Indexrapporter

 

• Företagsklimatindex

Entreprenörskapsforums Företagsklimatindex rankar hur företagen bedömer det kommunala företagsklimatet korrigerat för kommunernas olika förutsättningar. De kommuner som placerar sig högt i Entreprenörskapsforums index har ett bättre företagsklimat än vad man kan förvänta sig utifrån deras förutsättningar. De med en lägre placering borde, givet sina förutsättningar, ha ett bättre företagsklimat.

Rankingen baseras på data från Svenskt Näringslivs undersökning om det lokala företagsklimatet. I undersökningen bedöms landets alla 290 kommuner.

pdfIconEntreprenörskapsforums företagsklimatindex 2008
pdfIconEntreprenörskapsforums företagsklimatindex 2007


• Sysselsättningsindex

Entreprenörskapsforums sysselsättningsindex studerar sysselsättningsutvecklingen och sysselsättningsdynamiken i Sveriges kommuner. Kommunerna rankas utifrån var den positiva förändringen i sysselsättningen är störst. Indexet ger kommuner och regioner möjlighet att bedöma förändringar i sysselsättning på lokala och regionala arbetsmarknader, samt visar på var och hur sysselsättning skapas och försvinner.

pdfIconEntreprenörskapsforums Sysselsättningsindex 2009

— —Ladda ned Excelfil med fullständig data kommun för kommun

pdfIconEntreprenörskapsforums Sysselsättningsindex 2008

Innovation för en livsmedelsproduktion i världsklass

Sara Johansson (2022)

Svenskt jordbruk med svag lönsamhet, trots att både innovationskraft och marknad finns. I rapporten visas att regeringens livsmedelsstrategi från 2017 delvis missar målet att skapa konkurrenskraft och hållbarhet inom livsmedelssektorn. Innovationspolitiken behöver riktas mot att ta tillvara den innovationspotential som finns i svenskt livsmedel, inte minst i mikroföretagen.

Fyra utmaningar i den svenska elförsörjningen

Lars Bergman (2022)

Sverige står inför en omfattande energiomställning. Efterfrågan på el väntas öka kraftigt, vilket enligt gällande planer främst ska mötas med utbyggd vindkraft. I rapporten ges en kartläggning av det svenska elsystemet och förslag på åtgärder som kan säkerställa framtidens elförsörjning.

Borde vi ha fler enkla jobb?

Per Skedinger (2022)

Sverige har relativt få enkla jobb i jämförelse med många andra utvecklade länder. Forskning visar att de enkla jobben är en viktig inkörsport till den svenska arbetsmarknaden för utrikes födda. Borde vi ha fler enkla jobb?

Entreprenörskap i Sverige – Nationell GEM-rapport 2022

Johan Eklund (red.) (2022)

Entreprenörskapet är på uppgång och Sverige ser den högsta noteringen sedan GEM-undersökningen startade. Trots det halkar det etablerade företagandet efter och omfattningen på entreprenörskapet är medioker sett i ett internationellt perspektiv. Sverige placerar sig på den nedre halvan bland jämförbara länder. Det framkommer i årets nationella GEM-rapport.

How do you invade Facebook? Modern war, technological decoupling, and implications for Sweden

Oscar Jonsson (2022)

Moderna konflikter handlar förutom om militär styrka även om sanktioner, teknologiska inskränkningar och företagsuppköp. Det har drivit på teknologisk frånkoppling och protektionism samtidigt som de stora techbolagen får en allt större ekonomisk, samhällelig och politisk betydelse. I rapporten, del två i en serie om geoekonomiska spänningar, undersöks relationen mellan digital och ekonomisk omvandling och förändringar i det geopolitiska landskapet.

Swedish Competitiveness Scorecard 2021

Johan E. Eklund and Per Thulin (2022)

I rapport, den första inom ramen för ett mångårigt konkurrenskraftsprojekt, presenteras en omfattande genomgång av ekonomiska indikatorer för samtliga OECD länder och en jämförande analys av Sveriges konkurrenskraft i relation till OECD. Swedish Competitiveness Scorecard 2021 omfattar 81 olika indikatorer vilka mäter olika dimensioner av ekonomiska utfall och mer fundamentala konkurrenskraftsförutsättningar – allt ifrån social och miljömässig hållbarhet till forskning och utveckling, arbetsmarknad och infrastruktur.

Ett företagsamt Sverige? Regional GEM-rapport 2021

Pernilla Norlin, Johanna Palmberg och Per Thulin (2021)

Hur ser det regionala entreprenörskapet ut i Sverige? Finns det regionala variationer i ambitioner kring och attityder till entreprenörskap? Hur hamnar länen i en nationell ranking? I studien presenteras den entreprenöriella aktiviteten hos befolkningen i åldrarna 18-64 år. Dessutom redogörs för de ambitioner entreprenörer har avseende tillväxt och internationalisering. Studien bygger på data från Global Entrepreneurship Monitor (GEM).

Återstart, lägre arbetslöshet och högre självförsörjningsgrad – Vilka hinder ser företagen för att anställa?

Erik Ageberg, Enrico Deiaco, Johan Eklund och Daniel Wiberg (2021)

Entreprenörskap medför fler arbetstillfällen, ökat välstånd och nya varor och tjänster som underlättar vardagen för alla. Dessvärre dras Sverige med en rad strukturella problem som hindrar ekonomisk utveckling, bland annat saknar en stor grupp människor i dagsläget självförsörjning genom arbete. I rapporten går författarna igenom angelägna ekonomipolitiska reformområden och lämnar policyförslag som kan lägga grunden till fortsatt svenskt välstånd.

Svensk sportstech – Topp tre i Europa

Stina Lundgren Högbom, C. Mikael Mattson och Benjamin Penkert (2021)

Sportstech, tekniska lösningar inom sport, är en komplex blandning av tekniker, affärs- och investeringsmodeller och kundgrupper. I rapporten Svensk sportstech – Topp tre i Europa analyseras den framväxande sektorn som innefattar hård- och mjukvara inklusive tekniska lösningar för att behandla data liksom esport-plattformar som möjliggör utövande på internationella marknader.

Swedish Perspectives on Industrial Policy – The Washington Consensus and Beyond

Martin Andersson, Enrico Deiaco och Johan Eklund (Red.) (2021)

Internationella och svenska forskare går igenom logiken bakom de nya former av industripolitik som vuxit fram under senare år. Till stor del handlar den nya industripolitiken om behovet av goda ramvillkor, tekno-nationalistiska satsningar och protektionism. Dessvärre är exemplen på misslyckad industripolitik många och rapportens författare understryker vikten av att välja rätt väg.

 

Grad av självförsörjning – beroende på ursprung, utbildning och vistelsetid i Sverige

Åsa Hansson och Mats Tjernberg (2021)

Den svenska integrationspolitiken syftar till att ge nyanlända en bra start och goda förutsättningar att bli självständiga i Sverige. Trots att omfattande resurser lagts ner på detta tar det i många fall lång tid att komma in på arbets­marknaden och uppnå självförsörjning, längre tid än i många andra länder. I rapporten jämförs självförsörjning mätt som skillnaden mellan inbetalda inkomstskatter och erhållna transfereringar under ett år för olika grupper baserat på ursprung, utbildning och vistelsetid i Sverige.

Är edtech Sveriges nästa stora exportbransch?

Jan Hylén (2021)

Coronakrisen blixtbelyste hur viktig edtech-branschen är för utbildningssektorn när distansundervisningen ökade drastiskt 2020. I en rapporten visas att med omkring trettio års digitalisering på utbildningsområdet finns en jämförelsevis mogen hemmamarknad för edtech att verka på. Det finns även bred evidens för att digital teknik kan ge goda utbildningsresultat.

Donationer till statliga lärosäten – Förslag till förenklingar och förtydliganden

Pontus Braunerhjelm (2021)

Högskolesystemets kvalitet och förmåga att positionera sig i den internationella konkurrensen är avgörande för Sveriges tillväxt, välstånd och globala attraktionskraft. Flera utredningar har konstaterat att ett sätt att stärka universiteten är en ökad grad av ekonomisk självständighet. Detta skulle kunna uppnås genom att förenkla hanteringen av donationer och att underlätta för lärosäten att själva bilda eller förvalta stiftelser.

 

Kinas teknikpolitiska satsningar

Christer Ljungwall (2021)

Satsningarna i Kina på forskning, avancerad tillverkning och digital infrastruktur går i snabb takt och utmanar både stora och små nationer. I Kina ses teknisk utveckling som nyckeln till både politiskt och ekonomiskt inflytande. Vilka utmaningar har Sverige i mötet med Kina? Den första rapporten i en serie som adresserar olika aspekter av det geoekonomiska läget och vad det betyder för forsknings- och näringspolitikens utformning.

Det hållbara svenska modeundret

Susanne Sweet och Malin Viola Wennberg (2021)

Av svensk klädkonsumtion står produktionen idag för 80 procent av den totala klimatpåverkan. Allt fler företag riktar in sig på att förlänga livslängden på kläder, både i antal och i omsättning. Det handlar om tjänster inom secondhand, prenumeration och leasing. Men för att uppnå en hållbar modeindustri krävs förändrade produktionssystem och konsumtionsvanor utöver nya affärsmodeller. Det, liksom flera konkreta åtgärdsförslag, lyfts fram i rapporten.

Att sätta pris på problem – innovationspriser och digital omställning

Joakim Wernberg (2021)

En stor utmaning i den digitala omställningen är att brygga glappet mellan kunskapen om de verksamheter som förändras och den digitala kompetens som krävs för att lyckas med omställningen. Ett verktyg kan vara innovationspriser. I en ny rapport från Entreprenörskapsforum presenteras förslag på hur företag, myndigheter och organisationer kan dra nytta av den tekniska utvecklingen för att skapa arbetstillfällen, tillväxt och välfärd – och angripa stora samhällsproblem – med hjälp av innovationstävlingar.

