Näringspolitiskt forum

– en fristående arena för företagandets roll i ekonomisk tillväxt och välståndsutveckling

I Näringspolitiskt forum samlas viktiga näringspolitiska aktörer för regelbundna policydiskussioner om frågor med särskild relevans för det svenska näringslivets långsiktigt uthålliga utveckling. Som underlag tar Entreprenörskapsforum fram lättillgängliga sammanställningar kring de forskningsrön som visar hur entreprenörskap, företagande, innovationer och globalisering påverkar tillväxt och välstånd. I samband med att rapporterna lanseras arrangeras öppna aktiviteter.

STYRGRUPP NÄRINGSPOLITISKT FORUM

Per Adolfsson
(ordförande), partner at Altelate Consulting
Karin Apelman

gd FAR

Anna Belfrage
vd Körsbärsträdgården
Anna Breman
Chefsekonom Swedbank
Tim Brooks
Avdelningschef Tillväxtverket
Christian Ketels
Chefsekonom Boston Consulting Group Henderson Institute
Hans Peter Larsson
Skatteexpert FAR
Annika Lundius
styrelseproffs
Sara Melén
Forskare Handelshögskolan i Stockholm
Kjell Håkan Närfelt
Cheif Strategy Officer Vinnova
Bo-Erik Pers
vd Jernkontoret
Lena Sellgren
Chefsekonom Business Sweden
Daniel Wiberg
chefsekonom Företagarna
Ivo Zander
Professor Uppsala universitet

Adjungerade: Johan Eklund Entreprenörskapsforum, Marcus Larsson, Entreprenörskapsforum och Håkan Gergils Entreprenörskapsforum.

RAPPORTER UTGIVNA INOM NÄRINGSPOLITISKT FORUM

  • Det svenska anställningsskyddet – Vilka sysselsättningseffekter ger undantagsreglerna?

    Anders Bornhäll och Sven-Olov Daunfeldt (2018)

    Dagens regelverk kring anställningsskydd utformades för mer än 40 år sedan under en period då den svenska arbetsmarknaden var väsentligt olik dagens. Arbetslösheten är idag betydligt högre med stora grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Utifrån den ändrade situationen är frågan om den relativt restriktiva svenska lagstiftningen kring anställningsskyddet fortfarande är ändamålsenlig eller om den behöver förändras.

    I rapporten analyseras sysselsättningseffekterna av att turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd gjordes mindre restriktiva 2001. Då fick företag med mindre än tio anställda möjligheten att undanta två arbetstagare från sist-in-först-ut-principen vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Författarna undersöker om reformen ökade företags benägenhet att anställa utrikes födda och hur äldre arbetstagare påverkades. Slutligen frågar de sig, bör reformen utvidgas?

  • Företrädaransvar – kan det avskaffas?

    Roger Persson Österman (2017)

    Det s k företrädaransvaret innebär att företrädare för aktiebolag under vissa förutsättningar kan göras personligen ansvariga för bolagets skatteskulder. Det medför att om medel att betala skatteskulder saknas måste avvecklingsåtgärder vidtas senast på förfallodagen. Varje företrädare (t ex styrelseledamöter och vd) är solidariskt ansvariga för bolagets skatteskulder. Skatteverket kan därmed välja att driva in skulden från den företrädare som har störst betalningsmöjligheter, något som kan röra sig om mångmiljonbelopp.

    I rapporten diskuteras konsekvenserna av företrädaransvaret genom att författaren gör en bred genomlysning av gällande rätt. Dessutom ges konkreta förslag på korrigeringar av nuvarande regelverk i ett försök att stärka rättssäkerheten för den enskilde.

  • Vad betyder stora kunskaps- och teknikintensivaföretag för Sverige?

    Martin Andersson (2017)

    I Vad betyder stora kunskaps- och teknikintensiva företag för Sverige? tar författaren utgångspunkt i en bred analysram som inbegriper företagens roll som grogrund för s k spillovers, som drivkrafter för en arbetsmarknad med efterfrågan på olika specialistkompetenser, som inkubatorer för arbetskraft med erfarenhet av modern högteknologisk produktutveckling och produktion samt som plantskola för nya innovativa och teknikbaserade tillväxtföretag. I rapporten lyfts de stora högteknologiska företagens roll i kunskapsekonomin och författaren presenterar en rad policyförslag för att främja innovation och näringslivsdynamik.

  • Svensk kapitalförsörjning – mot ett effektivare innovations- och företagsstöd?

    Roger Svensson (2017)

    Ny kunskap och teknologi, som skapas genom forskning och utveckling, utgör en tillväxtmotor i ekonomin. Men företagen utför mindre FoU än vad som är optimalt för samhället beroende på att marknadsmisslyckanden uppstår. Sedan decennier bistår därför det offentliga med finansiella stödsystem där offentliga lån, bidrag och statligt venture kapital stödjer små och innovativa företag med finansiering.

