggt på tre ben – kunskapsförstärkande och kunskapsomvandlande insatser samt innovationskritisk massa.
I höstas presenterades en skiss till ramverket i rapporten En innovationsstrategi för Sverige. Förslaget inspirerades av Sveriges finanspolitiska ramverk som bidragit till att Sverige är det land som kanske kommer starkast ur den globala finansmarknadskrisen. Ett mer konkret innovationspolitiskt ramverk planeras till kommande höst och seminarieserien utgör en input till detta liksom till regeringens kommande innovationsstrategi, sa Braunerhjelm.
Han drog även de huvudsakliga slutsatserna från en färsk OECD-studie, The High Cost of Low Educational Performance, som studerar långsiktiga effekter av förbättrade resultat i PISA-undersökningarna. Studien visar att det är kvalitet i utbildningen som räknas, inte antal år samt att Sveriges, om vi nådde Finlands nivå, BNP skulle öka med drygt 400 procent över en livstid. Det säger något om vilken potential det finns i kunskapsförstärkande insatser, menade Braunerhjelm.
Peter Honeth och Rita Asplund
Högutbildad arbetskraft bör ha teknologisk eller ekonomisk utbildningsbakgrund
Rita Asplund, docent och ansvarig för programmet för arbetsmarknad och utbildningens ekonomi vid Näringslivets forskningsinstitut ETLA, Finland, presenterade fem viktiga aspekter på innovation som hon gärna skulle se mera diskussion kring: FoU vs övriga immateriella investeringar, nyrekryteringar vs fortbildning, lönesättning, avkastning på humankapital och utlandsägda företag.
Asplund tryckte på att skillnader i produktivitet och ekonomisk tillväxt inte längre kan förklaras med enbart FoU. Investeringar i övriga immateriella tillgångar, speciellt organisatoriskt kapital (ICT, management, marketing), spelar en alltmer betydande roll i takt med att tjänstesektorn expanderar.
– För europeiska arbetsgivare är det teknologiska och ekonomiska utbildningar som gäller i första hand. Och de lägger liten vikt vid att du har jobbat utomlands.
Arbetsgivarna betonar starkt tillgång till högutbildad arbetskraft men kompetent arbetskraft kan även tillgodoses genom fortbildning inom företagen, något som kan ha strategisk betydelse för individers och företags kompetens att ta fram innovationer.
– Finland har en hög akademisk arbetslöshet bland nyexaminerade. En hel årskull av doktorander är arbetslösa.
– Den finska linjen – att de studerande ska ha rätt att förverkliga sig själva oberoende av sysselsättningsmöjligheter – har blivit ifrågasatt. Flera arbetsgrupper diskuterar möjligheten att kringskära studenternas möjlighet att själva välja till förmån för näringslivets efterfrågan.
Ökade löneskillnader mellan högt utbildade att vänta
Vad gäller lönesättning sa Asplund att den ökande betydelsen av investeringar i intellektuellt kapital förväntas avspeglas i lönerna, speciellt i löneskillnader mellan personer medinnovativa och icke-innovativa arbetsuppgifter. Vi kommer att se en ökad lönespridning mellan högt utbildade personer, något som för med sig utbildningspolitiska konsekvenser, inklusive ökad akademisk arbetslöshet.
Rita Asplunds sista innovationsaspekt gällde de utlandsägda företagens närvaro på det lokala planet som ökar i takt med globaliseringen. Men vilka konsekvenser för detta med sig? Jo, antingen ökad kreativitet inklusive förbättrad produktivitet och sysselsättning eller förstörelse där ineffektiva företag konkurreras ut, avslutade hon.
Karl Wennberg och Catharina Håkansson Boman
Ibland behövs mindre teori och mer praktik
Karl Wennberg, ekon dr, Handelshögskolan i Stockholm och Ratio, presenterade ett flertal studier kring relationen mellan utbildning och entreprenörskap.
I en första studie har han följt tidigare UF-företagare genom att studera om de är mer benägna att starta och driva företag än andra. Det visar sig att UF-alumnis är något mer sannolika att starta företag och de har en något högre genomsnittlig omsättning än den kontrollgrupp som ingått i studien.
–Vi behöver ibland mindre teori och mer praktik, hävdade Karl Wennberg, och övergick till att berätta om sin avhandling om entreprenöriell exit.
Ambitionerna i företagande är socialt betingade
En av slutsatserna i avhandlingen är att ambitionerna i företagande är socialt betingat. Företagare uppmuntrar individer i deras närhet att själva starta eget.
– Betydelsen av att ens föräldrar är företagare har minskat. Tidigare hade det en stark effekt på avkommans entreprenörskap. Idag tror jag att det är viktigare att jobba med fler förebilder och naturliga experiment, sa Wennberg.