Idéburen arbetsmarknad – ett nytt samhällskontrakt efter pandemin

Hans Sjögren (2021)

Hur kan svensk arbetsmarknad dra nytta av innovationskraften inom civilsamhällets olika delar samt vilken betydelse kan filantropiska insatser ha? Särskild uppmärksamhet ägnas åt utbildning, arbetsträning, volontärskap, mentorskap, coaching, allmännyttiga stiftelser samt socialt företagande. Policyförslag och rekommendationer för hur den idéburna arbetsmarknaden ska kunna växa sig allt starkare i Sverige lyfts också fram.

Social innovation i civilsamhällets organisationer

Malin LIndberg (2021)

Sveriges civilsamhälle har en lång historisk tradition av att utveckla nytänkande lösningar på komplexa samhällsutmaningar. Men det återstår mycket att göra innan civilsamhällets innovationskraft kan tillvaratas fullt ut. Med avstamp i en ny kunskapsöversikt föreslås bland annat en nationell investeringsfond för att finansiera utformning, implementering och spridning av sociala innovationer.

Entreprenörskap i Sverige – Nationell GEM-rapport 2021

Johan Eklund (red.) (2021)

Det svenska entreprenörskapet faller och Sverige intar nu en internationell bottenplacering. Trots de åtgärds- och stödpaket som initierades av regeringen sjunker entreprenörskapet från 8,3 procent 2019 till 7,3 procent 2020. 47 procent av de nya entreprenörerna anser ändå att regeringen har svarat upp väl mot de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Motsvarande siffra för de etablerade företagen är 40 procent.

Det svenska musikundret – Små företag på en global arena

Daniel Johansson (2021)

Under 1990-talet introducerades begreppet “musikunder” då Sverige sattes på den globala musikkartan. Idag sker dock stora förändringar i den globala musikindustrin där Sverige riskerar att bli omkört av andra länder. I rapporten beskrivs hur musikundret formats i skärningspunkten mellan den tekniska utvecklingen och musikskapandet och att en kritisk massa av mindre musikentreprenörer legat till grund för den kreativa mylla som gjort musikundret möjligt.

Innovation, Competition and Digital Platform Paradoxes

Joakim Wernberg (2021)

There is a growing debate about how digital platform companies, or ‘big tech’, influence innovation and competition in the European digital economy. Are they helping or hampering competitiveness?  This paper approach the discussions based on the specific role of multisided platform economies and how the value of information coordination has changed in the wake of digitalisation.

Kvinnors entreprenörskap – Hur jämställt är företagandet?

Pernilla Norlin och Per Thulin (2021)

Hur ser det egentligen ut med kvinnors entreprenörskap, vilka faktorer ligger bakom kvinnors lägre andelar och vad kan göras för att öka jämställdheten på detta område? Det är tre frågor som analyseras i denna rapport med hjälp av såväl ett nationellt perspektiv som en internationell utblick.

Det svenska dataspelsundret – Digital transformation med gamification

Desirée Blankenburg Holm, Martin Johanson och David Sörhammar (2021)

I rapporten framhävs dataspelsbranschen som föregångare, riktmärke och förebild för andra branscher som genomgår digital transformation. Det går att skapa strategisk nytta genom branschens unika affärsmodell: Det handlar om att skapa fullt ut digitala innovationer och att göra det möjligt för externa användare att ansluta sig och medverka i innovationsprocesser som i många branscher är interna.

 

Vägar till självförsörjning

Enrico Deiaco och Johan Eklund (2020)

Författarna till Integration Sverige-projektets slutrapport presenterar ett integrationspolitiskt ramverk med fem vägar till bättre ekonomisk integration och självförsörjning. Det handlar om arbetsmarknads-, utbildnings- och entreprenörskapsinsatser liksom anställnings- och sysselsättningssubventioner och filantropiska insatser. Allt som allt levereras 27 policyrekommendationer som kräver att många existerande åtgärder förbättras eller omprövas för att ersättas av effektivare lösningar.

 

Svensk konkurrenskraft – Hur kan Sverige säkerställa ett långsiktigt välstånd?

Johand Eklund och Per Thulin (red.) (2020)

Den svenska såväl som den globala ekonomin har drabbats hårt av covid-19-pandemin. Nedgång i BNP, ökad arbetslöshet och nationell isolering innebär betydande utmaningar för den svenska ekonomin. I rapporten adresseras frågor om hur svensk konkurrenskraft har påverkats av covid-19-pandemin, hur förändringar i globala värdekedjor påverkar den svenska industrin och vilken inverkan digitaliseringen har på konkurrenskraft och på Sveriges position relativt andra länder.

 

Små och medelstora företags digitala omställning efter pandemin

Joakim Wernberg (2020)

Pandemin har slagit hårt mot hela ekonomin. Krisen har redan kostat företag mycket i förlorade intäkter men riskerar bli ännu dyrare för de som inte förmår att experimentera, lära sig och anpassa sina verksamheter. Sveriges små och medelstora företag har i regel små marginaler för att experimentera med ny teknik i sina verksamheter. Samtidigt har dessa företag mycket att vinna på ökad digitalisering.

 

Cybersäkerhet för en uppkopplad ekonomi

Ulrik Franke (2020)

Den digitala tekniken har gjort det möjligt att arbeta både snabbare och effektivare. Samtidigt har upp- och sammankopplingen medfört nya risker och sårbarheter. Både olyckor och angrepp kan få stora konsekvenser för enskilda företag så väl som för hela ekonomin. Vad händer när säkerheten inte fungerar och hur förberedda är svenska företag på cyberangrepp eller spionage?

Ekonomisk integration – en analys av insatser i Danmark, Norge och Tyskland

Mats Engström (2020)

Vad kan Sverige lära av sina grannländer om hur den ekonomiska integrationen kan bli bättre? I denna omvärldsanalys av integrationsinsatser i Tyskland, Norge och Danmark ges goda exempel för den första tiden som nyanländ, på utbildning som ger jobb, vägar in på arbetsmarknaden samt om bättre nätverk och hälsa. Ett antal erfarenheter och insatser från studerade länder lyfts fram som rekommendationer och inspiration för en bättre fungerande svensk integrationspolitik.

Vem blir forskare i Sverige och vad spelar det för roll?

John Källström (2020)

Rapporten  tar sin utgångspunkt i vad som påverkar ett lands innovationskraft. Forskarutbildade, framför allt inom naturvetenskap, teknik och matematik, beskrivs som särskilt viktiga givet deras position i forskningens absoluta framkant. Författaren finner att socioekonomiskt svaga grupper är mer underrepresenterade ju högre upp i utbildningshierarkin. Går Sverige miste om forskartalanger och vad kan vi göra åt det?

Ny väg in? Soloföretagande, skatteregler och ekonomiska möjligheter

Patrick Krassén (2020)

Företagande förknippas med en hel del regelkrångel, risktagande och i många fall små marginaler. Samtidigt är trösklarna in på arbetsmarknaden påtagliga. En väg till egenförsörjning är genom företagande. Kan det vara fördelaktigt med en svensk modell för schablonbeskattad näringsverksamhet? I rapporten kartläggs olika befintliga system för schablonbeskattning. Dessutom belyser författaren de aktuella formerna för soloföretagande och diskuterar vilka möjligheter ett schablonbeskattningssystem skulle kunna innebära för Sverige.

Effekter av sänkta arbetsgivaravgifter för integrationen av utrikes födda

Sven-Olov Daunfeldt och Anton Gidehag (2020)

Utanförskapet bland utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden är omfattande och reformer behövs för att förbättra den ekonomiska integrationen. I en  rapporten visas att med sänkta arbetsgivaravgifter för unga (2007 års reform) blev företagarna mer benägna att anställa dels unga, dels fler oavsett ålder. Författarna visar också på en positiv och stark koppling mellan företagens sänkta arbetskraftskostnader och rekrytering av utrikes födda.

Entreprenörskap i Sverige – Nationell GEM-rapport 2020

Pontus Braunerhjelm (red.) (2020)

Entreprenörskap är av yttersta vikt vid ekonomisk återhämtning. I ljuset av den pågående krisen är det bekymmersamt att trots en ökning från 2018 – från 6,8 procent till 8,3 procent 2019 – ligger det svenska entreprenörskapet fortfarande lågt jämfört med andra liknande länder. Det finns även skäl att ifrågasätta hur robust det svenska entreprenörskapet är. Ökande global konkurrens, låga tillväxtambitioner och avtagande effekter av tidigare reformer utgör betydande utmaningar framåt. Det framkommer i årets nationella GEM-rapport.

När blir utrikes födda självförsörjande?

Johan Eklund och Johan P. Larsson (2020)

Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige är ett av de största i Europa. Under 2018 var arbetslösheten 3,8 procent bland inrikes födda och 15,4 procent för utrikes födda (15-74 år). Men sysselsättningsstatistiken ger ingen heltäckande bild av graden av ekonomisk integration. I När blir utrikes födda självförsörjande? analyseras därför självförsörjningsgraden. I rapporten ges svar på vilka grupper och när utrikes födda uppnår självförsörjning motsvarande OECD:s definition av den relativa fattigdomsgränsen, dvs en inkomst på 12 600 kr i månaden netto.

Entreprenörer som välfärdsbyggare

Anders Johnson (2019)

Hur har svenska entreprenörer historiskt bidragit till att utveckla den svenska välfärden? I Entreprenörer som välfärdsbyggare beskrivs tre typer av samhälleliga stöttepelare verksamma under fyra århundraden. Det handlar dels om entreprenörer som vid sidan av sin företagargärning byggt upp omfattande välfärdsinstitutioner, dels entreprenörer som drivit verksamheter inom välfärdssektorn dels även av företagare som genom donationer eller egna arbetsinsatser har stöttat välfärdsinsatser.

Entreprenörskapsutbildning – går det att lära ut entreprenörskap?