    I rapporten diskuteras om det, utifrån forskningslitteraturen, går att motivera att offentliga aktörer stöder entreprenörer och småföretag. Dessutom analyseras de befintliga svenska stödsystemen för innovation i småföretag med fokus på om de är effektivt utformade. Avslutningsvis läggs reformförslag med utgångspunkt i att systemen utformas utifrån ett helhets-perspektiv som dels ger ökad kontroll, dels möjlighet till samverkan för höjd effektivitet.

  • Skatterna och entreprenörskapet – företagsbyggande, optioner och tillväxt

    Braunerhjelm, Eklund, Henrekson, Kreicbergs och Malm (2017)

    I en global ekonomi där talang, teknik och kapital blir allt rörligare måste de svenska skatterna ses i ett omvärldsperspektiv. Kraven på anpassning blir allt tydligare och de svenska ramvillkoren utmanas. En förutsättning för att Sverige ska behålla sin konkurrenskraft och säkra en framtid som kunskapsnation är entreprenörskap och innovation. Dessvärre, med undantag av några framgångsrika enhörningar, presterar Sverige medelmåttigt vad gäller entreprenörskap och skattetrycket är fortsatt högt.

    I Skatterna och entreprenörskapet – företagsbyggande, optioner och tillväxt undersöks hur förutsättningarna för svenskt entreprenörskap ser ut idag och på vilket sätt skatterna påverkar entreprenörskapet. I rapporten lyfts även svenska skatter i ett internationellt perspektiv och författarna presenterar policyförslag för att främja innovation och entreprenörsdriven tillväxt.

  • En värld i rörelse 1990–2015: Utveckling och ojämlikhet i globaliseringens tidevarv

    Johan Norberg (2016)

    Under åren 1990-2015 har välståndet aldrig ökat så mycket och fattigdomen aldrig minskat så mycket som tidigare. Aldrig har människor levt så långa liv, med så god utbildning och tillgång till mat. Vår tid har präglats av ökande globalisering och öppnare gränser mellan människor, marknader och kulturer. Vi har fått billigare välfärd och ökade möjligheter till kommunikation och handel med hela världen. Samtidigt har gränserna även öppnats för arbetstillfällen, sjukdomar och terrorism och det finns ett ökande motstånd mot globalisering och frihandel. Hur ska globaliseringen värderas när det finns två sidor av myntet?

  • Blockchain – Decentralized Trust

    David Bauman, Pontus Lindblom och Claudia Olsson (2016)

    I rapporten presenteras blockkedjan, teknikens funktion, utveckling och genomslag. Blockkedjeteknik möjliggör delning av information, tillgångar och värden mellan olika parter globalt, utan mellanhänder eller centrala aktörer. Möjliga konsekvenser  av en utbredd framtida användning av blockkedjeteknik undersöks och ett antal spännande framtidsscenarier presenteras.

  • Den svaga länken – Inkubatorernas roll i det svenska innovationssystemet

    Olof Ejermo (2016)

    I rapporten diskuteras konsekvenser och risker med att kopplingarna mellan inkubatorer och akademin har försvagats. Det har skett en minskning av idéflödet in i inkubatorerna från akademin, både i relativa och absoluta tal. Samtidigt som systemet växer avsevärt. I rapporten lyfts vikten av att värdera effekterna av inkubatorer och parker, vilket idag är mycket svårt. För att bättre förstå hur de påverkar måste kvalitativa och kvantitativa undersökningar göras.

  • A review of the circular economy and its implementation

    Almas Heshmati (2015)

    I A Review of the Circular Economy and its Implementation behandlas cirkulär ekonomi. En cirkulär ekonomi bygger på att återanvända, laga och betrakta avfall som en resurs – att göra mer med mindre. En cirkulär ekonomi eftersträvar att produkter är hållbara, återvinningsbara och att icke förnybara material över tid ersätts med förnybara. Delningsekonomin är en aspekt av den cirkulära ekonomin som växer explosionsartat.

  • Sharing Economy – Embracing change with caution

    Anna Felländer, Claire Ingram och Robin Teigland (2015)

    I Sharing Economy – Embracing change with caution uppmärksammas att digitaliseringen utgör den möjliggörande teknologiska kraften för delningsekonomin. Innovation på området innebär att identifiera outnyttjade varor och tjänster, maximera resursutnyttjandet samt att föra samman utbud och efterfrågan. Författarna noterar att Sverige, i förhållande till andra ekonomier, ligger steget före vad gäller specialisering i kunskapsekonomin men att mer skulle kunna göras för att underlätta fortsatt tillväxt inom detta område.

  • Innovation utan entreprenörskap?

    Johan P. Larsson (2015)

    Innovationer har en vedertagen roll i en marknadsekonomis utveckling. Det läggs stor vikt vid att innovationer kommersialiseras och att kunskaper därigenom sprids. Entreprenören uppfattas ofta som den agent som sprider innovationer i ekonomin. Därmed har entreprenörskap en avgörande betydelse för tillväxten. Trots detta lämnas entreprenörskapet utanför en stor del av policyagendan. I rapporten Innovation utan entreprenörskap? illustreras entreprenörskapets roll i innovationskedjan från idé till färdig produkt eller tjänst.

