Angosaxiska länder utklassar EU i entreprenörskap

Webbetta_GEM_IntRapport_2

De anglosaxiska länderna rankar mycket högre än alla andra länder i alla aspekter av entreprenörskap – entreprenörskapsnivå, nyföretagande, kvinnors entreprenörskap och entreprenörskap i vardande, enligt rapporten “The entrepreneurial challenge – A comparative study of entrepreneurial dynamics in China, Europe and the US” som lanseras idag av Entreprenörskapsforum. För att skynda på tillväxten och minska entreprenörskapsklyftan, framförallt till USA, måste risk och tillväxtföretagande uppmuntras mycket tydligare. Rapporten baseras på data från Global Entrepreneurship Monitor.

Rapporten undersöker likheter och skillnader mellan Kina, EU och USA vad gäller entreprenöriell aktivitet, attityder till entreprenörskap och ambitioner att växa, internationalisera och innovera.

Den högsta andelen entreprenörskap hittas i USA (12 procent) och Kina (13 procent), medan den lägsta finns i Tyskland och Italien (fem procent). Sveriges nivå är sju procent. Dessutom är den förväntade tillväxten betydligt högre hos amerikanska entreprenörer jämfört med europeiska. Kinas entreprenöriella aktivitet är fortsatt hög men trenden är negativ. Enligt författarna tyder det på att Kinas tidigare höga entreprenörskapsnivå var nödvändighetsbaserad och en effekt av konjunkturen.

– Den entreprenöriella ådran är svagare i större EU-ekonomier. De har en lägre andel entreprenörskap och betydligt svagare intraprenörskap, säger Pontus Braunerhjelm, professor KTH och forskningsledare Entreprenörskapsforum.

Författarna framhäver fem policyområden av särskild vikt för entreprenörskapets tidiga skeden: kompetensförsörjning, tillgång till kapital, regleringar, rädsla att misslyckas och skatter.

  • För det första, kompetensförsörjning är avgörande för entreprenörers möjlighet att växa och behålla sin innovationskapacitet. Universiteten måste belönas för sina samhällskontakter,
    d v s interaktion med näringslivet och insatser för kunskapsspridning.
  • För det andra, tillgång till kapital är viktigt. Den anglosaxiska modellen som är överlägset bäst på att generera entreprenörskap baseras på social acceptans av framgångsrika entreprenörer som bildar förmögenheter.
  • För det tredje, ett flertal studier lyfter fram de negativa effekterna av regleringar av entreprenörskap. En minskad regelbörda är ett nödvändigt villkor för att bygga en entreprenöriell kultur.
  • För det fjärde, företagsskulder riskerar att bli personliga och extremt svåra att åtgärda. Det hämmar entreprenöriellt risktagande, industriell dynamik och spär på rädslan att misslyckas.
  • För det femte, skatter bör utformas så att de uppmuntrar nya och växande företag, d v s inkluderar investeringsincitament, optioner och transparens.

GEM är världens största entreprenörskapsundersökning och baseras på drygt 181 000 enkäter där entreprenöriella attityder, aktiviteter och ambitioner mäts. Undersökningen omfattar 72 procent av världens befolkning samt 90 procent av global BNP.

Det svenska GEM-teamet består av: Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH, Carin Holmquist, professor Handelshögskolan i Stockholm, Johan P Larsson, forskningsledare Entreprenörskapsforum, Ylva Skoogberg, projektledare Entreprenörskapsforum, Per Thulin, ekon dr och forskare, Entreprenörskapsforum och KTH.

Ta del av The entrepreneurial challenge – A comparative study of entrepreneurial dynamics in China, Europe and the US.

För intervjuer och kommentarer:
Pontus Braunerhjelm, 072-965 55 69