Publikationer

I rapporten analyserar författarna hur arbetet med regelutformning i Sverige skulle kunna utvecklas. De pekar på att regelutformning inte primärt är ett juridiskt problem, utan en samhällsekonomisk analysfråga där samhällsekonomisk effektivitet måste genomsyra och prägla arbetet med regelutvärdering och regelgivning.

De senaste åren har allt större summor offentliga medel tilldelats industriföretag, bland annat för att främja hållbar utveckling. Det har ökat behovet av utvärderingar och kunskap om hur myndigheterna använder sig av utvärderingar i praktiken. I rapporten studeras myndigheters förhållande till utvärderingar och hur myndigheter använder sig av utvärderingar som förmedlar positiva respektive negativa slutsatser.

I rapporten pekar författarna på att den svenska transportinfrastrukturen behöver förnyas. Flera mått visar att kvaliteten i det svenska transportsystemet har urholkats och samtidigt ställs ökande krav på elektrifiering, minskade utsläpp och högre leveranstakter. En välfungerande transportinfrastruktur är en grundläggande förutsättning för näringslivets konkurrenskraft.

Färre kvinnor än män startar och driver företag i Sverige. Rapporten ämnar underbygga diskussionen om varför färre kvinnor än män väljer att driva företag. För att belysa vad som ligger bakom detta mönster undersöks och redovisas aktiviteter, inriktningar och attityder till företagande bland kvinnor och män. Resultaten speglas i jämförelse med andra länder, med hjälp av data från Global Entrepreneurship Monitor.

Digitaliseringen av ekonomin bidrar till en omfattande strukturomvandling i näringslivet. Ekonomin blir allt mer tjänsteintensiv och att tjänsterna blir allt mer globaliserade och dataintensiva. Mjukvarubaserade och datadrivna förbindelser mellan företag möjliggör nya produktivitetsvinster men medför även en växande grad av ömsesidiga beroenden mellan företag. Omvandlingen ger nya möjligheter men föder också nya utmaningar, särskilt i en tid som präglas av ökad protektionism och minskat intresse för frihandel.

I en tid präglad av krig i Europa med efterföljande energikris, skenande inflation och snabbt stigande räntor visar årets nationella GEM-rapport att det svenska entreprenörskapet under 2022 har klarat sig väl och till och med visar en blygsam ökning från 2021 års rekordnotering. Numera sysslar 9,1 procent av svenskarna med entreprenörskap på tidigt stadie (TEA).

Att bygga och bo tillsammans, i byggemenskaper, kan vara ett sätt att öka gemenskap, utveckla miljövänliga boenden, och bidra till en bredare samhällsintegration eller andra sociala framsteg. I rapporten pekar författaren  på att forskningen visar att byggemenskaper ofta lyckas väl med integration, att förbättra ett grannskap, att bygga mer miljövänligt och billigare samt ökar utbudet av bostäder såväl som spar in på kommunala utgifter.

I en ny policysammanfattning beskrivs hur standardsättning har politiserats och blivit en faktor i en geopolitisk dragkamp, mellan de tre stora regionerna såväl som mellan nationerna inom EU. Europa står inför ett vägval, bör standarder i större utsträckning regleras centralt eller bör existerande decentraliserade system där standarder växer fram i nära samarbete mellan företag och myndigheter bevaras?

Investeringar inom cleantechområdet spelar en avgörande roll för att komma till rätta med klimatutmaningen. I rapporten visas att Sverige står väl rustat med innovationsföretag, teknikföretag och finansmarknader, men det finns även byråkratiska hinder kring regelverk, tillståndsprocesser och administration som reducerar takten i omställningen mot en grönare framtid.

I rapporten visar författarna att värdet av kvalificerad arbetskraftsinvandring är betydande för svenska företags tillväxt och konkurrenskraft. Samtidigt dras det svenska systemet med problem, som årslånga handläggningstider, svårhanterlig byråkrati och kompetensutvisningar. Om Sverige på allvar vill konkurrera om global talang, måste det nuvarande regelsystemet förändras.

En ny översikt från Entreprenörskapsforum som visar att Sverige har behov av ett brett och systematiskt arbete med att reformera och förbättra konkurrenskraften inom ett flertal områden – allt från kompetensförsörjning och regelgivning till infrastruktur och energiförsörjning.

Svenskt jordbruk med svag lönsamhet, trots att både innovationskraft och marknad finns. I rapporten visas att regeringens livsmedelsstrategi från 2017 delvis missar målet att skapa konkurrenskraft och hållbarhet inom livsmedelssektorn. Innovationspolitiken behöver riktas mot att ta tillvara den innovationspotential som finns i svenskt livsmedel, inte minst i mikroföretagen.