Johand Eklund (.red) (2019)

I årets Swedish Economic Forum Report kartläggs forskningen om entreprenörskapsutbildningar: Går det att utbilda i entreprenörskap? Hur bör entreprenörskapsutbildningar utformas för att fungera? Entreprenören skapar ekonomisk dynamik, förnyelse och högre välstånd genom sin unika förmåga att hantera risk, utmana existerande strukturer och bygga värden. Givet detta, kan entreprenörskap läras ut? Är det genetiskt och socialt betingat eller går det att lära sig som en metod?

Vad betyder platsen?

(2019)

Vad säger forskningen om geografins betydelse för entreprenörskapet? Hur kan regionalt entreprenörskap bidra till integrationen? Hur kan beslutsfattare öka stadens eller regionens attraktionskraft? I denna policysammanfattning summeras resultaten av ett antal studier.

Människor, maskiner och framtidens arbete

Joakim Wernberg (2019)

Hur ser arbetsmarknad och kompetensbehov ut i kölvattnet av digitalisering, artificiell intelligens och automatisering? I rapporten kartläggs drivkrafterna bakom arbetsfördelningen mellan människa och maskin, samt hur de kan påverka framtidens kompetensbehov. Den utveckling som beskrivs i rapporten är en del av en omfattande strukturomvandling med betydande påverkan på både utbildningssystem och arbetsmarknad.

Entreprenörskap i Sverige – Nationell GEM-rapport 2019

Pontus Braunerhjelm (red.) (2019)

Under 2018 minskade återigen det svenska entreprenörskapet, 6,8 procent av den svenska befolkningen är aktiva i ett tidigt skede eller driver ett ungt företag. Hela minskningen i svenskt entreprenörskap beror uteslutande på en nedgång i kvinnors entreprenörskap, från ca 6 till 4 procent. Det framkommer i årets nationella rapport inom världens största entreprenörskaps-undersökning Global Entrepreneurship Monitor, GEM, som idag publiceras av Entreprenörskapsforum.

Integrationspolitiska insatser för nyanlända – vilken roll spelar egenföretagande?

(2019)

Under flera decennier har sysselsättningen bland flykting- och anhöriginvandrare understigit nivåerna för inrikes födda. Det är troligt att det behövs åtgärder på en rad olika områden för att öka sysselsättningen i gruppen, både på kort och lång sikt. I denna policysammanfattning från Entreprenörskapsforum, diskuteras bl.a. hur en ökning av andelen nyanlända som får stöd till start av eget företag kan påverka sysselsättningen i hela gruppen.

Ett företagsamt Sverige? En studie om regionala entreprenöriella aktiviteter, ambitioner och attityd

Johanna Palmberg och Per Thulin (2019)

Hur ser det regionala entreprenörskapet ut i Sverige? Finns det regionala variationer i ambitioner kring och attityder till entreprenörskap? Hur hamnar länen i en nationell ranking? I studien Ett företagsamt Sverige? presenteras den entreprenöriella aktiviteten hos befolkningen i åldrarna 18-64 år. Dessutom redogörs för de ambitioner entreprenörer har avseende tillväxt, innovationshöjd och internationalisering.  Studien bygger på data från Global Entrepreneurship Monitor (GEM).

Äldre som företagare – finns de?

(2019)

Det är de äldre som till stor del bär upp Sveriges företagssektor. Trots det möts de ofta av negativa attityder och diskrimineras på arbetsmarknaden. Istället bör äldre ses som en resurs och äldres företagande bör främjas mer aktivt. En ny policysammanfattning från Entreprenörskapsforum visar att nästan hälften av de som äger och driver företag är äldre än 55 år och den åldersgrupp med högst andelar företagare är 66–70-åringar.

Det svenska anställningsskyddet – Vilka sysselsättningseffekter ger undantagsreglerna?

Anders Bornhäll och Sven-Olov Daunfeldt (2018)

Dagens regelverk kring anställningsskydd utformades för mer än 40 år sedan under en period då den svenska arbetsmarknaden var väsentligt olik dagens. Utifrån den ändrade situationen är frågan om den relativt restriktiva svenska lagstiftningen kring anställningsskyddet fortfarande är ändamålsenlig eller om den behöver förändras. I rapporten analyseras sysselsättningseffekterna av att turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd gjordes mindre restriktiva 2001.

Navigera under osäkerhet – Entreprenörskap, innovationer och experimentell policy

Martin Andersson och Johan Eklund (red.) (2018)

I en alltmer osäker och föränderlig ekonomi ställs höga krav på beslutsfattande och snabbt lärande inom offentlig såväl som privat verksamhet. I rapporten uppmärksammas behovet av system för att snabbare lära sig vilken politik och vilka policyåtgärder som faktiskt fungerar i praktiken och ger resultat. För regeringar som menar allvar och vill lösa dagens samhällsutmaningar efterfrågas därför mer experimentell policy.

250 miljarder fattigare! Svensk produktivitesutveckling 1950 - 2027

(2018)

I policysammanfattningen pekar författarna på att Sverige presterar under sin ekonomiska potential med negativa välståndseffekter som följd. Enligt beräkningar motsvarar effektivitetsförlusterna p.g.a. tilltagande matchningsproblem mer än 250 miljarder kronor! Sverige är med andra ord minst 250 miljarder fattigare – eller har rättare sagt 250 miljarder lägre inkomster per år – än vad som vore möjligt.

Hur företag kan tjäna på digitalisering – möjligheter, fallgropar och lärdomar

(2018)

Svensk industri går in i den fjärde industriella revolutionen som förväntas omvandla företag och industriella ekosystem från grunden. Det industriella internet of things, big data och artificiell intelligens möjliggör digital affärsinnovation och nya sätt att skapa värden där tjänster och ökat kundfokus är centralt.

Born globals - Kan en snabb internationalisering bidra till att skala upp svenska företag?

(2018)

Det ställs höga förväntningar på born globals – nyetablerade företag som väljer att exportera till ett stort antal marknader redan från start – och deras betydelse för svensk ekonomi. I en ny policysammanfattning visar Pontus Braunerhjelm och Torbjörn Halldin att born globals är ett ovanligt fenomen. Born globals har dessutom sämre produktivitetstillväxt än motsvarande bolag med försiktigare internationaliseringsstrategi och en svag vinstutveckling.

Festskrift till Pontus Braunerhjelm

Johan Eklund och Pernilla Norlin (red.) (2018)

I tolv kapitel hyllas Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor BTH och KTH, i en festskrift som publiceras i anslutning till hans 65-årsdag. Bland bidragen märks Lars Leijonborg med ”Globaliseringsrådet tio år senare”, Gunnar Eliasson med ”Från anställd mot lön till entreprenör på jobbet” och Karolina Ekholm med ”Pontus och forskning om multinationella företag”.

Studiedestination Sverige - Privat kapital för ökad kompetensförsörjning och konkurrenskraft

Martin Wikström och Johan Eklund (2018)

I rapporten diskuterar författarna hur vi kan stärka Sveriges attraktivitet som studiedestination och kunskapsnation. Bl.a. undersöks hur näringslivet skulle kunna engageras och motiveras att bidra och på vilket sätt privat kapital kan användas för att attrahera och göra det möjligt för kvalificerade studenter att välja Sverige.

Entreprenörskap i Sverige – Nationell GEM-rapport 2018

Pontus Braunerhjelm, Carin Holmquist, Ylva Skoogberg och Per Thulin (2018)

Under 2017 minskade det svenska entreprenörskapet, 7,3 procent av den svenska befolkningen är aktiva i ett tidigt skede eller driver ett ungt företag. Även tillväxtambitionerna, liksom innovationshöjden, har enligt entreprenörerna själva fallit tillbaka. Nedgången i entreprenöriell aktivitet beror uteslutande på en minskning i kvinnors entreprenörskap. Det framkommer i årets nationella GEM-rapport inom världens största entreprenörskapsundersökning Global Entrepreneurship Monitor, GEM

Svensk konkurrenskraft – Har vi problem med den ekonomiska förnyelseförmågan? – Policysammanfattning

(2018)

Vilka faktorer är av betydelse för svensk konkurrenskraft och den långsiktiga förmågan att generera tillväxt? Med utgångspunkt i kunskapsuppbyggnadens betydelse för konkurrenskraft, via förutsättningar för entreprenörskap och värdeskapande, ges policyrelevanta förslag för hur Sverige långsiktigt kan upprätthålla förädlingsvärden i ekonomin. En policysammanfattning baserad på Swedish Economic Forum Report 2017.

Att lära av staden – ekonomi och fysisk planering i urbaniseringens tidevarv

Martin Andersson och Johan P Larsson (2018)

Vad är urbaniseringens drivkrafter och betyder urbanisering att endast storstäderna växer? Författarna går igenom modern forskning kring förtätningens ekonomiska drivkrafter och tydliggör vad forskningen säger; dels om generella konsekvenser av förtätning, dels om hur förtätningens effekter sprids i geografin. Vad förklarar de senaste årtiondenas starka urbanisering?

Donationsförordningen och forskningsfinansiering – i samklang med nutiden?

Peter Melz (2018)

Sveriges konkurrenskraft bygger till stora delar på att svenska universitet och högskolor kan leverera kompetent arbetskraft samt bedriva forskning som generellt håller hög nivå och i vissa fall är världsledande. Forskningsprojekt förutsätter en långsiktigt uthållig finansiering. Ofta är flera forskningsfinansiärer involverade och i allt högre grad har privata donationer blivit ett viktigt komplement till offentlig finansiering. I rapporten redogörs för de lagar och förordningar som reglerar universitet och högskolors mottagande och förvaltning av donationer till forskningsverksamhet.

Swedish Economic Forum Report 2017 - Svensk konkurrenskraft – har vi problem med den ekonomiska förnyelseförmågan?

