Life Science har en framtid i Sverige
Life Science står i fokus i höst. Regeringen får ett underlag till en nationell strategi för Life Science baserad på generaldirektören Susanne Ås Sivborgs utredning som lämnas den 31 oktober. Onsdagen den 8 oktober arrangerade Entreprenörskapsforum ett seminarium på området. Life Science-sektorn presenterades som en global industri av stor vikt för Sverige där komplexiteten och hastigheten ökat markant. (Längs ned på sidan kan du se webbsändingen från seminariet).
Johan Eklund
Johan Eklund, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor Internationella Handelshögskolan i Jönköping, hälsade alla välkomna och gav bakgrunden till seminariet:
– Life Science-sektorn har 40 000 anställda i Sverige och 20 procent av alla doktorerade i privat sektor. Det rör sig om en mycket betydelsefull bransch för Sverige.
Hans Wigzell
Komplexiteten och hastigheten har ökat markant
Hans Wigzell, tidigare professor i immunologi vid Karolinska institutet och institutets rektor, var eftermiddagens första talare och hade uppgiften att sätta Life Science i ett historiskt men samtidigt framåtblickande perspektiv.
Det stod klart att mycket hänt sedan cellens och hela immunsystemets upptäckt samt att utvecklingen skapat tydliga utmaningar för industrin.
– Komplexiteten och hastigheten har ökat markant. Det tog år för AIDS att utvecklas och spridas, det tog månader för SARS och med nya infektioner tar det dagar.
Wigzell beskrev Life Science som det mest komplexa forskningsområdet med mer data än något annat forskningsfält. Han menade att det skett en dataexplosion där datamängden ökat 10 000 gånger.
Vad gäller den svenska Life Science-sektorn noterade Wigzell att Sverige förlorat två stora bolag, att citeringarna gått ned och att svensk och finsk Life Science har lägst långsiktig finansiering av jämförbara länder. Han framhävde dock flera företag med framtiden för sig, t ex Affibody, Biolamina, Olink och Hansa Medical.
Som den tidigare Socialdemokratiska regeringens vetenskaplige rådgivare hoppades han också få utrymme att även framöver uttrycka förbättringsområden, bl a lyfte han behovet av universitetssjukhus, en återintroduktion av karriärpositioner inom forskningen samt en välarbetad strategi för hela Life Science-området.
Leif Johansson
En verkligt global industri av stor vikt för Sverige
Därefter var det dags för Leif Johansson, styrelseordförande för Astrazeneca, gav det stora läkemedelsföretagets perspektiv på den svenska Life Science-industrin och betonade det internationella perspektivet.
– Life Science är en verkligt global industri, inte minst vad gäller forskningen. Det är viktigt att vi inte bara fokuserar på den verksamhet som utförs av svenska bolag och forskare utan på Life Science utförd i Sverige.
Utmaningarna för Sverige såg Johansson i att attrahera kompetens och kapital, omvandla forskningen till samhällsnytta samt öka effektiviteten i systemet. Möjligheterna uppgav han särskilt komma från nya tekniska och vetenskapliga framsteg.
Johansson poängterade också utvecklingen av Big Pharma där allt mer verksamhet som tidigare gjorts internt, till exempel forskning och utveckling, läggs ut på mindre bolag.
När unika individer, stora kliniska sjukhus och intelligent kapital jobbar tillsammans med företag i kluster samt erbjuder internationellt attraktiva arbetsplatser och levnadsvillkor – det är då det kan skapas verklig innovativ förändring, menade Johansson.
Men för att svensk Life Science ska bli verkligt framgångsrik krävs att Sverige lyckas attrahera internationell kompetens. På Astrazenecas site i Mölndal finns numera 40 nationaliteter, men satsningar krävs för att bli än mer attraktiva.
Bland annat nämnde Johansson en sänkt marginalskatt som en faktor som gjort det enklare att attrahera utländska talanger, men befarade att utvecklingen nu går åt fel håll. Han efterfrågade också bättre kommunikationer samt önskade att misstaget att införa avgifter på universitetsstudier för internationella studenter ska kunna repareras. Det bör också bli enklare att hitta finansiering, många vittnar om att de lägger en stor del av sin tid på att hitta kapital, avslutade Johansson.