Sverige har relativt få enkla jobb i jämförelse med många andra utvecklade länder. Forskning visar att de enkla jobben är en viktig inkörsport till den svenska arbetsmarknaden för utrikes födda. Borde vi ha fler enkla jobb?

Moderna konflikter handlar förutom om militär styrka även om sanktioner, teknologiska inskränkningar och företagsuppköp. Det har drivit på teknologisk frånkoppling och protektionism samtidigt som de stora techbolagen får en allt större ekonomisk, samhällelig och politisk betydelse. I rapporten, del två i en serie om geoekonomiska spänningar, undersöks relationen mellan digital och ekonomisk omvandling och förändringar i det geopolitiska landskapet.

Hur ser det regionala entreprenörskapet ut i Sverige? Finns det regionala variationer i ambitioner kring och attityder till entreprenörskap? Hur hamnar länen i en nationell ranking? I studien presenteras den entreprenöriella aktiviteten hos befolkningen i åldrarna 18-64 år. Dessutom redogörs för de ambitioner entreprenörer har avseende tillväxt och internationalisering. Studien bygger på data från Global Entrepreneurship Monitor (GEM).

Sportstech, tekniska lösningar inom sport, är en komplex blandning av tekniker, affärs- och investeringsmodeller och kundgrupper. I rapporten Svensk sportstech – Topp tre i Europa analyseras den framväxande sektorn som innefattar hård- och mjukvara inklusive tekniska lösningar för att behandla data liksom esport-plattformar som möjliggör utövande på internationella marknader.

Den svenska integrationspolitiken syftar till att ge nyanlända en bra start och goda förutsättningar att bli självständiga i Sverige. Trots att omfattande resurser lagts ner på detta tar det i många fall lång tid att komma in på arbets­marknaden och uppnå självförsörjning, längre tid än i många andra länder. I rapporten jämförs självförsörjning mätt som skillnaden mellan inbetalda inkomstskatter och erhållna transfereringar under ett år för olika grupper baserat på ursprung, utbildning och vistelsetid i Sverige.

Högskolesystemets kvalitet och förmåga att positionera sig i den internationella konkurrensen är avgörande för Sveriges tillväxt, välstånd och globala attraktionskraft. Flera utredningar har konstaterat att ett sätt att stärka universiteten är en ökad grad av ekonomisk självständighet. Detta skulle kunna uppnås genom att förenkla hanteringen av donationer och att underlätta för lärosäten att själva bilda eller förvalta stiftelser.

Av svensk klädkonsumtion står produktionen idag för 80 procent av den totala klimatpåverkan. Allt fler företag riktar in sig på att förlänga livslängden på kläder, både i antal och i omsättning. Det handlar om tjänster inom secondhand, prenumeration och leasing. Men för att uppnå en hållbar modeindustri krävs förändrade produktionssystem och konsumtionsvanor utöver nya affärsmodeller. Det, liksom flera konkreta åtgärdsförslag, lyfts fram i rapporten.

Hur kan svensk arbetsmarknad dra nytta av innovationskraften inom civilsamhällets olika delar samt vilken betydelse kan filantropiska insatser ha? Särskild uppmärksamhet ägnas åt utbildning, arbetsträning, volontärskap, mentorskap, coaching, allmännyttiga stiftelser samt socialt företagande. Policyförslag och rekommendationer för hur den idéburna arbetsmarknaden ska kunna växa sig allt starkare i Sverige lyfts också fram.

Det svenska entreprenörskapet faller och Sverige intar nu en internationell bottenplacering. Trots de åtgärds- och stödpaket som initierades av regeringen sjunker entreprenörskapet från 8,3 procent 2019 till 7,3 procent 2020. 47 procent av de nya entreprenörerna anser ändå att regeringen har svarat upp väl mot de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Motsvarande siffra för de etablerade företagen är 40 procent.

Den svenska såväl som den globala ekonomin har drabbats hårt av covid-19-pandemin. Nedgång i BNP, ökad arbetslöshet och nationell isolering innebär betydande utmaningar för den svenska ekonomin. I rapporten adresseras frågor om hur svensk konkurrenskraft har påverkats av covid-19-pandemin, hur förändringar i globala värdekedjor påverkar den svenska industrin och vilken inverkan digitaliseringen har på konkurrenskraft och på Sveriges position relativt andra länder.