Johan Eklund och Per Thulin (red) (2017)

Vilka faktorer är av betydelse för långsiktig svensk konkurrenskraft och förmågan att generera tillväxt? Med utgångspunkt i kunskapsuppbyggnadens betydelse för konkurrenskraft, via förutsättningar för entreprenörskap och värdeskapande, ges policyrelevanta förslag för hur Sverige långsiktigt kan upprätthålla förädlingsvärden i ekonomin.

Företrädaransvar – kan det avskaffas?

Roger Persson Österman (2017)

Det s k företrädaransvaret innebär att företrädare för aktiebolag under vissa förutsättningar kan göras personligen ansvariga för bolagets skatteskulder. I rapporten diskuteras konsekvenserna av företrädaransvaret genom att författaren gör en bred genomlysning av gällande rätt. Dessutom ges konkreta förslag på korrigeringar av nuvarande regelverk i ett försök att stärka rättssäkerheten för den enskilde.

GO Beyond GDP

(2017)

Sedan 2014 använder USA GO – Gross Output – som ett kompletterande mått till BNP. G7-länderna är på gång att ta efter. GO, som kan översättas till BP, bruttoproduktion, är ett mer fullständigt mått på den samlade ekonomiska aktiviteten i en nation. Enligt Mark Skousen, en av världens mest inflytelserika ekonomer som introducerat BP i USA, flyttas fokus från hushållen och den privata konsumtionen till företagens investeringar, innovation och entreprenörskap, det som faktiskt driver ett lands totala ekonomiska utfall

Entreprenörskap i Sverige – Nationell GEM-rapport 2017

Pontus Braunerhjelm (red) (2017)

Entreprenörskapet har ökat i Sverige under 2016, 7,6 procent av den svenska befolkningen är aktiva i ett tidigt skede eller driver ett ungt företag. Framför allt kvinnor, men även äldre, driver entreprenörskapet framåt. Det framkommer i årets nationella rapport inom världens största entreprenörskapsundersökning Global Entrepreneurship Monitor, GEM.

Betydelsen av socialt kapital för entreprenörskap – regional utveckling i en polariserad tid

(2017)

Vad är socialt kapital? I denna policysammanfattning (PS) beskrivs socialt kapital som ett tudelat koncept. De två betraktelsesätten är sammanlänkande socialt kapital, dvs som sker i (oftast små) nätverk mellan individer som på olika sätt identifierar sig med varandra, och överbryggande socialt kapital som byggs mellan mer heterogena grupper; mellan kollegor, avlägsna vänner och medlemmar av organisationer. I PS:en svaras också på frågorna: Hur leder socialt kapital till (regional) utveckling? och Hur stärker vi (produktivt) socialt kapital?

Vad betyder stora kunskaps- och teknikintensivaföretag för Sverige?

Martin Andersson (2017)

Författaren tar utgångspunkt i en bred analysram som inbegriper företagens roll som grogrund för s k spillovers, som drivkrafter för en arbetsmarknad med efterfrågan på olika specialistkompetenser, som inkubatorer för arbetskraft med erfarenhet av modern högteknologisk produktutveckling och produktion samt som plantskola för nya innovativa och teknikbaserade tillväxtföretag. I rapporten lyfts de stora högteknologiska företagens roll i kunskapsekonomin och författaren presenterar en rad policyförslag för att främja innovation och näringslivsdynamik.

Creating impact through philanthropy – a Nordic perspective

(2017)

Evidence is gathering that philanthropy serves society in a number of ways. Still, knowledge about philanthropy is quite limited in the Nordic economies, a feature shared with many other countries. The aim of this particular study is therefore to deepen our knowledge about the practice and impact of philanthropic giving in the Nordic countries.

Svensk kapitalförsörjning – mot ett effektivare innovations- och företagsstöd?

Roger Svensson (2017)

I rapporten diskuteras om det, utifrån forskningslitteraturen, går att motivera att offentliga aktörer stöder entreprenörer och småföretag. Dessutom analyseras de befintliga svenska stödsystemen för innovation i småföretag med fokus på om de är effektivt utformade. Avslutningsvis läggs reformförslag med utgångspunkt i att systemen utformas utifrån ett helhets-perspektiv som dels ger ökad kontroll, dels möjlighet till samverkan för höjd effektivitet.

Creating impact through philanthropy

(2017)

En studie om filantropi i Norden i ett samarbete mellan UBS och Entreprenörskapsforum. Studien baseras på djupintervjuer med över 40 filantroper i Danmark, Finland, Norge och Sverige och sätter fokus på frågor om filantropens motiv och influenser, metoder och verksamhet, utmaningar och hinder samt olika former av filantropiskt stöd och hur dess effekter kan stärkas. OBS, på engelska. Nedan finner du en svensk sammanfattning.

Samhällsförändring och filantropi i ett nordiskt perspektiv

(2017)

En policysammanfattning på svenska av rapporten Creating impact through philanthropy, en studie om filantropi i Norden. Rapporten tydliggör den nordiska filantropi-modellen som inte är frikopplad från offentliga medel och institutioner, utan kompletterande genom att tillhandahålla kollektiva nyttigheter med potential att skapa innovativa lösningar på dagens samhällsutmaningar.

Vinster och valfrihet i välfärden

(2017)

Vinster i välfärden, deras omfattning – eller t o m dess varande eller icke varande – inom skola, vård och omsorg, debatteras häftigt. Denna policysammanfattning fyller kunskapsluckor kring såväl vinsternas omfattning som deras betydelse för entreprenörskap och långsiktig välfärdsutveckling.

 

Skatterna och entreprenörskapet – företagsbyggande, optioner och tillväxt

Braunerhjelm, Eklund, Henrekson, Kreicbergs och Malm (2017)

I Skatterna och entreprenörskapet – företagsbyggande, optioner och tillväxt undersöks hur förutsättningarna för svenskt entreprenörskap ser ut idag och på vilket sätt skatterna påverkar entreprenörskapet. I rapporten lyfts även svenska skatter i ett internationellt perspektiv och författarna presenterar policyförslag för att främja innovation och entreprenörsdriven tillväxt.

En värld i rörelse 1990–2015: Utveckling och ojämlikhet i globaliseringens tidevarv

Johan Norberg (2016)

Under åren 1990-2015 har välståndet aldrig ökat så mycket och fattigdomen aldrig minskat så mycket som tidigare. Aldrig har människor levt så långa liv, med så god utbildning och tillgång till mat. Vår tid har präglats av ökande globalisering och öppnare gränser mellan människor, marknader och kulturer.  Samtidigt har gränserna även öppnats för arbetstillfällen, sjukdomar och terrorism och det finns ett ökande motstånd mot globalisering och frihandel. Hur ska globaliseringen värderas när det finns två sidor av myntet?

Organizational Capabilites for Small Firms’ Competitiveness

(2016)

Allt fler tillverkande företag som Ericsson, Volvo och SAAB satsar idag på ökad innovation och tillväxt genom att kombinera existerande produkter med avancerade industriella tjänsteinnovationer. Men för att lyckas krävs varierande förmågor. Vinit Parida har i flera studier analyserat företagens förmåga att använda digitalisering och nätverkande för att hantera de utmaningar och möjligheter företag möter i sina satsningar på global tjänsteinnovation.

Immigration, ekonomisk integration och entreprenörskap

(2016)

Denna policysammanfattning är baserad på Swedish Economic Forum Report 2016 Immigration, ekonomisk integration och entreprenörskap som syftar till att sätta fokus på hur vi bättre kan tillvarata den ekonomiska potential som immigranterna utgör. Författarna analyserar framförallt fyra vägar till ekonomisk integration – utbildning, sänkning av minimilöner (ökad lönespridning), anställningsstöd samt entreprenörskap.

Swedish Economic Forum Report 2016 - Immigration, ekonomisk integration och entreprenörskap

Johan Eklund (red) (2016)

Rapporten Immigration, ekonomisk integration och entreprenörskap syftar till att sätta fokus på hur vi bättre kan tillvarata den ekonomiska potential som immigranterna utgör. Författarna analyserar framförallt fyra vägar till ekonomisk integration – utbildning, sänkning av minimilöner (ökad lönespridning), anställningsstöd samt entreprenörskap.

Blockchain – Decentralized Trust

David Bauman, Pontus Lindblom och Claudia Olsson (2016)

I rapporten presenteras blockkedjan, teknikens funktion, utveckling och genomslag. Blockkedjeteknik möjliggör delning av information, tillgångar och värden mellan olika parter globalt, utan mellanhänder eller centrala aktörer. Möjliga konsekvenser  av en utbredd framtida användning av blockkedjeteknik undersöks och ett antal spännande framtidsscenarier presenteras.

Den svaga länken – Inkubatorernas roll i det svenska innovationssystemet

Olof Ejermo (2016)

I rapporten diskuteras konsekvenser och risker med att kopplingarna mellan inkubatorer och akademin har försvagats. Det har skett en minskning av idéflödet in i inkubatorerna från akademin, både i relativa och absoluta tal. Samtidigt som systemet växer avsevärt. I rapporten lyfts vikten av att värdera effekterna av inkubatorer och parker, vilket idag är mycket svårt. För att bättre förstå hur de påverkar måste kvalitativa och kvantitativa undersökningar göras.

The Entrepreneurial Challenge – A Comparative Study of Entrepreneurial Dynamics in China, Europe and the US

Pontus Braunerhjelm (red) (2016)

Baserat på 2015 års data från Global Entrepreneurship Monitor undersöker rapporten likheter och skillnader mellan de dominerande ekonomiska regionerna i fråga om entreprenörskapsnivå, entreprenörers ambition att växa, internationalisera och att förnya sig, liksom attityderna mot entreprenörskap.