En tredje studie av Wennberg m fl visar att avknoppningar från näringslivet presterar betydligt bättre både vad gäller omsättningstillväxt och överlevnad än spin-offs från universitet och högskolor.
– Akademiker har viktiga kunskaper som sprids i samhället genom att de startar företag. Men kunskapsspridningen kan också vara indirekt, företag startas ofta i universitet och högskolors närmiljö.
Avslutningsvis levererade han ett antal policyrekommendationer till den efterföljande panelens statssekreterare:
– Fundera vad som driver företag framåt och får dem att verkligen växa. Starta-eget bidrag kan t ex ha direkt skadliga effekter. Integrera erfarenheter från företagande i utbildningen, öka mobiliteten på arbetsmarknaden och främja ambitiöst företagande med tillväxt i sikte (gasellföretag) samt underlätta exits (straffa inte företagare som lägger ned så hårt).
Behov av fler kontaktytor för arbetssökande och arbetsgivare
Catharina Håkansson Boman, statssekreterare hos näringsminister Maud Olofsson med ansvar för forskning, innovation, näringslivsutveckling, entreprenörskap och regelförenkling, öppnade inledningsvis upp för all tänkbar input till regeringens arbete med innovationsstrategin som involverar hela Regeringskansliet.
Hon ansåg sig inte vara främmande för att studenter bör utbilda sig mer efter näringslivets efterfrågan än det egna självförverkligandet.
– Det finns 64 000 lediga jobb samtidigt som arbetslösheten är hög. Vi behöver skapa fler kontaktytor där utbud och efterfrågan kan mötas. Studier visar att 70 procent av ungdomarna får sina första jobb via kontakter medan bara 10 procent går via Arbetsförmedlingen.
Hon ansåg det vara spännande att höra om Karl Wennbergs resultat kring Ung företagsamhet i skolan och berättade att regeringen nu satsar nära 25 miljoner kronor för att stimulera just entreprenörskap i skolan. Tillsammans med Utbildningsdepartementet har man tagit fram en strategi som nu läggs in i den nya läroplanen.
– Vad som driver företagande är en angelägen fråga och jag tror att förebilder är viktiga – något som forskningen också visar. Regeringen har satsat på kvinnors företagande och ambassadörer för detta, något som haft ett otroligt genomslag för andra kvinnor.
– För en fortsatt snabb innovationsutveckling tror jag på att fortsätta avreglera offentlig sektor, avslutade Håkansson Boman.
Peter Gudmundsson
Viktigt attrahera och behålla de bästa talangerna
Peter Gudmundsson, rektor KTH, tyckte att spin-offs och nyföretagande är viktigt men även innovation inom befintliga företag. Många kreativa ingenjörer innoverar just i befintlig verksamhet.
– Vidareutbildning är viktigt men det är också en prioriteringsfråga. Var ska utbildningsuppdraget ligga? Tas resurser till vidareutbildning så dras de någon annanstans.
Han berättade även om KTHs vision för 2027, då högskolan fyller 200 år, som analyserar utvecklingen framåt och inkluderar den globala allt större kampen om talanger. Hur attraherar vi de bästa talangerna till Sverige och hur behåller vi dem här, frågade Gudmundsson. Ett sätt såg han i att locka internationella studenter till Sverige, gärna genom stipendieprogram, och få dem att stanna.
Att universitetssektorn tagit steg mot ökad autonomi såg Peter Gudmundsson som mycket positivt:
– Vi kan arbeta bättre med eget kapital, avtal, antagning och investeringar genom ytterligare steg i denna riktning, avslutade Gudmundsson.
Inga enkla lösningar – snarare mångfald av åtgärder
Peter Honeth, statssekreterare hos utbildningsminister och vice statsminister Jan Björklund med ansvar för högre utbildning och forskning, kunde direkt svara att ytterligare ökade frihetsgrader också var något som han välkomnade.
– Forskningen stämmer till eftertanke. Vi ska vara försiktiga med att tro att vi sitter inne med självklara lösningar. Det är viktigt att inse att det inte finns några enkla lösningar, vi måste arbeta med en mångfald av åtgärder.
Peter Honeth berättade att det finns en tro på att innovationsstrategin ska lösa allt.
–Visst finns det mycket att göra från central nivå när det gäller att främja förutsättningar och öka frihetsgrader men det finns även en del att göra på mottagarsidan.
– Kanske är företagen och den offentliga sektorn för snäva i sitt synsätt och anställer oftast de som är lika dem själva? Jag har exempelvis fått antydningar från revisionsbranschen att de inte vill anställa personer som utbildat sig för länge. Det är ett riskfyllt synsätt i och med att det är bra och berikande med mångfald, avslutade Peter Honeth.
–
–