David Brown
Crowdfunding i hälsosektorn
Näste talare var David Brown, professor Cambridge University, som inledde sitt anförande med att konstatera att Life Science står inför stora förändringar de närmaste åren. Dessa förändringar har potential att vända den nedåtgående trenden för sektorn. Enligt Brown har den tredje industriella revolutionen just börjat med nya typer av energikällor, kommunikationer och finansiella system. Brown menar att crowdfunding, där många enskilda individer tillsammans finansierar ett projekt, kan ses som en ny typ av finansiellt system.
– Många sade att crowdfunding inte skulle fungera för hälsosektorn då det ansågs för riskfyllt och för kostsamt, men pengar rör sig in i även denna sektor nu.
Brown konstaterade att det trots detta krävs åtgärder för att få allmänheten att investera. Till exempel skulle detta kunna göras genom att skatten på eventuella vinster kan balanseras med tidigare års förluster. Han menade dock att detta endast är ett förslag i en lång rad åtgärder som staten behöver företa för att öka investeringarna.
Susanne Ås Sivborg
Attraktivitet viktig både för företag och investerare
Susanne Ås Sivborg, generaldirektör PRV, var nästa talare. Hon har under året fått i uppdrag av regeringen att leda en utredning avseende samordning av insatser för att stärka Life Science-sektorn i Sverige. Under sitt föredrag presenterade hon de preliminära resultaten av utredningen som täcker upp en mängd aktörer inom Life Science-sektorn. Många av aktörerna har gett en bild av problemen att få tillgång till varaktigt kapital då utvecklingsfaserna i sektorn är mycket långa. Vidare anser de att det finns ett stort behov av koordinering, bättre tillgång på kompetens samt att det finns svårigheter att utföra kliniska studier.
– Vi måste göra det attraktivt för Life Science-företagen att stanna i Sverige.
Det måste även bli attraktivt för investerare att komma till Sverige, så att inte bara de stora utan också de små företagen kan växa, menade Ås Sivborg avslutningsvis.
Pontus Braunerhjelm
Sverige tror sig vara ledande inom kunskapsekonomin
Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum och professor KTH, gav en presentation över Life Science och dess roll för den svenska ekonomin. Life Science är uppdelat i tre områden: bioteknik, medicintekniska produkter och läkemedel. Samtliga områden har minskat i omsättning de senaste åren, särskilt läkemedelsindustrin men bioteknik är på väg uppåt igen, visade Braunerhjelm.
Vad gäller tre ledande Life Science-kluster i Europa: Stockholm-Uppsala, Medicon Valley och Basel-Freiburg, ligger Medicon Valley på fjärde plats på den europeiska rankninglistan medan Stockholm-Uppsala har haft en negativ utveckling. Trots detta står Stockholm-Uppsala för ungefär hälften av Sveriges Life Science-industri.
– Det var ett stort nederlag för svensk Life Science när Astrazeneca gjorde nedskärningar i sin forskning.
Astrazeneca är en central aktör för Life Science i Sverige då företaget står för 60 procent av arbetsstyrkan inom industrin och fortfarande har en betydande roll för forskning och utveckling, FoU, förklarade Braunerhjelm. De trettio största Life Science-företagen i Sverige står för 95 procent av FoU:n. I en internationell jämförelse har vi mycket kompetent arbetskraft, här gäller det dock att hänga med i utvecklingen:
– Sverige som land ser på sig självt som ledande inom kunskapsekonomin. Antalet personer som tar examen från universitetet har ökat men matchar inte väl med behovet av arbetskraft och här har vi ett problem, avslutade Braunerhjelm.
Per-Erik Sandlund
Framgångsrik Life Science-sektor kräver statliga incitament och satsningar
Per-Erik Sandlund, vd Pesab och tidigare gd Invest in Sweden, hade granskat behoven inom den svenska Life Science-industrin. Granskningen innefattade samtliga tidigare nämnda områden samt läkemedelsprodukter. Sammanfattningsvis visar den att Life Science är viktigt för Sverige då den står för 6 procent av exporten och 8 procent av investeringar i forskning och utveckling.
– Life Science kan bli en framtida framgångsindustri men det krävs fler åtgärder, sa Sandlund.