Entreprenörskap i Sverige – Nationell rapport 2016

Pontus Braunerhjelm (red) (2016)

Efter det dramatiska tappet 2014 ökar det svenska entreprenörskapet igen. Hälften av den kraftiga nedgången har återhämtats 2015 och kvinnors entreprenörskap förklarar hela uppgången.  Totalt uppgick det svenska entreprenörskapet till 7,2 procent 2015 jämfört med 6,7 procent 2014 och 8,2 procent 2013. Det framkommer i Entreprenörskap i Sverige – årets nationella rapport inom världens största entreprenörskapsundersökning Global Entrepreneurship Monitor, GEM.

Finansmarknadens regleringar – Lärdomar för välfärdssektorerna?

(2016)

Huruvida offentliga tjänster ska läggas ut på vinstdrivande företag och i så fall vilka regleringar som behövs analyseras i denna policysammanfattning.

Inventering av den svenska innovationspolitiken – Forsknings- och innovationspropositionerna 2008 och 2012

Johan P Larsson (2016)

I Inventering av den svenska innovationspolitiken – Forsknings- och innovationspropositionerna 2008-2012 analyseras just FoI-propositionerna från 2008 respektive 2012 mot bakgrund av bl a OECDs utredning av det svenska innovationssystemet. Analysen fördjupas av en internationell utblick där den svenska politiken jämförs med ett antal europeiska referensländer.

International Market Exit and Re-entry: An empirical study of export patterns of Swedish SMEs

Lucia Naldi och Andrea Kuiken (2016)

I rapporten kartläggs svenska små och medelstora företags internationaliseringsmönster. Specifikt tittar författarna på om, hur och varför företag gör exit från internationella marknader och huruvida de återvänder eller söker sig till nya marknader. Dessutom presenterar författarna ett antal rekommendationer för hur svenska små och medelstora företag kan stödjas i sina internationaliseringssatsningar.

Det smittsamma entreprenörskapet – från bruksmentalitet till Gnosjöanda

Johan P Larsson (2016)

Varför finns det fler entreprenörer i städer med en rik entreprenöriell historia? Varför startas det fler företag i kvarter med många etablerade entreprenörer? Varför är det så svårt att väcka ett lokalt näringsliv i nedåtgående spiral?  I Det smittsamma entreprenörskapet – från bruksmentalitet till Gnosjöanda utforskas hur produktiva entreprenörskulturer uppstår, hur de utvecklas i tätt samspel med lokalt näringsliv samt hur de samverkar med lokal och nationell policy.

A review of the circular economy and its implementation

Almas Heshmati (2015)

I A Review of the Circular Economy and its Implementation behandlas cirkulär ekonomi. En cirkulär ekonomi bygger på att återanvända, laga och betrakta avfall som en resurs – att göra mer med mindre. En cirkulär ekonomi eftersträvar att produkter är hållbara, återvinningsbara och att icke förnybara material över tid ersätts med förnybara. Delningsekonomin är en aspekt av den cirkulära ekonomin som växer explosionsartat.

Varför silotänkande kan vara bra för innovation

(2015)

Ofta betonas vikten av tvärfunktionell integration. Och visst stämmer det, om alla drar åt samma håll kommer vi snabbare till målet. Problemet är bara att företag ofta måste dra åt två håll samtidigt. De måste vara både innovativa och effektiva. De måste vara både lokala och globala. De måste arbeta både på lång och kort sikt. Om alla springer åt samma håll når vi det ena målet – men vad händer då med det andra?

Vinster, välfärd och entreprenörskap

(2015)

Vinster i välfärden ger stundtals upphov till intensiv debatt. Huvudsakligen kretsar frågan kring om vinster är förenligt med – eller står i motsats till – välfärdstjänster av hög kvalitet. Klart står att vinstmotivet ger entreprenörer incitament till effektivitet, men också till innovation och utvecklandet av nya lösningar som på sikt ger positiva välfärdseffekter. Samtidigt finns det utmaningar och behov av tydliga regler. Denna policysammanfattning är baserad på Swedish Economic Forum Report 2015 och tittar närmare på vinster i välfärden.

Swedish Economic Forum Report 2015 – Vinster, välfärd och entreprenörskap

Johan Eklund (red) (2015)

Vinster i välfärden ger stundtals upphov till intensiv debatt. Huvudsakligen kretsar frågan kring om vinster är förenligt med – eller står i motsats till – välfärdstjänster av hög kvalitet. Klart står att vinstmotivet ger entreprenörer incitament till effektivitet, men också till innovation och utvecklandet av nya lösningar som på sikt ger positiva välfärdseffekter. Samtidigt finns det utmaningar och behov av tydliga regler.

Flytt- eller stannfågel? Högre utbildning, dynamik och matchning på Örebro arbetsmarknad

Johan Eklund och Per Thulin (2015)

I rapporten Flytt- eller stannfågel – Högre utbildning, dynamik och matchning på Örebro arbetsmarknad ges en analys av hur väl Örebro universitet förser regionen med kompetens. Något som har betydelse för utformningen av universitetsstrategier och valet av utbildningsinriktningar liksom för den regionala konkurrenskraften och den långsiktiga ekonomiska utvecklingen.

Utbildningspremie och kompetensförsörjning – effekter för matchningsproblemen på arbetsmarknaden?

(2015)

Sverige har en, i internationella sammanhang, låg utbildningspremie. Forskning visar att bruttolönepremien ligger på ca fyra procent vilket
kan jämföras med t ex Tyskland där motsvarade siffra ligger på nio och en halv procent. Ur ett ekonomiskt teoretiskt perspektiv är detta problematiskt då den låga premien kan vara symptom på dels en dåligt fungerande arbetsmarknad, dels ett tecken på att utbildningssystemet misslyckats förmedla de kunskaper som krävs för att individen ska kunna bygga upp ett värdeskapande humankapital.

Vad betyder social i sociala innovationer?

(2015)

Intresset och medvetenheten om sociala innovationers förmåga att bidra till samhällsförändring har fått ökad uppmärksamhet i det moderna samhället. Såväl i Sverige som internationellt växer sektorn starkt. Sociala innovationer och socialt entreprenörskap har en positiv betydelse i den samhällsekonomiska diskussionen, men vad betyder egentligen begreppen? I rapporten redogörs för sociala innovationer, socialt entreprenörskap och andra begrepp inom filantropin.

The Entrepreneurial Code – A Comparative Study of Entrepreneurial Dynamics in China, Europe and the U.S.

Pontus Braunerhjelm, (red) (2015)

Rapporten undersöker likheter och skillnader mellan de dominerande ekonomiska regionerna i fråga om entreprenörskapsnivå, entreprenörers ambition att växa, internationalisera och att förnya sig, liksom attityderna mot entreprenörskap. Rapporten är baserad på föregående års data från Global Entrepreneurship Monitor.

Level Up – Internationaliseringsfrämjande av företag med hög tillväxtpotential

Maria Adenfelt och Kristin Burrescia (2015)

I rapporten kartläggs internationaliseringsinsatser för att främja företag med hög tillväxtpotential. Svenska insatser jämförs med de som görs i Norge, Finland och Danmark.

Sharing Economy – Embracing change with caution

Anna Felländer, Claire Ingram och Robin Teigland (2015)

I Sharing Economy – Embracing change with caution uppmärksammas att digitaliseringen utgör den möjliggörande teknologiska kraften för delningsekonomin. Innovation på området innebär att identifiera outnyttjade varor och tjänster, maximera resursutnyttjandet samt att föra samman utbud och efterfrågan. Författarna noterar att Sverige, i förhållande till andra ekonomier, ligger steget före vad gäller specialisering i kunskapsekonomin men att mer skulle kunna göras för att underlätta fortsatt tillväxt inom detta område.

Entreprenörskap i Sverige – Nationell rapport 2015

Pontus Braunerhjelm, (red) (2015)

Det svenska entreprenörskapet har fallit dramatiskt med nästan två procentenheter; från 8,2 till 6,7 procent. Därmed bryts den uppgående trend som pågått sedan 2006 där Sverige mer än fördubblade sin entreprenöriella aktivitet fram till och med 2013. Särskilt anmärkningsvärt är en än större minskning av kvinnors entreprenörskap som fallit brant från 6,2 procent till 3,8 procent mellan 2013 och 2014. Detta enligt Entreprenörskap i Sverige – årets nationella rapport inom Global Entrepreneurship Monitor, GEM.

Från jobbpolitik till tillväxtpolitik

(2015)

I policysammanfattningen Från jobbpolitik till tillväxtpolitik ger författarna en övergripande beskrivning av endogen tillväxtteori och den schumpeterianska tillväxtmodellen med kreativ förstörelse och högt omvandlingstryck. De riktar även uppmärksamhet mot såväl ett empiriskt test av denna modell på data från den amerikanska tillverkningsindustrin liksom lyfter den svenska ekonomin och de senaste årens jobbsatsningar

Innovation utan entreprenörskap?

Johan P. Larsson (2015)

Innovationer har en vedertagen roll i en marknadsekonomis utveckling. Det läggs stor vikt vid att innovationer kommersialiseras och att kunskaper därigenom sprids. Entreprenören uppfattas ofta som den agent som sprider innovationer i ekonomin. Därmed har entreprenörskap en avgörande betydelse för tillväxten. Trots detta lämnas entreprenörskapet utanför en stor del av policyagendan. I rapporten Innovation utan entreprenörskap? illustreras entreprenörskapets roll i innovationskedjan från idé till färdig produkt eller tjänst.

Välfärden är värd en bättre debatt – Sex ofrånkomliga dilemman som måste balanseras

Slutrapport Uppdrag Välfärd (2015)

Hur ska vi utföra, organisera, styra och utvärdera framtidens välfärdstjänster? Det har varit den huvudsakliga frågeställningen för forskningsprogrammet Uppdrag Välfärd som 2012 initierades av Entreprenörskapsforum, Fores och Leading Health Care. Knappt tre år senare har programmet bidragit till idéer om hur välfärdssektorerna  kan utvecklas på både mikro- och makronivå genom sju fristående forskarrapporter. I slutrapporten sammanfattas programmet av företrädare från de initiativtagande organisationerna.