Den digitala tekniken har gjort det möjligt att arbeta både snabbare och effektivare. Samtidigt har upp- och sammankopplingen medfört nya risker och sårbarheter. Både olyckor och angrepp kan få stora konsekvenser för enskilda företag så väl som för hela ekonomin. Vad händer när säkerheten inte fungerar och hur förberedda är svenska företag på cyberangrepp eller spionage?

Rapporten  tar sin utgångspunkt i vad som påverkar ett lands innovationskraft. Forskarutbildade, framför allt inom naturvetenskap, teknik och matematik, beskrivs som särskilt viktiga givet deras position i forskningens absoluta framkant. Författaren finner att socioekonomiskt svaga grupper är mer underrepresenterade ju högre upp i utbildningshierarkin. Går Sverige miste om forskartalanger och vad kan vi göra åt det?

Utanförskapet bland utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden är omfattande och reformer behövs för att förbättra den ekonomiska integrationen. I en  rapporten visas att med sänkta arbetsgivaravgifter för unga (2007 års reform) blev företagarna mer benägna att anställa dels unga, dels fler oavsett ålder. Författarna visar också på en positiv och stark koppling mellan företagens sänkta arbetskraftskostnader och rekrytering av utrikes födda.

Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige är ett av de största i Europa. Under 2018 var arbetslösheten 3,8 procent bland inrikes födda och 15,4 procent för utrikes födda (15-74 år). Men sysselsättningsstatistiken ger ingen heltäckande bild av graden av ekonomisk integration. I När blir utrikes födda självförsörjande? analyseras därför självförsörjningsgraden. I rapporten ges svar på vilka grupper och när utrikes födda uppnår självförsörjning motsvarande OECD:s definition av den relativa fattigdomsgränsen, dvs en inkomst på 12 600 kr i månaden netto.

I årets Swedish Economic Forum Report kartläggs forskningen om entreprenörskapsutbildningar: Går det att utbilda i entreprenörskap? Hur bör entreprenörskapsutbildningar utformas för att fungera? Entreprenören skapar ekonomisk dynamik, förnyelse och högre välstånd genom sin unika förmåga att hantera risk, utmana existerande strukturer och bygga värden. Givet detta, kan entreprenörskap läras ut? Är det genetiskt och socialt betingat eller går det att lära sig som en metod?

Hur ser arbetsmarknad och kompetensbehov ut i kölvattnet av digitalisering, artificiell intelligens och automatisering? I rapporten kartläggs drivkrafterna bakom arbetsfördelningen mellan människa och maskin, samt hur de kan påverka framtidens kompetensbehov. Den utveckling som beskrivs i rapporten är en del av en omfattande strukturomvandling med betydande påverkan på både utbildningssystem och arbetsmarknad.

I en alltmer osäker och föränderlig ekonomi ställs höga krav på beslutsfattande och snabbt lärande inom offentlig såväl som privat verksamhet. I rapporten uppmärksammas behovet av system för att snabbare lära sig vilken politik och vilka policyåtgärder som faktiskt fungerar i praktiken och ger resultat. För regeringar som menar allvar och vill lösa dagens samhällsutmaningar efterfrågas därför mer experimentell policy.

I tolv kapitel hyllas Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor BTH och KTH, i en festskrift som publiceras i anslutning till hans 65-årsdag. Bland bidragen märks Lars Leijonborg med ”Globaliseringsrådet tio år senare”, Gunnar Eliasson med ”Från anställd mot lön till entreprenör på jobbet” och Karolina Ekholm med ”Pontus och forskning om multinationella företag”.

Under 2017 minskade det svenska entreprenörskapet, 7,3 procent av den svenska befolkningen är aktiva i ett tidigt skede eller driver ett ungt företag. Även tillväxtambitionerna, liksom innovationshöjden, har enligt entreprenörerna själva fallit tillbaka. Nedgången i entreprenöriell aktivitet beror uteslutande på en minskning i kvinnors entreprenörskap. Det framkommer i årets nationella GEM-rapport inom världens största entreprenörskapsundersökning Global Entrepreneurship Monitor, GEM

Vad är urbaniseringens drivkrafter och betyder urbanisering att endast storstäderna växer? Författarna går igenom modern forskning kring förtätningens ekonomiska drivkrafter och tydliggör vad forskningen säger; dels om generella konsekvenser av förtätning, dels om hur förtätningens effekter sprids i geografin. Vad förklarar de senaste årtiondenas starka urbanisering?

