Filantropi 2.0

Det var fullsatt när Stockholm Philanthropy Symposium 2014 hölls på Moderna Museet den 21 maj. Under dagen diskuterades filantropins roll på temat Making Our Mark: Swedish Philanthropy at Home and Around the World. 220 deltagare hade samlats för att lyssna till och diskutera hur filantropi ska bli en större, och framförallt vanligare, del av den svenska ekonomin.

En gåva till museet är en gåva till evigheten

Först ut bland talarna var Daniel Birnbaum, överintendent Moderna Museet, som berättade att museet har till uppgift att samla, bevara, visa och förmedla 1900- och 2000-talskonst i alla dess former. Birnbaum beskrev ett konstmuseums uppgift, att utgöra ett kollektivt minne av modern konst samt vara en pedagogisk institution för att förmedla vad konst är. Han betonade att det finns en filantropisk strävan bakom utställningarna. Varje år doneras också miljonbelopp till museet vilket är oerhört viktigt för museets samling.

– En gåva till museet är en gåva till evigheten.

Daniel Birnbaum

Filantropi betyder kärlek till mänskligheten

Därefter var det dags för Trista Harris, en filantropisk futurist och chef för Minnesota Foundation. Hon menade att framtiden delvis redan är här och lämnar ledtrådar om morgondagen. Ett tips var därför att själv skapa framtiden, ett upplyst experimenterande för nämligen med sig innovation. Ytterligare visdomsord var att sluta älska problemet och istället ställa frågan: hur ser en önskvärd framtid ut och hur tar vi oss dit?

– Schemalägg tid för strategiskt tänkande och utveckla goda nätverk.

På frågan om amerikanernas filantropiska ådra snarare ligger i skattesystemet än i folksjälen svarade Trista Harris att filantropi betyder kärlek till mänskligheten och att det finns en filantropisk impuls hos befolkningen – som inte är vana vid en välfärdsstat á la Sverige. Men visst skatteincitament är förstås också avgörande, avslutade hon.

Trista Harris

Nya vägar för filantropin i Sverige

Tove Lifvendahl, författare och politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, hade fått sätta ihop sin drömpanel för temat nya vägar för filantropi i Sverige.

– Filantropi ger känslan av få personer som ger stora summor pengar, men idag ser vi mer av folkhemsfilantropi där fler ger mindre summor.

Aurore Belfrage, techentreprenör och medgrundare av Wrapp.com, en app för att ge presentkort, sa att folk vill ge mer än bara saker. Det publika i att ge något gott och visa det i sociala medier resulterade i vår donationsapp.

– Det är en del av social branding, att visa vilket ändamål du tycker är viktigt.

Martin Borgs, författare och opinionsbildare som satt svenskt rekord i crowdfunding, tyckte att filantropi handlar om att vara människa, att dela med sig till de andra i flocken, de som behöver. Att våga fråga var den stora tröskeln, sedan gällde det att hålla farten uppe under hela kampanjen på Funded by me.

– Det gäller att hitta motiv till att folk ska vilja ge, sa Martin Borgs, som tror på mer av gräsrotsfinansiering framöver även riktat till forskning och vetenskap.

Hanna Hallin, koordinator för social hållbarhet på H&M och tidigare verksam på Sektor 3, tyckte att det går att samhällsförändra genom att ge. För H&M handlar det om att vara långsiktigt lönsamma och investera i de lokalsamhällen där företaget eller leverantörerna finns. I länder där H&M har verksamhet hålls dessutom insamlingar bland kunder och personal, det går t ex att ”runda upp” i kassan för goda ändamål. Familjen Persson har donerat en halv miljard kronor till den oberoende stiftelsen H&M Conscious Foundation.

– Företag och näringsliv tar en mer aktiv roll och ställning numera, det är inte som förr. Ett företag kan driva policyutveckling i ett land.

Martin Borgs, Hanna Hallin, Aurore Belfrage och Tove Lifvendahl

Forskning och filantropi

Filip Wijkström, docent Handelshögskolan i Stockholm, introducerade sedan ett nytt tema med fokus på samhället, forskning och filantropi. Han såg framför sig ett nytt samhällskontrakt givet den enorma tillväxten av stiftelser.

-Vi kan se 1300 fler stiftelser från år 2002 till 2012, och transfereringar på sex miljarder kronor per år.

Stiftelser tar hand om sådant som välfärdsstaten tidigare hanterade och mer kommer att satsas på forskning framöver.

Tobias Krantz, chef Utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv, såg ett stort utrymme för filantropi i framtiden.

– Universitetssektorn är mer konservativ men det kommer. De offentliga utgifterna kan inte fortsätta öka, det blir viktigare att hitta alternativa finansieringskällor.

Sedan gäller det också att se till att processerna stimulerar innovation, sa Tobias Krantz, som också trodde att det blir en större utmaning för samhällsvetenskaperna att locka till sig donationer.

Agneta Stålhandske, avdelningschef forskningsstöd på Karolinska Institutet, såg inte filantropi som en ny företeelse men en förändring har skett.

-Nu skickas inte bara tackbrev, universiteten jobbar mer aktivt med att dra till sig donationer. För att lyckas krävs ömsesidigt förtroende.

Hur kommunicerar vi för att hitta nästa generations donatorer?

Mats Heiman, grundare av Parkinson Research Foundation, berättade om hur han själv diagnosticerats med Parkinson och bestämt sig för att starta en forskningsstiftelse.

– Jag startade stiftelsen för att kunna kanalisera min energi och för att helhjärtat kunna stödja forskningen om sjukdomen och få ta del av nya forskningsrön.

Heiman som också är Senior Investment Manager på Nordstjernan tyckte inte att det var särskilt svårt att komma igång med stiftelsearbetet.

– Jag har läst en del men också fått hjälp av banken. Nu satsar vi mot målet att inte behövas.

Mats Heiman, Agneta Stålhandske och Tobias Krantz

Filip Wijkström och Johanna Palmberg (moderator)

Nobelpriset – guldstandard i rörelse

Lars Heikensten, vd för Nobelstiftelsen, berättade att Nobelpriset har en stor betydelse för filantropi. En nyligen genomförd marknadsundersökning visar att Nobelpriset har en stor igenkänningsfaktor runtom i världen och att det därigenom kan verka för att göra bra saker i linje med varumärket. Lars Heikensten citerade Alfred Nobels testamente:

– Nobelpriset skall givas till den som hafva gjort menskligheten den största nytta.

Lars Heikensten menade att prisvinnarna fungerar som filantroper när de är ute och representerar Nobelpriset och att de kan användas mer i välgörenhetssyfte. Det nya ”Nobel Centre” som beräknas stå färdigt 2018 på Blasieholmen i centrala Stockholm kommer också att vara viktigt för att attrahera donatorer.

Lars Heikensten

Förmögenhetsplanering och filantropi

Nordea arbetar proaktivt med att informera kunder om möjligheter att skänka pengar till välgörande ändamål istället för att de ska skatta bort dem. Anders Scherlund, vd Nordea Private Banking Sverige, sade att filantropi är en trend och målet är att det ska vara top of mind för Nordeas kunder.

– Det är inte bara en möjlighet, det är också en skyldighet.

Christer Dagnelid, tandläkare och grundare av Insamlingsstiftelsen Svensk Tandräddning, har jobbat i många år med att erbjuda gratis tandvård till de 20 procent av Sveriges befolkning som inte har råd att gå till tandläkaren. Insamlingsstiftelsen Svensk Tandräddning är en plattform där enskilda tandläkare kan ansöka om pengar för att utföra tandvård pro-bono.

Caroline Törnqvist, juridisk rådgivare Nordea Private Banking Sverige, hjälper kunder att skriva testamenten. Enligt henne är det viktigt att skriva ner vad man som privatperson vill. Här gäller det även att tänka på att skänka pengar till välgörande ändamål istället för att fördela allt till efterkommande.

– Ge med en varm hand istället för en kall. Inte minst, gör något!

Pernilla Frisk, chef affärsjuridik Nordea Private Banking, påpekade att filantropin i Sverige har ökat. Det är inte bara rika människor som ger bort pengar utan vanliga människor med vanlig inkomst ger också bort mindre summor.

– Men den typiske filantropen har ofta gjort en exit av något slag (sålt ett företag). De har mer tid och kapital.

Tonika Hirdman, gd Foundation de Luxembourg, sade att filantropin växer över hela Europa.

– Människor ger bort pengar istället för att de ska försvinna i skatt.

Hon anser att staten kan göra mer än den gör idag för att informera och förenkla att ge bort pengar. Många vill skänka pengar men vet inte hur de ska göra.