Immigrants and the Internationalization of Business – Do they Increase Service Exports

(2015)

Denna policysammanfattning redogör för hur migration kan främja företags och länders internationalisering. Med hjälp av detaljerad registerdata över svenska företag ger den nya insikter om den roll som utlandsfödda kan spela för internationalisering i form av tjänstehandel. Därmed bidrar den till ökad förståelse för internationaliseringens drivkrafter generellt och mer specifikt vad migration kan betyda för Sveriges position i den globala ekonomin.

Swedish Economic Forum 2014 - En fungerande arbetsmarknad – nyckel till innovation och kunskapsdriven tillväxt

(2014)

I 2014 års Swedish Economic Forum Report analyseras rörlighet, matchning och arbetsmarknadsregleringars effekter samt hur detta påverkar förutsättningarna för ett kvalitativt entreprenörskap, innovation och tillväxt. Svensk arbetsmarknad jämförs också med såväl EUs, G7s som de andra nordiska ländernas. Ett antal ekonomisk-politiska slutsatser dras kring bl a utbildningspremie, den högre utbildningens organisation samt rörlighet och flexibilitet på arbetsmarknaden.

Utlandsfödda och företagens internationalisering – ett lyft för tjänsteexporten?

Andreas Hatzigeorgiou och Magnus Lodefalk (2014)

Rapporten Utlandsfödda och företagens internationalisering – ett lyft för tjänsteexporten? redogör för hur migration kan främja företags och länders internationalisering. Med hjälp av detaljerad registerdata över svenska företag ger rapporten nya insikter om den roll som utlandsfödda kan spela för internationalisering i form av tjänstehandel. Därmed bidrar den till ökad förståelse för internationaliseringens drivkrafter generellt och mer specifikt vad migration kan betyda för Sveriges position i den globala ekonomin.

Företagsskattekommittén och entreprenörskapet

Arvid Malm (red.) (2014)

Efter flera års utredande presenterade Företagsskattekommittén den 12 juni 2014 sin slutrapport och analys av effekter av skatteförändringar i en värld av global konkurrens. Vad får förslagen för konsekvenser för entreprenörskapet i Sverige? Ger de förutsättningar för fler och växande företag? I denna skuggskatteutredning kommenteras Företagsskattekommitténs förslag och fördjupas med en diskussion av hur skatter påverkar entreprenörskapet.

Entreprenörskap i Sverige 2014

Pontus Braunerhjelm (red.) (2014)

Andelen svenskar som ägnar sig åt entreprenörskap har nästan fördubblats under perioden 2007 till och med 2013, från 4,2 procent av befolkningen till 8,3 procent år 2013. Denna exceptionella ökning matchas inte av något annat innovationsdrivet land.

Sociala innovationer i välfärden – Förutsättningar för ett E-hälsokonto

Vivian Vimarlund (2014)

Rapporten Sociala innovationer i välfärden belyser aspekter som ännu inte uppmärksammats i debatten och fokuserar på förutsättningarna för ett E-hälsokonto och tillhörande E-hälsotjänster.

Civiliserade marknader? Introduktion till ett nytt sätt att förstå och organisera välfärdens marknader

Claes-Fredrik Helgesson (2014)

Denna rapport fokuserar på välfärdssektorn utifrån en framväxande tvärvetenskaplig litteratur som samlas under begreppet marknadsstudier. Marknadsstudier inriktar sig på att undersöka vad det är som bidrar till att forma en marknad, vilka önskade och oönskade konsekvenser en marknads organisering kan få, samt hur marknader värnar olika värden som exempelvis likvärdighet, valfrihet och resurshushållning.

Sources of capital for innovative startup firms

Anna Söderblom och Mikael Samuelsson (2014)

I rapporten beskrivs hur kapitalförsörjningen ser ut för innovativa startupföretag i Sverige. Bristande finansiering utpekas ofta som ett hinder för framväxt och utveckling av dessa företag, vilket är ett problem eftersom innovativa startupföretag  anses spela en viktig roll för tillkomsten av nya arbetstillfällen och tillväxt.

I välfärdsproduktionens gränsland

Mats Tyrstrup (2014)

Vård, skola och omsorg fungerar på det hela taget väl i Sverige. Larmrapporter kring enskilda fall pekar dock på att det snarare blivit regel än undantag att människor vars behov inte passar in i hur välfärden organiserats. I den här rapporten introduceras samlingsbegreppet ”organisatoriska mellanrum” för de tillfällen när någon eller något faller mellan stolarna.

Varför upphandlar inte offentlig sektor fler innovationer?

Karl Lundvall och Carl von Utfall Danielsson (2014)

Den offentliga sektorn upphandlar för 600 miljarder kronor varje år. Denna köpkraft kan användas för att stimulera tillväxt och innovation. Innovationsupphandling ger fördelar i form av bättre varor och tjänster till upphandlande myndigheter och bättre konkurrenskraft på näringslivets nya marknader. Det kan röra sig om samhällsekonomiskt motiverade innovationer för att lösa välfärdsstatens behov, till exempel lösningar som kortar vårdköer, förbättrar behandlingsresultat eller minskar lidande.

Byggmarknadens regleringar – ett hinder för Sveriges ekonomiska utveckling

Åke E. Andersson och David Emanuel Andersson (2014)

Näringspolitiskt forums åttonde rapport beskriver hur reglering av byggandet påverkar den svenska ekonomin. Genom olika lagar och centrala och lokala bestämmelser uppstår problem när planeringen av byggandet styrs från lokal och statlig nivå. Storstadsregionernas låga produktion av bostäder och den snabba prisuppgången påverkas av hård reglering och bristande konkurrens på byggmarknaden.

Vilken ojämlikhet är mest rättvis? Patientinflytande och egenavgifter i svensk vård

Anders Anell (rapport inom projektet Uppdrag välfärd) (2014)

I denna rapport utreder Anders Anell vilken roll egenavgifter kan spela, där patienter och brukare får betala merkostnaden för vård som prioriteras bort av huvudmännen. Denna lösning används redan inom vissa vårdområden i vissa landsting. En viktig fråga är om patientinflytande i kombination med egenavgifter motsvarar kraven på jämlikhet och rättvisa i vården.

20 Years of Entrepreneurship Research –From small business dynamics to entrepreneurial growth and societal prosperity

Pontus Braunerhjelm (red.) (2014)

Boken firar Entreprenörskapforums tjugoårsjubileum och 20 år av forskning om entreprenörskap, små och medelstora företag och innovation.
Som de senaste 20 åren har visat är forskningsproblemen båda komplex och mångfaldig och spänner över flera discipliner.

The emergence of China and India as new innovation power houses – threat or opportunity?

Cristina Chaminade, Davide Castellani and Monica Plechero (2014)

Globaliseringsforums sjätte rapport analyserar globala innovationsflöden och effekterna av att forskning och utveckling, FoU, ökar i Indien och Kina. Dessutom undersöks faktorer som påverkar företags benägenhet att globalisera sina FoU- och innovationsverksamheter.

Patentboxar som indirekt FoU-stöd

Roger Svensson (2014)

Rapporten Patentboxar som indirekt FoU-stöd beskriver hur olika europeiska system med patent- och innovationsboxar är utformade och analyserar vilka för- och nackdelar de har jämfört med andra offentliga stöd till forskning och utveckling (FoU). Dessutom diskuteras vilka konsekvenser ett införande av patentboxar skulle ha i Sverige, vilka välfärdseffekter som skulle genereras samt hur patentboxar påverkar utvecklingen av FoU, högteknologisk export och patentansökningar.

3D printing – Economic and Public Policy Implications

Maureen Kilkenny (2014)

Rapporten kartlägger ekonomiska effekter av 3D-printing och associerade policyförändringar, den framväxande tekniken och framtida användningsområden samt belyser den viktiga frågan om vi står inför en industriell 3D-revolution. Rapporten samlar även åsikter från experter som har specialiserat sig på 3D-printing och lyfter fram exempel på offentliga initiativ för att stärka konkurrensen, uppmuntra innovation och säkerställa kompetens inom 3D-sektorn.

Mobilising Private Funds for the Transition to a Sustainable Economy

Maria Adenfelt, Mark Sanders och Ulrika Stavlöt (2013)

I den gröna omställningen finns outforskade kommersiella möjligheter samtidigt finns ett stort fokus på att den gröna omställningen bäst sköts med statliga medel. Forskning har  emellertid visat att entreprenörer och småföretag driver den ekonomiska tillväxten och innovativa processer. Denna rapport studerar privata investeringar i gröna satsningar, länkar teori och policy och föreslår framtida forskningsområden.

Ett givande givande – verktyg för svenska filantroper

Amelie Silfverstolpe (2013)

Rapporten presenterar den filantropiska processen från det att en presumtiv givare bestämt sig för att ägna sig åt filantropi till olika strategier för att komma igång med sitt givande. Det finns många olika sätt att förverkliga sin filantropiska vision. Rapporten bidrar med praktisk vägledning för den som själv funderar på att börja ge genom att beröra konkreta frågeställningar vad gäller ändamål och tillvägagångssätt. I rapporten kartläggs också de senaste trenderna inom filantropi.

Swedish Economic Forum Report 2013 – Institutioner och incitament för innovation (PS)

(2013)

I denna policysammanfattning baserad på Swedish Economic Forum Report 2013 tar rapportförfattarna fram receptet för att främja morgondagens framgångsrika jobbskapande entreprenörer. En avgörande faktor är ett fungerande samspel mellan nya tillväxtföretag och etablerade företag. De senare utgör plantskolor för nya snabbväxande bolag. Förutsättningarna för nya tillväxtföretag hänger därmed ihop med Sveriges förmåga att behålla och fortsatt vara attraktivt som lokaliseringsland för de stora kunskaps- och teknikintensiva multinationella företagen.

Swedish Economic Forum Report 2013 – Institutioner och incitament för innovation

Pontus Braunerhjelm red (2013)

I 2013 års Swedish Economic Forum Report tar rapportförfattarna fram receptet för att främja morgondagens framgångsrika jobbskapande entreprenörer. En avgörande faktor är ett fungerande samspel mellan nya tillväxtföretag och etablerade företag. De senare utgör plantskolor för nya snabbväxande bolag. Förutsättningarna för nya tillväxtföretag hänger därmed ihop med Sveriges förmåga att behålla och fortsatt vara attraktivt som lokaliseringsland för de stora kunskaps- och teknikintensiva multinationella företagen.

 

Entreprenörskapsutbildning – från ABC till PhD

(2013)

Vad har vi lärt oss av entreprenörskapsutbildning sedan 1989? Den här policysammanfattningen är ett försök att besvara denna fråga. Författarna bidrar också till diskussionen inom forskningsfältet och ger sin syn på hur entreprenörskapsutbildning har utvecklats och vilka tillvägagångssätt som har fungerat bättre än andra.

Entreprenörskap i Sverige 2013

Nationell GEM-rapport 2013 (2013)

2013 års nationella entreprenörskapsrapport baserad på data från Global Entrepreneurship Monitor, GEM.  I 2012 års globala undersökning, den fjortonde i raden, har knappt 200 000 människor intervjuats och undersökningen omfattar 74 procent av världens befolkning samt 87 procent av global BNP.

Offentliga insatser för exportfinansiering

Ari Kokko (2013)

Denna rapport fokuserar på de offentliga insatserna för exportfinansiering. De tre huvudfrågor som behandlas rör varför offentliga insatser behövs, hur de offentliga  insatserna ser ut, och vilka förbättringar som kan vara nödvändiga i ljuset av den förändrade internationella omgivning som diskuterats ovan.

Nyföretagande och närheten till finansiellt kapital Mikaela Backman

(2013)

Denna policysammanfattning ger en inblick i vikten av en väl fungerande banksektor på den lokala marknaden. Utvecklingen i Sverige visar en kraftig minskning av antalet bankkontor från 1993 till 2010. En uppdelning på olika regiontyper i Sverige visar att antalet bankkontor främst har minskat på landsbygden. Detta kan vara problematiskt då dessa regioner ofta redan har låg tillgänglighet till banker.

Skolmarknaden – nya vägar framåt

Fredrik Bergström och Emanuel Welander (rapport inom projektet Uppdrag välfärd) (2013)

I början av 1990-talet möjliggjordes konkurrens och ökad valfrihet på skolmarknaden främst genom två reformer: införandet av skolpengen och det fria skolvalet. I denna rapport undersöker Fredrik Bergström och Emanuel Welander vilka konsekvenser reformerna har fått tjugo år senare och vad som kan göras för att förbättra förutsättningarna för ett fritt val och konkurrens på skolmarknaden.

Upphandling och kundval av välfärdstjänster – en teoribakgrund

Mats Bergman (rapport inom projektet Uppdrag välfärd) (2013)

Hur ser vi till att välfärden inte bara uppfyller kvaliteter som är lätta att mäta, utan även mjukare värden? Hur kan vi få ut den bästa kombinationen av pris och kvalitet? När bör välfärdstjänster utföras i egen regi, upphandlas eller erbjudas med kundval? Forskningen visar att det finns goda skäl att ompröva eller förbättra mycket i de upphandlingar och kundvalssystem som används i den svenska välfärden i dag. Ett av studiens många förslag för bättre upphandlingar är kostnadsdelningsmodeller, som är vanliga utanför välfärdsområdet.

Cloud Computing – Challenges and Opportunities for Swedish Entrepreneurs

Åke Edlund (2012)

Vad innebär det så kallade ”Molnet” för svensk ekonomi och det svenska näringslivet? Idag hävdar många bedömare att vi står inför ett än större paradigmskifte – molntjänster och samhällsekonomiska spridningseffekter kopplade till Molnet. Molntjänsteekonomin bygger vidare på Internet, med den stora skillnaden att användaren nu kan få så mycket mer ut av att ha en uppkoppling mot Internet. Hur väl förberedda är vi att ta till oss den nya teknologin och vad betyder det för den långsiktiga globala konkurrenskraften hos svenskt näringsliv?

Swedish Economic Forum Report 2012 – Entreprenörskap, normer och konjunkturcykler

(2012)

I årets Swedish Economic Forum Report ställs några övergripande frågor:  Samvarierar entreprenörskap systematiskt med konjunkturcykeln och i sådana fall hur? Är entreprenörskapets nivå en funktion av dagens entreprenöriella miljö (institutioner) eller är det snarare normer, som rotats sedan lång tid tillbaka, som styr entreprenörskapets inriktning och omfattning? Går det att bedriva en kontracyklisk entreprenörskapspolitik?

Swedish Economic Forum Report 2012 – Entrepreneurship, norms and the business Cycle

Pontus Braunerhjelm (Red.) (2012)

Världen går 2013 in i sitt sjätte krisår. Kan entreprenörskap vara en väg ur krisen när traditionell makroekonomisk stabiliseringspolitik misslyckats vända den negativa trenden? I årets (2012) Swedish Economic Forum Report: Entrepreneurship, norms and the business cycle visar ny forskning att policyåtgärder kan dämpa effekterna av en konjunkturnedgång. Sju internationellt verksamma forskare hävdar därmed att entreprenörskap kan vara en möjlig väg ur krisen.

Sverige som kunskapsnation – klarar sig näringslivet utan storföretagen?

Martin Andersson, Sten Dieden och Olof Ejermo (2012)

I rapporten Sverige som kunskapsnation – klarar sig näringslivet utan storföretagen? analyseras betydelsen av multinationella företag och deras roll i kunskapsekonomin. Hur beroende är Sverige av deras FoU-satsningar? Vad skulle effekterna bli om ett storföretag lägger sin expansion utomlands? Dessutom undersöks bl.a hur samspelet mellan små och stora företag ser ut.

Entreprenörskapets kultur

(2012)

En entreprenöriell kultur sägs ofta utgöra en viktig framgångsfaktor för utveckling av kreativa affärsverksamheter inom länder, regioner och specifika företag. Men vad är egentligen kultur och vad säger forskningen om hur detta kan relateras till entreprenörskap?

Filantropi genom stiftelser

(2012)

Filantropiskt forums första publikation utgör en kortfattad genomgång av Stiftelsesverige: Varför filantropi genom stiftelser? Hur påverkar skattelagstiftningen stiftelseverksamheten? Hur ser det svenska stiftelsekapitalet ut? Finns det geografiska förtätningar av donationer? Publikationen mynnar ut i en diskussion om behovet av nya spelregler för att öka incitamenten för filantropisk verksamhet.

Innovationer, regioner och kluster – vägen till en framgångsrik innovationspolitik

Örjan Sölvell och Göran Lindqvist (2012)

Rapporten Innovationskraft, regioner och kluster beskriver forskningsläget och debatten inom innovationsområdet med särskild betoning på kopplingen till regioner och kluster. Författarna ger förslag på vägar till en framgångsrik innovationspolitik och på hur vi kan bygga ett mer innovationsdrivet Sverige.

Entreprenörskap i Sverige 2012

Nationell GEM-rapport 2012 (2012)

Entreprenörskapsforum presenterar härmed för andra året i rad en nationell rapport baserad på data från Global Entrepreneurship Monitor, GEM. Årets rapport visar bland annat  att entreprenörskapet växer i Sverige, men svagare än i andra länder – Sverige placerar sig på 17 plats av 23 utvecklade innovationsdrivna länder.

Born globals

Torbjörn Halldin (2012)

Rapporten Born globals visar hur svenska born globa företag, dvs. företag som snabbt hittar en internationell marknad, skiljer sig från andra nystartade företag när det gäller sysselsättning, export, överlevnad m.m. Rapporten utmynnar i ett antal policyslutsatser som skulle kunna påverka förutsättningarna för born global företagen positivt.

Sweden’s position in the global economy

Christian Ketels (2012)

Rapporten Sweden´s Position in the Global Economy ger en bred genomgång av samt analyserar de olika faktorer som ligger till grund för Sveriges konkurrenskraft. Hur väl positionerat är Sverige för att hantera framtida utmaningar, globala strukturförändringar och en tilltagande global konkurrens? Vilka områden bör beslutfattarna prioritera för att lägga grunden till ett fortsatt välstånd framöver? Rapporten mynnar ut i en rad förslag på olika policyförändringar som skulle stärka Sveriges konkurrenskraft.

Hur skapas förutsättningar för tillväxt i näringslivet?

Gustav Martinsson (2012)

Rapporten kartlägger förutsättningarna för Sveriges näringsliv genom en internationell komparativ studie med fokus på de faktorer som i forskningen visats påverka ekonomisk tillväxt: Forsknings- och utvecklingssatsningar,innovation, utbildningsnivå, bruttoinvesteringar som andel av BNP, offentlig konsumtion som andel av BNP, handel, kreditmarknadens funktion och kapitaltillgång samt inflation.

Svensk innovationskraft – ett innovationsekonomiskt perspektiv

(2012)

Innovationsekonomi är ett ämne med ursprung i nationalekonomi med influenser särskilt från evolutionär ekonomi men också andra discipliner. Artikeln ger en genomgång av grundläggande begrepp inom innovationsekonomi och diskuterar några av de ämnesområden som fältet tar upp.

Innovation Management

(2012)

Möjligheter uppstår ur förändring. När en marknad förändras behövs innovationer för att svara mot de nya behov som uppstått. Innovation management börjar med att förstå drivkrafter bakom förändringar. Teknologiska framsteg är en sådan drivkraft och det finns otaliga exempel på hur teknologiska framsteg framkallat innovationer.

The current state of the venture capital industry

Anna Söderblom (2012)

Rapporten The current state of the venture capital industry beskriver den svenska riskkapitalsektorns utveckling och struktur. Den ger ett internationellt perspektiv på den svenska riskkapitalsektorn och analyserar tillgången på riskkapital och alternativa finansieringsformer för nystartade företag. Vidare diskuteras hur krisåren påverkat utbudet av riskkapital. Rapporten mynnar ut i en rad policyförslag på hur politiken kan utformas för att stödja entreprenörskap och underlätta finansieringen av nya företag.

Internationalization competence of SMEs

Leona Achtenhagen (2011)

Export har en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt. Exporterande företag har ofta en högre produktivitet i jämförelse med icke exporterande företag. I rapporten belyses frågan om internationaliseringskompetens i SMF genom en omfattande litteraturstudie av befintliga empiriska resultat med fokus på internationaliseringshinder och relevanta kompetenstyper.

Vad är entreprenöriella universitet och “best practice”?

Lars Bengtsson (2011)

Denna rapport från Näringspolitiskt forum behandlar universitetens och högskolornas roll som innovationsmotorer. Vidare diskuteras hur ett entreprenöriellt universitet kan definieras och exempel på universitet som anses vara entreprenöriella presenteras. Rapporten tar också upp vilka pedagogiska inriktningar, liksom samverkansstrukturer mellan universitetens och högskolorna och näringslivet, som förefaller fungera bäst för att främja innovationer.

Swedish Economic Forum Report 2011 - Ett innovationspolitiskt ramverk – ett steg vidare

Pontus Braunerhjelm (red.) (2011)

Innovationer lyfts ofta fram som det strategiskt viktigaste området för att skapa tillväxt och välstånd. Årets Swedish Economic Forum Report, Ett innovationspolitiskt ramverk – ett steg vidare, fokuserar på hur den ekonomiska politiken kan utformas för att kunskap ska omvandlas till samhällsekonomiska nyttigheter, dvs. den andra pelaren i det innovationspolitiska ramverk som lanserades i förra årets rapport.

Ett innovationspolitiskt ramverk – ett steg vidare. Swedish Economic Forum Report 2011

(2011)

Denna policysammanfattning baserad på Swedish Economic Forum Report 2011, Ett innovationspolitiskt ramverk – ett steg vidare, fokuserar på hur den ekonomiska politiken kan utformas för att kunskap ska omvandlas till samhällsekonomiska nyttigheter, dvs. den andra pelaren i det innovationspolitiska ramverk som lanserades i förra årets rapport.

Ägarskiften i familjeföretag: Litteraturgenomgång och praktiska implikationer

(2011)

Forskning om entreprenörskap och familjeföretag har hjälpt till att förklara hur individer startar, tar över och utvecklar sina företag. Men vi vet lite om hur och varför människor beslutar att lämna över sina företag till andra, samt vilken inverkan det har på de ekonomiska utfallen för enskilda företagare, familjeföretag eller de ekonomier där de ingår. I denna artikel har den befintliga forskningen om generationsskiften i familjeföretag granskats.

Entreprenörskap i Sverige

Nationell GEM-rapport 2011 (2011)

Entreprenörskapsforum har sedan 2010 ansvar för de årliga svenska undersökningarna inom ramen för forskningsprojektet Global Entrepreneurship Monitor, GEM. Resultaten presenteras i en global, sammanfattande årsrapport och i nationella rapporter från medverkande länder. Detta är den första svenska rapporten baserad på GEM-data sedan år 2000.

Kompetensutveckling i mikroföretag

Anders Lundström och Carina Holmgren (2011)

An Innovation Strategy for Sweden – Swedish Economic Forum Report 2010

(2011)

This year’s Swedish Economic Forum Report, An innovation strategy for Sweden, presents the idea of introducing an innovation policy framework in order to create trustworthy long term conditions that will serve to augment growth and raise prosperity in the Swedish economy.

En innovationsstrategi för Sverige – Swedish Economic Forum Report 2010

Pontus Braunerhjelm (red.) (2010)

I Swedish Economic Forum Report 2010 – En innovationsstrategi för Sverige presenteras idén om ett innovationspolitiskt ramverk för att långsiktigt bidra till stärkt konkurrenskraft och i förlängningen ett högre välstånd i Sverige. Förslaget är inspirerat av Sveriges finanspolitiska ramverk som bidragit till att Sverige är det land som kanske kommer starkast ur den globala finansmarknadskrisen.

En innovationsstrategi för Sverige – Swedish Economic Forum Report 2010

(2010)

I denna policysammanfattning baserad på Swedish Economic Forum Report 2010 – En innovationsstrategi för Sverige, presenteras idén om ett innovationspolitiskt ramverk för att långsiktigt bidra till stärkt konkurrenskraft och i förlängningen ett högre välstånd i Sverige. Förslaget är inspirerat av Sveriges finanspolitiska ramverk som bidragit till att Sverige är det land som kanske kommer starkast ur den globala finansmarknadskrisen.

Utbildningens betydelse för framgångsrikt entreprenörskap

(2010)

I vilken utsträckning påverkar en individs utbildning valet att bli entreprenör? Vilken betydelse har utbildningen för entreprenörens prestationsförmåga? Två frågor med uppenbara policyimplikationer. Ett säkerställt samband mellan utbildning och entreprenöriella val och prestationer skulle ge skolan en huvudroll i en samhällsekonomi med ambitionen att få fram fler och framgångsrika entreprenörer. Emellertid finns det stora luckor och brister inom forskningen på detta område, luckor som denna policysammanfattning försöker fylla.

Swedish Economic Forum Report 2009 - Entreprenörskap och innovationer för hållbar utveckling

Pontus Braunerhjelm (red) (2009)

Ett nytt klimatavtal i Köpenhamn måste kombineras med en global innovations- och teknikpolitik för att hejda den globala uppvärmningen. Men det räcker inte. Det behövs också kostnadseffektiva åtgärder, långsiktighet och auktionerade utsläppsrättigheter m m. Det hävdar författarna till den första Swedish Economic Forum-rapporten på temat Entreprenörskap och innovationer för hållbar utveckling.

Swedish Economic Forum Report 2009 - Entreprenörskap och innovationer för hållbar utveckling

(2009)

Policysammanfattning baserad på den första Swedish Economic Forum-rapporten på temat Entreprenörskap och innovationer för hållbar utveckling.

Sysselsättningsindex 2009 – Dynamik och tillväxt på lokala arbetsmarknader

(2009)

Entreprenörskapsforums sysselsättningsindex presenteras för andra året i rad. Indexet är en kartläggning av hur sysselsättningen förändras på kommunal och länsnivå. Syftet är att beskriva de lokala arbetsmarknadernas  utveckling och dynamik.

Den företagsamma skolan

Carina Holmgren (2009)

2008:7″FSFs Företagsklimatindex 2008″

Pontus Braunerhjelm & Anna Kremel (2008)

Entrepreneurship and Innovation Policies – The Case of Sweden

Moa Almerud, Dan Hjalmarsson, Maria Lundberg, Anders Lundström (2008)

Arenor för entreprenörskap

Karin Berglund & Anders W Johansson (red) (2008)

Entrepreneurship and Innovation Policies – Analysing measures in European countries

Anders Lundström, Moa Almerud and Lois Stevenson (2008)

Så skulle det kunna bli – Visionen av ett effektivare, rättvisare och vitalare svenskt vårdsystem

Karl-Henrik Pettersson (2008)

2008:1 ”Perspektiv på förnyelse och entreprenörskap i offentlig verksamhet”

Anders Lundström & Elisabeth Sundin (red) (2008)

2007:18″Entreprenörskap och företagsklimat – en studie av attityder i Västernorrlands län”

Carina Holmgren (2007)

2007:17 ”Entreprenörskap och skolan – Vad berättar lärare att de gör när de gör entreprenörskap i skolan?”

Karin Berglund & Carina Holmgren (2007)

2007:19 ”Entreprenörskap i Grund- och Gymnasieskolor – En kvantitativ studie”

Carina Holmgren (2007)

2007:2 ”Företagsklimatets betydelse för utveckling, tillväxt och förnyelse i mikroföretag – huvudrapport ”

Anders Lundström, Anna Kremel & Eva-Britt Hult (2007)

2007:1 ”Konstruktion av entreprenörskap – teori, praktik och interaktion”

Monica Lindgren & Johann Packendorff (2007)

2006:4 ”Den företagsamma förvaltningen”

(2006)

2006:3 ”Entrepreneurship Policy in the People’s Republic of China”

Lois Stevenson & Anders Lundström (2006)

2006:2 ”Den svenska sjukvården – hur långt kan vi låta marknaden ta hand om vården?”

Karl-Henrik Pettersson (2006)

2006:1 ”Entreprenörskap och tillväxt – Kunskap, kommersialisering och ekonomisk politik”

Pontus Braunerhjelm och Johan Wiklund (red.) (2006)

2005:7 ”Entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan”

Carina Holmgren (2005)

2005:6 ”Entrepreneurship Policy – Theory and Practice” (Springer)

Anders Lundström och Lois Stevenson (2005)

2005:5 ”Pioneeers in Entrepreneurship and Small Business Research” (Springer)

Hans Landström (2005)

2005:2 ”Creating Opportunities for Young Entrepreneurship” (Executive summary.pdf, 30 sid)

Anders Lundström (red.) (2005)

2004:5 ”Den offentliga sektorns entreprenörer”

Elisabeth Sundin (red.) (2004)

2004:4 ”Det nya företagets samhälle”

Karl-Henrik Pettersson (2004)

2004:3 ”Entreprenörskapsandan i Örebro och Västernorrlands län – en studie av 18- och 35-åringar”

Carina Holmgren (2004)

2004:2 ”Skapa din framtid – en utvärdering av Open for Business”

Carina Holmgren (2004)

2004:1 ”Det exploderande storföretaget”

Karl-Henrik Pettersson (2004)