Utlandsfödda och företagens internationalisering

Fredagen den 24 oktober lanserade Entreprenörskapsforum rapporten Utlandsfödda och företagens internationalisering – ett lyft för tjänsteexporten? vid ett frukostseminarium. Rapporten fokuserar på hur migration kan främja företags och länders internationalisering och vilken roll som utlandsfödda spelar för internationalisering av tjänstehandel. På seminariet gavs ökad förståelse för internationaliseringens drivkrafter rent generellt och mer specifikt vad migration betyder för Sveriges position i den globala ekonomin.

Pernilla Norlin

Pernilla Norlin, vice vd Entreprenörskapsforum, var dagens moderator och inledde med att hälsa alla välkomna. Hon menade att en viktig slutsats för ett litet öppet land som Sverige som behöver stärka sin globala konkurrenskraft, är att företag som anställer utlandsfödda exporterar mer varor och tjänster än andra företag.

Andreas Hatzigeorgiou

Nya hinder för företags internationalisering

Andreas Hatzigeorgiou, fil dr från Lunds universitet och en av författarna till rapporten, presenterade sin forskning som visar att utlandsfödda kan påverka företags utrikeshandel. Hatzigeorgiou berättade inledningsvis att de tullar som infördes under 30-talet runtom i världen inte alls gynnade handeln, snarare tvärtom. Efter andra världskriget togs de sakta men säkert bort vilket medförde en öppnare handel och sänkta hinder för företag att exportera.

– Idag kretsar hinder för företagsexport kring helt andra saker än tullar, förklarade Hatzigeorgiou.

Det allra största hindret är brist på finansiering av exportverksamhet, följt av att det är svårt att identifiera affärsmöjligheter utomlands. Andra hinder är att företagen har begränsad information om hur de kan analysera/lokalisera marknader, oförmåga att nå potentiella kunder på utländska marknader samt att det är svårt att hitta pålitliga representanter utomlands.

– Migration kan vara en möjlighet för vidgade preferenser vid internationalisering.

Magnus Lodefalk

Utlandsfödda ökar exporten

Magnus Lodefalk, ekon dr Örebro universitet och medförfattare till rapporten, presenterade forskningsresultaten vidare. Huvudfrågan i rapporten är hur nästa års export påverkas genom att ett företag anställer en person som är född i det landet dit det syftar exportera. Ett tjänsteföretag som anställer ytterligare en utlandsfödd person ökar sin export till den utlandsföddes hemland med två procent i genomsnitt.

– I detta avseende visar det att utlandsfödda både sänker informationshinder och främjar förtroende.

Lodefalk menade att det är skillnad mellan att exportera tjänster och varor. Han gav arkitekttjänster som ett exempel.

– När det gäller en vara är det lättare för kunden att ta med sig tjänsten tillbaka till sitt hemland, tjänster kräver större förtroende att sälja in.

Andra resultat från rapporten var att högskoleutbildade har högre samband med högre export samt att ju längre tid en utlandsfödd varit i Sverige, desto mer försvagas sambandet.

– Betydelsen av nätverk och kontakter är viktigt och det avtar hos dem som har varit i Sverige längre än tio år.

Andra faktorer som påverkar en utlandsfödds betydelse för export är exporterfarenhet och komplexitet av tjänsten, menade Lodefalk.

Införliva migration i det handelspolitiska ramverket

Hatzigeorgiou avslutade presentationen av rapporten med att säga att svenska företag behöver exportera mer. De flesta små- och medelstora företagen gör det faktiskt inte, endast ca 15 procent, och av de allra minsta exporterar endast tre procent. Sverige har samtidigt ett oroande högt utanförskap.

– Särskilt utlandsfödda kvinnor i Sverige har en betydligt lägre sysselsättningsgrad i Sverige jämfört med andra länder.

Den viktigaste policyrekommendationen var därför att införliva frågor om migration i det handelspolitiska ramverket. Det är också viktigt att öka och sprida kunskapen om utlandsföddas potential att främja internationalisering.

– Inte minst måste företagen ta tillvara utlandsföddas kompetens, utbildning och kontakter.

Staten har även en viktig roll i att underlätta internationalisering av utlandsföddas företag, avslutade Hatzigeorgiou.

Li Jansson

Tjänstesektorn viktig för utrikes födda

Li Jansson, arbetsmarknadsekonom Almega, var först ut att kommentera rapporten och konstaterade att Sverige har en historiskt hög invandring som kan relateras till bl a ett flertal oroshärdar i världen. Det finns i detta läge en viss utmaning rörande sysselsättningen.

– Mycket pekar på att tjänstesektorn är viktig för integration på arbetsmarknaden. T ex kan vi se att snabbväxande it-företag är mer benägna att anlita utrikes födda.

Jansson pekade även på att andra sektorer inom tjänstesektorn, som hotell och restaurang, är viktiga för utlandsfödda. Detta särskilt för de som kommer från regioner varifrån de utlandsfödda generellt har lägre utbildning, t ex Afrika.

– Mångfalden har blivit bättre i arbetslivet. Vi kan se att antalet chefer från Afrika och Asien har ökat markant de senaste åren.

Jansson avslutade sitt anförande med att referera tillbaka till rapporten och menade att vi inte ska tro att det bara är att anställa en person som är född i ett annat land för att öka exporten. Det finns andra mekanismer av vikt, t ex kan det vara så att företag som redan är exportinriktade blir mer drivande vad gäller mångfald, menade Jansson.

Maroun Aoun

Viktigt att se de kompetenser utlandsfödda har

Maroun Aoun, vd Internationella företagarföreningen IFS, sa att han inte är förvånad över rapportens slutsatser. Han menade att en betydande del utrikesfödda startar exportföretag.

– Det är viktigt att dessa personer startar företag i den sektor de innehar kompetens. Samtidigt försöker vi uppmuntra dem att inte bara starta företag i sektorer med låg ingångströskel, som restaurangbranschen.

Auon ansåg vidare att det vid jobbrekrytering finns tendens till att underskatta utlandsföddas formella kompetenser, utbildningar och språkkunskaper. Han såg även outnyttjat potential i den informella kompetensen i form av kontaknät och relationer.

– Har en person jobbat utomlands något år ses det som merit. Är en person däremot född utomlands och har bott där i 20 år, ses det inte som en merit.

Auon avslutade genom att konstatera att förebilder kan leda vägen när det gäller utrikes föddas företagsamhet. Därför har Internationella företagarföreningen priset ”Årets Nybyggare” som tilldelas en person som bott i Sverige en kortare tid och som driver ett företag. Detta pris kan enligt Maroun Aoun inspirera andra att göra samma sak.

Hassse Karlsson

Sverige måste bryta sig in på nya marknader

Hasse Karlsson, grundare av exportstiftelsen ITM, var av åsikten att Sverige har börjat förlora marknadsandelar till länder i Baltikum och på Balkan. Dessa områden kan erbjuda produkter och tjänster av hög kvalitet men till ett lägre pris på grund av lägre lönekostnader.

– Det finns dock en resurs som dessa områden saknar som Sverige har, och det är invandrare.

Sverige måste, enligt Karlsson, hitta nya markander för att hävda sig i konkurrensen. Här finns det möjlighet att dra nytta av de utrikes födda för att lättare bryta in på marknaderna i t ex Mellanöstern och Afrika.

– Det är riskfyllt och kostsamt att investera i export till nya marknader. De exportintresserade företagen måste därmed ha stöd av samhället att kunna lösa de problem som de står inför.

Karlsson ansåg till sist att Näringsdepartementet och Arbetsförmedlingen i större utsträckning måste samarbeta på detta område.

Paneldiskussion

Policyrelaterade hinder för rekrytering

Seminariet avslutades med en paneldiskussion. Lodefalk inledde med att konstatera att mycket av deras forskning under seminariet hade konkretiserats med exempel från näringslivet.

– De är dock anmärkningsvärt att det finns så lite forskning på området.

Hatzigeorgiou instämde med Lodefalk och menade att forskningen är i sin linda. Han konstaterade att det behövs mer forskning på området, t ex rörande i vilken funktion som det ger störst effekt för exporten att anställa en utrikes född. På detta tema kunde han hålla med Li Jansson att det finns fler mekanismer som inverkar.

– En ökad export sker inte per automatik genom att en utrikes född anställs.

Det räcker troligen inte att anställa en utlandsfödd person var som helst i en organisation för att det ska få effekter, menade Hatzigeorgiou. Till sist ansåg han att svenska företag är mer försiktiga när det anställer, de vågar inte chansa på en ny person för att se om denne genererar vinst, som oftare sker i USA. Jansson fortsatte och menade att den svenska arbetsmarknaden kan ses som hårt reglerad.

– Det finns en risk med att anställa en person på grund av arbetsmarknadsregleringarna som inverkar på kostnaderna. Regleringarna drabbar oftare utrikes födda än andra.

Paneldiskussion

Jansson menade att det följaktligen finns områden att jobba på för att underlätta för företagen att anställa personer födda i andra länder. Auon inflikade att det skulle vara bra om de finansiella instrument som finns anpassades mer till export och exportföretag. Karlsson ansåg dessutom att det inte är en ovilja att anställa utrikes födda som är problemet.

– Om ett företag ska börja exportera till Mellanöstern är det oftast självklart för dem att anställa en person med ursprung där. Hittar de rätt person anställer de, avslutade Karlsson.