Vilka faktorer är av betydelse för långsiktig svensk konkurrenskraft och förmågan att generera tillväxt? Med utgångspunkt i kunskapsuppbyggnadens betydelse för konkurrenskraft, via förutsättningar för entreprenörskap och värdeskapande, ges policyrelevanta förslag för hur Sverige långsiktigt kan upprätthålla förädlingsvärden i ekonomin.

Evidence is gathering that philanthropy serves society in a number of ways. Still, knowledge about philanthropy is quite limited in the Nordic economies, a feature shared with many other countries. The aim of this particular study is therefore to deepen our knowledge about the practice and impact of philanthropic giving in the Nordic countries.

En studie om filantropi i Norden i ett samarbete mellan UBS och Entreprenörskapsforum. Studien baseras på djupintervjuer med över 40 filantroper i Danmark, Finland, Norge och Sverige och sätter fokus på frågor om filantropens motiv och influenser, metoder och verksamhet, utmaningar och hinder samt olika former av filantropiskt stöd och hur dess effekter kan stärkas. OBS, på engelska. Nedan finner du en svensk sammanfattning.

Under åren 1990-2015 har välståndet aldrig ökat så mycket och fattigdomen aldrig minskat så mycket som tidigare. Aldrig har människor levt så långa liv, med så god utbildning och tillgång till mat. Vår tid har präglats av ökande globalisering och öppnare gränser mellan människor, marknader och kulturer.  Samtidigt har gränserna även öppnats för arbetstillfällen, sjukdomar och terrorism och det finns ett ökande motstånd mot globalisering och frihandel. Hur ska globaliseringen värderas när det finns två sidor av myntet?

I rapporten presenteras blockkedjan, teknikens funktion, utveckling och genomslag. Blockkedjeteknik möjliggör delning av information, tillgångar och värden mellan olika parter globalt, utan mellanhänder eller centrala aktörer. Möjliga konsekvenser  av en utbredd framtida användning av blockkedjeteknik undersöks och ett antal spännande framtidsscenarier presenteras.

Baserat på 2015 års data från Global Entrepreneurship Monitor undersöker rapporten likheter och skillnader mellan de dominerande ekonomiska regionerna i fråga om entreprenörskapsnivå, entreprenörers ambition att växa, internationalisera och att förnya sig, liksom attityderna mot entreprenörskap.

I rapporten kartläggs svenska små och medelstora företags internationaliseringsmönster. Specifikt tittar författarna på om, hur och varför företag gör exit från internationella marknader och huruvida de återvänder eller söker sig till nya marknader. Dessutom presenterar författarna ett antal rekommendationer för hur svenska små och medelstora företag kan stödjas i sina internationaliseringssatsningar.

I A Review of the Circular Economy and its Implementation behandlas cirkulär ekonomi. En cirkulär ekonomi bygger på att återanvända, laga och betrakta avfall som en resurs – att göra mer med mindre. En cirkulär ekonomi eftersträvar att produkter är hållbara, återvinningsbara och att icke förnybara material över tid ersätts med förnybara. Delningsekonomin är en aspekt av den cirkulära ekonomin som växer explosionsartat.

I rapporten Flytt- eller stannfågel – Högre utbildning, dynamik och matchning på Örebro arbetsmarknad ges en analys av hur väl Örebro universitet förser regionen med kompetens. Något som har betydelse för utformningen av universitetsstrategier och valet av utbildningsinriktningar liksom för den regionala konkurrenskraften och den långsiktiga ekonomiska utvecklingen.

I rapporten kartläggs internationaliseringsinsatser för att främja företag med hög tillväxtpotential. Svenska insatser jämförs med de som görs i Norge, Finland och Danmark.

Det svenska entreprenörskapet har fallit dramatiskt med nästan två procentenheter; från 8,2 till 6,7 procent. Därmed bryts den uppgående trend som pågått sedan 2006 där Sverige mer än fördubblade sin entreprenöriella aktivitet fram till och med 2013. Särskilt anmärkningsvärt är en än större minskning av kvinnors entreprenörskap som fallit brant från 6,2 procent till 3,8 procent mellan 2013 och 2014. Detta enligt Entreprenörskap i Sverige – årets nationella rapport inom Global Entrepreneurship Monitor, GEM.

Innovationer har en vedertagen roll i en marknadsekonomis utveckling. Det läggs stor vikt vid att innovationer kommersialiseras och att kunskaper därigenom sprids. Entreprenören uppfattas ofta som den agent som sprider innovationer i ekonomin. Därmed har entreprenörskap en avgörande betydelse för tillväxten. Trots detta lämnas entreprenörskapet utanför en stor del av policyagendan. I rapporten Innovation utan entreprenörskap? illustreras entreprenörskapets roll i innovationskedjan från idé till färdig produkt eller tjänst.