  • Företagsskattekommittén och entreprenörskapet

    Arvid Malm (red.) (2014)

    Efter flera års utredande presenterade Företagsskattekommittén den 12 juni 2014 sin slutrapport och analys av effekter av skatteförändringar i en värld av global konkurrens. Vad får förslagen för konsekvenser för entreprenörskapet i Sverige? Ger de förutsättningar för fler och växande företag? Entreprenörskapsforum har låtit ekonomer och skatteexperter sammanställa sin syn på framtidens bolagsbeskattning. I denna skuggskatteutredning kommenteras Företagsskattekommitténs förslag och fördjupas med en diskussion av hur skatter påverkar entreprenörskapet.

  • Sources of capital for innovative startup firms

    Anna Söderblom och Mikael Samuelsson (2014)

    I rapporten beskrivs hur kapitalförsörjningen ser ut för innovativa startupföretag i Sverige. Bristande finansiering utpekas ofta som ett hinder för framväxt och utveckling av dessa företag, vilket är ett problem eftersom innovativa startupföretag  anses spela en viktig roll för tillkomsten av nya arbetstillfällen och tillväxt.

  • Byggmarknadens regleringar – ett hinder för Sveriges ekonomiska utveckling

    Åke E. Andersson och David Emanuel Andersson (2014)

    Näringspolitiskt forums åttonde rapport beskriver hur reglering av byggandet påverkar den svenska ekonomin. Genom olika lagar och centrala och lokala bestämmelser uppstår problem när planeringen av byggandet styrs från lokal och statlig nivå. Storstadsregionernas låga produktion av bostäder och den snabba prisuppgången påverkas av hård reglering och bristande konkurrens på byggmarknaden.

  • Patentboxar som indirekt FoU-stöd

    Roger Svensson (2014)

    Rapporten Patentboxar som indirekt FoU-stöd beskriver hur olika europeiska system med patent- och innovationsboxar är utformade och analyserar vilka för- och nackdelar de har jämfört med andra offentliga stöd till forskning och utveckling (FoU). Dessutom diskuteras vilka konsekvenser ett införande av patentboxar skulle ha i Sverige, vilka välfärdseffekter som skulle genereras samt hur patentboxar påverkar utvecklingen av FoU, högteknologisk export och patentansökningar.

  • 3D printing – Economic and Public Policy Implications

    Maureen Kilkenny (2014)

    Rapporten kartlägger ekonomiska effekter av 3D-printing och associerade policyförändringar, den framväxande tekniken och framtida användningsområden samt belyser den viktiga frågan om vi står inför en industriell 3D-revolution. Rapporten samlar även åsikter från experter som har specialiserat sig på 3D-printing och lyfter fram exempel på offentliga initiativ för att stärka konkurrensen, uppmuntra innovation och säkerställa kompetens inom 3D-sektorn.

  • Cloud Computing – Challenges and Opportunities for Swedish Entrepreneurs

    Åke Edlund (2012)

    Vad innebär det så kallade ”Molnet” för svensk ekonomi och det svenska näringslivet? Idag hävdar många bedömare att vi står inför ett än större paradigmskifte – molntjänster och samhällsekonomiska spridningseffekter kopplade till Molnet. Molntjänsteekonomin bygger vidare på Internet, med den stora skillnaden att användaren nu kan få så mycket mer ut av att ha en uppkoppling mot Internet. Hur väl förberedda är vi att ta till oss den nya teknologin och vad betyder det för den långsiktiga globala konkurrenskraften hos svenskt näringsliv?

  • Innovationer, regioner och kluster – vägen till en framgångsrik innovationspolitik

    Örjan Sölvell och Göran Lindqvist (2012)

    Rapporten Innovationskraft, regioner och kluster beskriver forskningsläget och debatten inom innovationsområdet med särskild betoning på kopplingen till regioner och kluster. Författarna ger förslag på vägar till en framgångsrik innovationspolitik och på hur vi kan bygga ett mer innovationsdrivet Sverige.

  • Hur skapas förutsättningar för tillväxt i näringslivet?

    Gustav Martinsson (2012)

    Rapporten kartlägger förutsättningarna för Sveriges näringsliv genom en internationell komparativ studie med fokus på de faktorer som i forskningen visats påverka ekonomisk tillväxt: Forsknings- och utvecklingssatsningar,innovation, utbildningsnivå, bruttoinvesteringar som andel av BNP, offentlig konsumtion som andel av BNP, handel, kreditmarknadens funktion och kapitaltillgång samt inflation.

  • The current state of the venture capital industry

    Anna Söderblom (2012)

    Rapporten The current state of the venture capital industry beskriver den svenska riskkapitalsektorns utveckling och struktur. Den ger ett internationellt perspektiv på den svenska riskkapitalsektorn och analyserar tillgången på riskkapital och alternativa finansieringsformer för nystartade företag. Vidare diskuteras hur krisåren påverkat utbudet av riskkapital. Rapporten mynnar ut i en rad policyförslag på hur politiken kan utformas för att stödja entreprenörskap och underlätta finansieringen av nya företag.

FINANSIÄRER

Finansiärer är Vinnova

 

 

 

 

Följ oss på: