Vad händer i USA under Barack Obama?

Den 19 januari, dagen innan USAs 44:e president svors in, gästades FSF av en internationellt känd forskare med egna erfarenheter av Vita huset. Jeffrey Frankel, professor vid John F. Kennedy School of Government, Harvard University, och tidigare ekonomisk rådgivare åt president Bill Clinton, medverkade vid invigningen av FSFs nya lokaler i Södra Kungstornet, Kungsgatan 33, i Stockholm.

Inledningsvis minglade FSFs nye vd Pontus Braunerhjelm, även professor vid KTH, och konstnären Fredrik Wretman, konstnär vars tavlor från utställningen ”American floors” pryder FSFs lokaler, med Jeffrey Frankel och övriga inbjudna gäster.När Pontus Braunerhjelm sedan hälsade alla välkomna noterade han att change är dagens buzzword och hänvisade inte bara till Barack Obamas presidentkampanj utan även till FSF som förutom en helt ny Stockholmsnärvaro också fått helt nya forskningsområden:

– Vi kommer att lyfta upp intressanta och angelägna forskningsresultat kring entreprenörskap och innovationer till samhällsdebatten och välkomnar er alla till Stockholms nya mötesplats för spännande diskussioner!

Därefter höll Jeffrey Frankel ett anförande om den globala ekonomiska situationen med kopplingar till vad som händer i och med Barack Obamas tillträde på den amerikanska presidentposten. Enligt Frankel kom varningarna om lågkonjunkturen för länge sedan. Men ingen tog till sig av indikationerna på stigande huspriser, lågt nationellt sparande och underskott i bytesbalansen, menade han.Inledningsvis trodde också ett flertal ekonomer att Kina och Indien, och även Europa, skulle kunna hålla sig utanför krisen. Men faktum är att finanskrisen som startade i USA snabbt smittade andra länder och blev en global recession. Frankel menade att det är svårt att gömma sig i dagens globala ekonomi:

– En recession i ett stort land brukar sprida sig till landets handelspartners eftersom exporten kraftigt sjunker, men hastigheten och kraften i smittan via de finansiella marknaderna är det nya.

Enligt Frankel finns förklaringen till den amerikanska finanskrisen i fem faktorer: att centralbankspolitiken varit för svag, att riskerna på finansmarknaden underskattats, att amerikansk företagsstyrning (corporate governance) misslyckats, att hushållen sparat för lite och konsumerat desto mer samt att den federala budgeten gått med underskott sedan 2001.

Tillsammans har dessa faktorer bidragit till ett antal effekter som sammantaget resulterat i en finanskris och så småningom en recession som spridits globalt. Men är det här president George W. Bush fel? Visst har han varit den sämsta amerikanska presidenten genom tiderna, sa Frankel, men flertalet konsekvenser av hans styre ligger fortfarande framför oss. Det gäller finanspolitiken, utrikespolitiken och det amerikanska ledarskapet. Bush har tagit beslut som kommer att följa oss och skapa negativa konsekvenser en lång tid framöver, sa Frankel. Men den ekonomiska krisen kan inte totalt belastas honom, den hade hänt ändå. Strukturella reformer hade kunnat hindra den men något stöd för sådana fanns inte hos något parti eller politiker.

Någon återhämtning från den ekonomiska krisen trodde Frankel inte på förrän vid slutet av 2009:
– Troligen blir recessionen lika allvarlig som den nedgång som följde 1970-talets oljekris.
Han berättade att USA förlorat 2,5 miljoner jobb sedan december 2007 då amerikansk sysselsättning nådde sin höjdpunkt. Och den globala BNP-tillväxten under 2009 beräknas av Världsbanken bli 0,9 procent, varav 0,1 i höginkomstländer och 4,5 procent i utvecklingsländer.

Hur har då centralbankerna agerat? Globalt har policyresponsen varit duvans – räntorna har generellt lättats samtidigt som många länder satt in expansiva finanspolitiska paket, sa Frankel. Keynes återkomst har signalerats och Barack Obama har föreslagit ett paket om 825 miljarder dollar (motsvarande tre procent av BNP). Paketet ska, efter att det passerat kongressen, utgöra stöd till delstaterna samt satsas på infrastruktur och på en skattesänkning för de minst bemedlade amerikanerna. EU lägger samtidigt 1,5 procent av sin budget på ett insatspaket i Europa och en liknande satsning tycks vara på gång även i Kina

Frankel trodde att erfarenheterna av den globala recessionen kommer att leda till försök till multilaterala reformer som inkluderar utvecklingsländerna:
– En översyn av röstandelar och ledarskapet i Internationella valutafonden och Världsbanken är på gång och fokuset inom G7 lär flyttas över till G20.

Vidare menade Frankel att Obamas team är exceptionellt välrenommerat. Många av rådgivarna har erfarenheter från Clintoneran och flera kommer från välkända universitet. Teamet består helt enkelt av de allra bästa och smartaste, menade Frankel, som presenterade de uppgifter som detta dream-team är satt att prestera: finansiell och långsiktig hållbarhet. Det talas redan om en grön expansion i form av att spendera grönt (renewables) och införa gröna skatter (t.ex. höja energiskatten). Men varken Obama eller hans team är några undergörare. De kommer snarare att göra alla besvikna eftersom förväntningarna är så högt ställda, avslutade Jeffrey Frankel.

I den efterföljande diskussionen medverkade bland andra Gunnar Eliasson, professor emeritus, Carl B Hamilton, riksdagsledamot, Pär Isaksson, Affärsvärlden och Folke Snickars, KTH. Avslutade gjorde Pontus Braunerhjelm som hoppades att FSF inte skulle göra någon besviken. Tvärt om är intentionen med invigningen av FSF Stockholm att seminariet ska ge mersmak på vad framtida möten har att erbjuda. Varmt välkomna tillbaka, avslutade Braunerhjelm.