 
Tonika Hirdman, Pernilla Frisk, Christer Dagnelid, Caroline Törnqvist och Anders Scherlund

Valuta för pengarna

Caroline Cederlöf och Pernilla Bard har startat Social Initiative som hjälper privatpersoner och företag att hitta rätt projekt att investera i. De har rest runt i bland annat Indien för att se hur verkligheten i fattiga länder ser ut och var det behövs pengar för att förbättra situationer. Enligt Caroline och Pernilla handlar det om att göra hemläxan och fråga efter vilka resultat som kan förväntas av det som investeras.

– Engagera både hjärtat och hjärnan.

Pernilla Bard och Caroline Cederlöf

Att ge med en mening

Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet, är mest känd genom sina pedagogiska föredrag om global hälsa. Han deltog med sin son Ola Rosling och svärdotter Anna Rosling Rönnlund som har startat och driver Gapminder, en mjukvara för att göra statistik lättillgänglig och enkel att förstå. Hans Rosling menade att vi tror att världen ser ut på ett visst sätt, med överbefolkning i Afrika och stor analfabetism i Indien, medan statistik säger att det är bättre än någonsin.

– De flesta tror fortfarande att Afrika är världens mest befolkade världsdel, men världens pinkod är 1114. Det bor fyra gånger så mycket folk i Asien som i Europa, Amerika och Afrika (var för sig).

Ola Rosling berättade mer om den mjukvara som används som verktyg för att visualisera hur världen faktiskt ser ut. Han menar att det är ett stort problem att människor bygger sin världsbild på felaktiga fakta. Ett exempel är den bild som media visar av krig i världen.

– Majoriteten av världens befolkning lever mitt emellan rikedom och krig.

Anna Rosling förklarade att Gapminder är gratis och att de inte marknadsför namnet. Syftet är att förändra verkligheten, inte att tjäna pengar. Hon berättade också att det har tagit mycket längre tid att ta fram verktyget än de trott från början.

– Om du försöker lösa ett stort problem kommer det att ta mer tid än du tror och om du visste från början hur mycket tid det skulle ta hade du antagligen aldrig börjat.

Rebecca Riccio, Hans Rosling, Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund

Filantropisk entusiasm från den yngre generationen

Därefter fick publiken lyssna till inspirerande unga sociala entreprenörer som delgav sina samhällsentreprenöriella satsningar. Jerónimo Calderón, grundare av Euphoria, berättade om den ungdomsledda rörelse som gör social förändring till en cool livsstil. Frustrerad över världens orättvisor bestämde sig Jerónimo Calderón för att – inte vara en klagande cyniker – utan faktiskt göra något åt saken.

– 70 procent av befolkningen bara klagar, endast 12 procent agerar. Och ungdomars potential används inte alls för att lösa världens problem.

Rörelsen Euphoria har 4000 ambassadörer som jobbar för att förändra världen och jobbar med att nå över generationer för att maximera inflytandet. Alla kan vara med, ungdom är ett sinnestillstånd, avslutade Calderón.

Golnaz Hashemzadeh, medgrundare Inkludera Invest, arbetar med att ge individer i marginaliserade grupper motivation, kraft och verktyg att själva motverka ett eventuellt utanförskap. Motivet att starta var att Sverigedemokraterna kommit in i Riksdagen. Efter att ha flytt från krig och förtryck kände Golnaz Hashemzadeh att hon måste göra något.

– Jag var trött på att prata problem. Det gäller snarare att hitta sätt att lösa dem. Jag tror att det går genom socialt entreprenörskap, det är en stark samhällsförändrande kraft.

Johan Wendt, grundare av Mattecentrum, berättade hur han lämnat sin karriär som ingenjör för att göra det han verkligen gillar: hjälpa unga att öka sina kunskaper i och intresse för matematik. Han startade, på frivillig basis, att hjälpa en person genom extraundervisning efter skolan, när ryktet spred sig blev det lånade klassrummet fullt.

– Folk började tro att jag drev en religiös sekt, men jag fyllde klassrummet med matte och behövde omgående fler pedagoger. Nu hjälper vi 4700 barn i 26 städer med hjälp av 440 frivilliga.

Nu expanderar Johan Wendt till Danmark, startar appen Formelsamlingen, kör kändismatte, gör videolektioner, publicerar mattekluringar på mjölkpaket osv. Fram till 2020 kommer den nya satsningen Kodcentrum ha utbildat 100 000 ungdomar i dataprogrammering, det om något kan bidra till att sänka ungdomsarbetslösheten! Och allt är gratis för barnen. Varför gör då Johan Wendt detta? Jo, för att han kan.

Golnaz Hashemzadeh, Jerónimo Calderon och Johan Wendt

Globala utmaningar och lösningar genom att gå från varför till hur

Jakob von Uexkull, författare, föreläsare, filantrop, aktivist och f d politiker, utgick från Al Gore som gav oss en ny verklighetsbild genom att skapa opinion kring global uppvärmning. Vi bor alla på en alltmer fientlig planet och konsekvenserna av klimatförändringarna blir alltmer synliga:

– I Kenya tycker 53 procent av befolkningen att det är viktigare att bekämpa klimatförändringarna än arbetslösheten. Det går inte att förhandla med ökenspridningen.

Problemet är att problem sprider sig snabbare än lösningar. Positiv förändring är dock möjlig. Det är därför av största vikt att sprida de bästa politiska lösningarna och kombinera dem med nya initiativ. Även det civila samhället måste bidra till att brygga gapet mellan politik och forskning och komma ifrån ett kortsiktigt fokus.

– Det gäller att sätta världen på rätt spår genom att gå från varför till hur! Det handlar inte om att göra ditt bästa, det handlar om att göra vad som behövs.

Jakob von Uexkull

Utmaningen att finansiera utveckling

Vilken roll har den privata sektorn i att finansiera utvecklingsländer? Den frågan ställde Charlotte Petri Gornitzka, gd SIDA. Hon fortsatte med att berätta att storföretagen numer gör affärer med ett etiskt förhållningssätt. För att påverka detta i en än mer positiv riktning startade SIDA ett nätverk av vd:ar och CSR-ansvariga. Syftet är att främja innovation och entreprenörskap i Afrika. Charlotte Petri Gornitzka berättade också att Sida har ingått ett samarbete med Bill och Melinda Gates Foundation.

– Syftet är att möjliggöra investeringar till en liten risk.

Malin Ripa, Senior VP Volvo Group, tyckte att samarbetet med SIDA i att bedriva yrkesutbildningar i Afrika är ett lyckat projekt. Volvo använder CSR som ett verktyg för att skapa jobb och en bättre ekonomi i fattiga länder och hade inte kunnat göra det utan nätverket. Nu försöker de inspirera andra företag att göra samma sak.

– Samarbeten och saminvesteringar är den rätta modellen för framtiden.

Impact Invest är en mellanhand som förbinder företag med investerare, fonder och affärsänglar. Ruth Brännvall, Vd och medgrundare, berättade att de på tre år har finansierat ca 70 företag.

– Företagen vi stödjer har sociala och hållbara resultat i centrum för sin affärsidé, snarare än en positiv bieffekt.

Ruth Brännvall, Malin Ripa och Charlotte Petri Gornitzka

Filantropi – en stor del av världsekonomin

Alex Buffett Rosek, barnbarn till affärsmannen Warren Buffetts syster Doris, driver välgörenhetsorganisationen Learning by Giving. Enligt Alex Buffett Rosek är filantropiskt kapital dyrbart och begränsat och pengarna måste göra nytta. Han menade också att filantropi har blivit en stor del av världsekonomin.

Learning by Giving har tagit fram en mjukvara för utbildning i filantropi. Studenter som undervisas med verktyget tilldelas i slutet av kursen 10 000 dollar att investera i samhället för att göra det bättre. En del universitet går in och matchar den summan, berättade Alex Buffett Rosek. Hans fråga var nu:

– Kan det här användas i Sverige?

Alex Buffett Rosek avslutade med att bjuda in till samtal om att göra programmet (M.O.O.C. – Massive Open Online Course) tillgängligt för svenska universitet och skickade även med en hälsning från sin farmor, Doris Buffett.

– Den som har för mycket pengar ska ge bort dem.

Alex Buffett Rosek

Dags ta filantropin till nästa steg

Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum och professor KTH, avslutade symposiet med att sammanfatta dagen. Filantropi är något som har blivit alltmer viktigt.

– Nu pratar vi inte varför filantropi nu pratar vi hur.

Det är dags att ta filantropin till nästa steg även i Sverige, konstaterade Pontus Braunerhjelm, som avslutade med att citera Winston Churchill.

“We make a living by what we get, but we make a life by what we give.”

Pontus Braunerhjelm