Först och främst behövs förbättrade förhållanden för kliniska studier och forskning. Vidare behöver medicinsk och klinisk forskning öka med fokus på att implementera nya innovativa teknologier. Inte minst måste tillgängligheten till kapital och investeringsmöjligheter förenklas, menade Sandlund.
– Vi måste erbjuda den bästa miljön för kliniska studier, annars flyttar företagen sin FoU utomlands där detta erbjuds.
Sandlund presenterade även styrkor som han föreslår att vi ska fortsätta satsa på. De innefattar bl a sänkta skatter för Life Science-företag, incitament för FoU, investeringsavdrag för privatpersoner, stora investeringar på infrastruktur och kluster, goda förhållanden för läkemedelsproduktion samt satsningar på duktiga forskare inom området.
Avslutningsvis rekommenderade Sandlund att regeringen ska införa en Life Science-strategi, vara medvetna och ta itu med svagheterna samt fortsätta att satsa på styrkorna.
– Sverige har alla förutsättningar för en framgångsrik Life Science-industri om vi sköter korten rätt, avslutade Sandlund.
Lars Backsell
Har Life Science en framtid i Sverige?
Dagen avslutades med en paneldiskussion under rubriken ”Swedish Life Science in a Global Context – does Life Science have a future in Sweden?”. Lars Backsell, ordförande Recipharm, och Sara Lidé, seniorrådgivare PwC, böjds upp på scenen tillsammans med de övriga talarna under dagen.
Lars Backsell inledde med att påpeka att vi lever i en värld i förändring och att företag samarbetar på ett nytt sätt idag. Mitt företag är beroende av samarbete med Astrazeneca och utbyte inom industrin. Han betonade även betydelsen av kluster och menade att skatteincitament vore en bra idé för att stimulera sektorn.
– Eftersom att vi har haft två till tre stora läkemedelsbolag i Sverige så har vi bilden att det alltid kommer att vara så. Men så kommer det inte att fungera i framtiden.
Sara Lidé
Sara Lidé delade med sig av sina reflektioner om sitt arbete i den svenska Life Science-sektorn.
– Om vi ställer frågan vad framtiden för svensk Life Science är så måste vi först fråga oss vad är framtiden för Life Science – kommer den att förändras drastiskt som banksektorn, resesektorn och detaljhandeln?
I dessa sektorer såg allt annorlunda ut för 20 år sedan, men idag har mycket makt flyttats till individernas händer. Det finns flera trender som påverkar framtiden för sektorn t ex konsumtionsvanor, ett fokus på bättre hälsa men mindre sjukvård samt demokratiseringen av sjukvården – i framtiden kommer det att vara patienten som bestämmer. En annan fråga gällde den svenska viljan och möjligheten att anpassa sig. Genom att t ex använda Google glass vid operationer, detta ger möjlighet att under pågående operation titta på röntgenbilder eller för läkare i Indien i realtid observera och lära sig via internet. Är Sverige redo att göra detta, undrade Lidé.
David Brown menade att teknikutvecklingen som t ex Google och Google scholar har en stark påverkan, vem som helst kan väldigt snabbt bli expert inom ett område idag. Internet ändrar hela industrier t ex är bokhandlarna i princip borta och troligtvis kommer samma sak att kommer att hända med Life Science.
– Det ger tillbaka kontrollen till oss, hävdade Brown.
Leif Johansson slog ett slag för den snabba och intressanta utvecklingen inom medicinteknik. Han påpekade även att det gjort Sverige väldigt gott att vi haft ett öppet system och inte låst in oss i olika strukturer.
– Gör dig av med idén om gamla goda tider och leta efter nya mer spännande tider istället.
Pontus Braunerhjelm tog också upp vikten av kluster och menade att det skulle vara betydelsefullt om en tung aktör etablerade sig i ett av de svenska klustren. Detta händer inte idag – frågan är varför?
Susanne Ås Sivborg menade att det visserligen är bra att lära av andra men att vi istället för att kopiera andras lösningar bör lära oss att leva med vad vi har och göra det bästa av det.
Paneldebatt
–
Webb-tv: Har Life Science en framtid i Sverige?
Se webbsändningen från seminariet i sin helhet.
–
Presentationer (.pdf)
– David Brown
– Pontus Braunerhjelm
– Hans Wigzell
–
–