Vanligt med företagande bland utrikes födda

Andelen egenföretagare bland utrikes födda har ökat markant under de senaste årtiondena i flera OECD-länder och även i Sverige. Som ett resultat har forskningen kring utrikes föddas företagande ökat och studier visar att utrikes födda är överrepresenterade i företagande jämfört med den infödda befolkningen. Det finns dock stora skillnader i andelen egenföretagare mellan utrikes födda från olika regioner. En forskare, tre riksdagsledamöter och en morgonpigg publik kom i veckan till Entreprenörskapsforum för att diskutera dessa frågor.

Lina Aldén

Från politiskt håll framhålls ofta egenföretagande som ett sätt för utrikes födda att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden. I takt med att utrikes föddas position på arbetsmarknaden gradvis har försämrats under de senaste decennierna bärs förhoppningar om att den relativt höga arbetslösheten bland utrikes födda ska kunna minska genom att en ökad andel människor i den utrikes födda befolkningen startar eget företag. Företagandet uppmuntras därför ofta i dessa grupper genom olika politiska åtgärder.

Lina Aldén, docent Linnéuniversitetet, har intresserat sig för varför utrikes födda blir egenföretagare och varför det finns skillnader mellan olika grupper av utrikes födda. Hon har även undersökt hur det går för utrikes födda företagare jämfört med infödda vad gäller exempelvis inkomster från företagande och överlevnad.

– Att andelen egenföretagare är stor bland utrikes födda pekar på att företagandet är en viktig drivkraft, dels för att sysselsätta de utrikes födda företagarna men också för att skapa arbetstillfällen för anställda och för att bidra till ekonomisk tillväxt.

Anledningen till att fler utrikes födda blir företagare än de som är födda i Sverige är enligt Lina Aldén två olika teorier; antingen tvingas in i företagande eller så finns det en stark företagartradition i familjen. Det spelar roll att föräldrarna är företagare – män verkar ärva sina fäders yrke och återfinns oftast i samma bransch. Många utrikesfödda kommer även från traditioner där företagande värderas högt.

Lina Aldéns forskning visar dock att det inte bara är positivt att utrikes födda, särskilt i länder utanför Europa, driver eget företag. Det kan bidra till större svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Det är också vanligt att företagarna håller sig inom sina etniska grupper och på så vis går miste om både affärsmöjligheter och finansiella möjligheter.

I Lina Aldéns studier visar det sig att det råder diskriminering mot utrikes födda företagare. Det förekommer att banker ger avslag på lån eller erbjuder en högre ränta och detta är en direkt kränkning.

– Det här är ett stort problem då det försvårar expansion och därmed har företagen lägre överlevnadsgrad. Utrikes födda har då större sannolikhet att lämna företagandet och återgå i arbetslöshet.

Det är tydligt att det finns strukturella hinder att röja och diskriminering att bryta och här behövs riktade insatser, menar Lina Aldén. Staten har ett stort ansvar i detta.

– Företagandet är riskfyllt i sig, men för denna grupp är det än mer riskfyllt i och med deras utsatta position på arbetsmarknaden och där måste staten fullfölja sitt ansvar.

Lina Aldén, Hanif Bali, Mats Pertoft och Jennie Nilsson

Riksdagsledamöterna Hanif Bali (M), Mats Pertoft (MP) och Jennie Nilsson (S) bidrog alla med insikter i dessa frågor och det framkom tydligt att det finns bred samsyn kring problematiken.

Hanif Bani, riksdagsledamot Moderaterna, menade att det är viktigt att klargöra att lönsamheten i företag som drivs av utrikesfödda ofta är låg och att entreprenörskapet ofta är högst nödvändighetsbaserat. Inte heller alltid förknippat med positiva effekter ur det sociala perspektivet eftersom familjen ofta vävs nära företagen, vilket kan få effekter som går ut över barns utbildning och skolgång.

– Barnen skippar skolan för att istället lära sig hur kassan fungerar.

Jennie Nilsson, riksdagsledamot och näringspolitisk talesperson Socialdemokraterna, bekräftade bilden som förmedlades och betonade vikten av att jobba med strukturer och funktioner. Att öppna de sociala nätverken och tillgängliggöra dem är extra viktigt då där det inte sällan är ur dessa både affärsmöjligheter och arbetstillfällen växer fram.

– I Sverige är vi extremt fyrkantiga jämfört med andra länder.

Mats Pertoft, riksdagsledamot Miljöpartiet, bär erfarenheter från Södertälje där han tidigare var kommunalråd. Han menade att det är bra att avliva myter och stereotyper om utrikes föddas som företagare och konstatera att det finns både positiva och negativa sidor. Det kan till exempel vara ett sätt för utrikes födda kvinnor att komma ur en patriarkisk kultur. Det är också ett sätt för utrikes födda som har hamnat utanför arbetsmarknaden att få tillbaka sin värdighet att ha ett arbete.

– Du blir inte rik av att vara företagare men det kan vara ett sätt för utrikes födda att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

En paneldiskussion följde med en bred samsyn runt de berörda frågorna. Här var Jennie Nilsson tydlig när socialförsäkringssystemen kom på tal.

– Det är viktigt att anpassa förutsättningar för alla typer av företagare på annat sätt än det är idag.

Hanif Bani tog upp att det även är svårt att begära att invandrare skall inlemmas rakt av i ett kunskapssamhälle, med bakgrund i ekonomier som inte är industrialiserade och som därtill driver lågt avkastande företag.

– Det är ett stort problem att vi har hög arbetslöshet, men vi har även en arbetskraftsbrist på ingenjörssidan där företag har svårt att rekrytera rätt personal. Vi måste även våga satsa på högkvalificerad invandring.

Lina Aldén betonade i sina avslutande ord att egenföretagande inte alltid är den bästa lösningen för att integrera utrikes födda in på arbetsmarknaden – de som väljer det skall dock ges goda förutsättningar och etnicitet skall inte spela roll för företagandet.

Ett medskick gjordes till de tre riksdagsledamöterna på plats. Som politiker är det en svår pedagogisk uppgift; att förklara stort ett flyktingmottagande och samtidigt hitta pedagogiska nycklar för att visa att dessa personers väg in på arbetsmarknaden kan vara lång.