FSFs Företagsklimatindex 2008:

Objektiva förutsättningar är inte allt – tradition, normer och närhet viktigt för kommunernas företagsklimat

I många mindre svenska kommuner har ett gott företagsklimat trots att förutsättningarna inte alltid är de bästa. I storstäderna är det däremot precis tvärtom. Det framgår av Företagsklimatindex 2008, som i dag presenteras av FSF, Forum för Småföretagsforskning.

Det lokala näringslivets bedömningar av det kommunala företagsklimatet tycks bero mer på traditioner och normer än på faktiska förutsättningar som tillgång på välutbildad arbetskraft, god infrastruktur eller riskkapital. Den tolkningen kan dras i samband med att FSF:s Företagsklimatindex, för andra året i rad, visar att många mindre svenska kommuner anses ha ett gott företagsklimat trots att förutsättningarna inte alltid är de bästa.

– En mindre kommun har kortare kommunikationsvägar vilket innebär större möjligheter till kontakter med politiska beslutsfattare. Detta kan underlätta förståelsen för politikens utformning på kommunal nivå bland lokala företagare. Däremot kan negativa attityder och oförståelse hämma kommunens attraktionskraft och därmed även inflyttning och nyetablering, säger Pontus Braunerhjelm, professor KTH och vd FSF.

Högst i FSF:s Företagsklimatindex placerar sig kommuner där företagarnas åsikter om företagsklimatet är mest positiva trots att förutsättningarna för ett gott företagsklimat inte alltid är de bästa. Vinnare är Kristinehamn i Värmland, följt av Bjurholm i Västerbotten och Mönsterås i Kalmar. Av de tio kommunerna med bäst placering har samtliga färre än 25 000 invånare.

Förlorarna är kommuner där förutsättningarna är goda men där företagarna upplever att företagsklimatet är negativt. Sämst placering har Värmdö kommun följt av Ekerö. Dessa kommuner låg också lägst i 2007 års index. Av de tio kommunerna med sämst placering tillhör fem Stockholms län. I jämförelse med förra året har Landskrona kommun förbättrat sin ranking mest, följt av Boden och Herrljunga.

– Kommuner som ligger lågt i FSF:s index kan klättra genom att arbeta med attityder till företagande, attrahera stora företag eller lärosäten, underlätta regelverk och förbättra den kommunala servicen gentemot företagen, säger Anna Kremel, projektledare på FSF. 

För andra året i rad presenteras Forum för Småföretagsforsknings, FSF:s, Företagsklimatindex. Rankingen baseras på data från Svenskt Näringslivs undersökning om det lokala företagsklimatet. I undersökningen har FSF bedömt landets alla 290 kommuner.

Hela rapporten finns tillgänglig på Entreprenörskapsforums webbplats.

För mer information kontakta:
Anna Kremel, projektledare FSF,  070-263 46 38 .
Pontus Braunerhjelm, professor KTH och vd FSF.