Rapporten Utlandsfödda och företagens internationalisering – ett lyft för tjänsteexporten? redogör för hur migration kan främja företags och länders internationalisering. Med hjälp av detaljerad registerdata över svenska företag ger rapporten nya insikter om den roll som utlandsfödda kan spela för internationalisering i form av tjänstehandel. Därmed bidrar den till ökad förståelse för internationaliseringens drivkrafter generellt och mer specifikt vad migration kan betyda för Sveriges position i den globala ekonomin.

Andelen svenskar som ägnar sig åt entreprenörskap har nästan fördubblats under perioden 2007 till och med 2013, från 4,2 procent av befolkningen till 8,3 procent år 2013. Denna exceptionella ökning matchas inte av något annat innovationsdrivet land.

Denna rapport fokuserar på välfärdssektorn utifrån en framväxande tvärvetenskaplig litteratur som samlas under begreppet marknadsstudier. Marknadsstudier inriktar sig på att undersöka vad det är som bidrar till att forma en marknad, vilka önskade och oönskade konsekvenser en marknads organisering kan få, samt hur marknader värnar olika värden som exempelvis likvärdighet, valfrihet och resurshushållning.

Vård, skola och omsorg fungerar på det hela taget väl i Sverige. Larmrapporter kring enskilda fall pekar dock på att det snarare blivit regel än undantag att människor vars behov inte passar in i hur välfärden organiserats. I den här rapporten introduceras samlingsbegreppet ”organisatoriska mellanrum” för de tillfällen när någon eller något faller mellan stolarna.

I 2013 års Swedish Economic Forum Report tar rapportförfattarna fram receptet för att främja morgondagens framgångsrika jobbskapande entreprenörer. En avgörande faktor är ett fungerande samspel mellan nya tillväxtföretag och etablerade företag. De senare utgör plantskolor för nya snabbväxande bolag. Förutsättningarna för nya tillväxtföretag hänger därmed ihop med Sveriges förmåga att behålla och fortsatt vara attraktivt som lokaliseringsland för de stora kunskaps- och teknikintensiva multinationella företagen.

2013 års nationella entreprenörskapsrapport baserad på data från Global Entrepreneurship Monitor, GEM.  I 2012 års globala undersökning, den fjortonde i raden, har knappt 200 000 människor intervjuats och undersökningen omfattar 74 procent av världens befolkning samt 87 procent av global BNP.

Entreprenörskapsforum presenterar härmed för andra året i rad en nationell rapport baserad på data från Global Entrepreneurship Monitor, GEM. Årets rapport visar bland annat  att entreprenörskapet växer i Sverige, men svagare än i andra länder – Sverige placerar sig på 17 plats av 23 utvecklade innovationsdrivna länder.

Innovationer lyfts ofta fram som det strategiskt viktigaste området för att skapa tillväxt och välstånd. Årets Swedish Economic Forum Report, Ett innovationspolitiskt ramverk – ett steg vidare, fokuserar på hur den ekonomiska politiken kan utformas för att kunskap ska omvandlas till samhällsekonomiska nyttigheter, dvs. den andra pelaren i det innovationspolitiska ramverk som lanserades i förra årets rapport.

Entreprenörskapsforum har sedan 2010 ansvar för de årliga svenska undersökningarna inom ramen för forskningsprojektet Global Entrepreneurship Monitor, GEM. Resultaten presenteras i en global, sammanfattande årsrapport och i nationella rapporter från medverkande länder. Detta är den första svenska rapporten baserad på GEM-data sedan år 2000.

I Swedish Economic Forum Report 2010 – En innovationsstrategi för Sverige presenteras idén om ett innovationspolitiskt ramverk för att långsiktigt bidra till stärkt konkurrenskraft och i förlängningen ett högre välstånd i Sverige. Förslaget är inspirerat av Sveriges finanspolitiska ramverk som bidragit till att Sverige är det land som kanske kommer starkast ur den globala finansmarknadskrisen.

Ett nytt klimatavtal i Köpenhamn måste kombineras med en global innovations- och teknikpolitik för att hejda den globala uppvärmningen. Men det räcker inte. Det behövs också kostnadseffektiva åtgärder, långsiktighet och auktionerade utsläppsrättigheter m m. Det hävdar författarna till den första Swedish Economic Forum-rapporten på temat Entreprenörskap och innovationer för hållbar utveckling.