Svenska under – en publikationsserie

Entreprenörskapsforum har publicerat en serie policysammanfattningar kring branscher som kan beskrivas som ”svenska under”. Med detta avses branscher där svenska företag utmärkt sig både med stark tillväxt och uppmärksammats internationellt. I serien ingår dataspels-, musik-, mode- och techbranscherna. Disputerade forskare sammanställer forskningsläget och utvecklingen inom branscherna och författarna lägger fram ekonomisk-politiska förslag för att ytterligare främja entreprenörskap.

 

Cleantech – Från entreprenörskap till mega-entreprenörskap

Fredrik Lagergren (2023)

Investeringar inom cleantechområdet spelar en avgörande roll för att komma till rätta med klimatutmaningen. I rapporten visas att Sverige står väl rustat med innovationsföretag, teknikföretag och finansmarknader, men det finns även byråkratiska hinder kring regelverk, tillståndsprocesser och administration som reducerar takten i omställningen mot en grönare framtid.

Innovation för en livsmedelsproduktion i världsklass

Sara Johansson (2022)

Svenskt jordbruk med svag lönsamhet, trots att både innovationskraft och marknad finns. I rapporten visas att regeringens livsmedelsstrategi från 2017 delvis missar målet att skapa konkurrenskraft och hållbarhet inom livsmedelssektorn. Innovationspolitiken behöver riktas mot att ta tillvara den innovationspotential som finns i svenskt livsmedel, inte minst i mikroföretagen.

Svensk sportstech – Topp tre i Europa

Stina Lundgren Högbom, C. Mikael Mattson och Benjamin Penkert (2021)

Sportstech, tekniska lösningar inom sport, är en komplex blandning av tekniker, affärs- och investeringsmodeller och kundgrupper. I rapporten Svensk sportstech – Topp tre i Europa analyseras den framväxande sektorn som innefattar hård- och mjukvara inklusive tekniska lösningar för att behandla data liksom esport-plattformar som möjliggör utövande på internationella marknader.

Är edtech Sveriges nästa stora exportbransch?

Jan Hylén (2021)

Coronakrisen blixtbelyste hur viktig edtech-branschen är för utbildningssektorn när distansundervisningen ökade drastiskt 2020. I en rapporten visas att med omkring trettio års digitalisering på utbildningsområdet finns en jämförelsevis mogen hemmamarknad för edtech att verka på. Det finns även bred evidens för att digital teknik kan ge goda utbildningsresultat.

Det hållbara svenska modeundret

Susanne Sweet och Malin Viola Wennberg (2021)

Av svensk klädkonsumtion står produktionen idag för 80 procent av den totala klimatpåverkan. Allt fler företag riktar in sig på att förlänga livslängden på kläder, både i antal och i omsättning. Det handlar om tjänster inom secondhand, prenumeration och leasing. Men för att uppnå en hållbar modeindustri krävs förändrade produktionssystem och konsumtionsvanor utöver nya affärsmodeller. Det, liksom flera konkreta åtgärdsförslag, lyfts fram i rapporten.

Det svenska musikundret – Små företag på en global arena

Daniel Johansson (2021)

Under 1990-talet introducerades begreppet “musikunder” då Sverige sattes på den globala musikkartan. Idag sker dock stora förändringar i den globala musikindustrin där Sverige riskerar att bli omkört av andra länder. I rapporten beskrivs hur musikundret formats i skärningspunkten mellan den tekniska utvecklingen och musikskapandet och att en kritisk massa av mindre musikentreprenörer legat till grund för den kreativa mylla som gjort musikundret möjligt.

Det svenska dataspelsundret – Digital transformation med gamification

Desirée Blankenburg Holm, Martin Johanson och David Sörhammar (2021)

I rapporten framhävs dataspelsbranschen som föregångare, riktmärke och förebild för andra branscher som genomgår digital transformation. Det går att skapa strategisk nytta genom branschens unika affärsmodell: Det handlar om att skapa fullt ut digitala innovationer och att göra det möjligt för externa användare att ansluta sig och medverka i innovationsprocesser som i många branscher är interna.