Framtidens dynamiska fackförbund
Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer är mer dynamiska än vad gängse uppfattning gör gällande och kan visa en hög grad av innovation och institutionellt entreprenörskap, det menar Fredrik Söderqvist, forskare Entreprenörskapsforum, samhällsekonomisk utredare och industridoktorand på Unionen och BTH. Hans studier om hur fackförbund kan använda medlemsdata för att se ekonomiska trender har uppmärksammats i internationell press.
Fredrik Söderqvist forskar om relationen mellan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer och de regleringar som uppstår inom en partsmodell. Idéerna har han hämtat från sina fyra år som utredare på Sveriges största fackförening, då han noterade att dessa områden är kraftigt understuderade.
Min forskning är en fördjupning om kollektivavtalen och dess effekter på en rad variabler inom temat arbetsmarknadsresiliens. Inom det begreppet ryms allt från inkomstfördelning, arbetskraftens omställningsförmåga under strukturomvandling (digitaliseringen t.ex.), konkurrenskraft och innovationsförmåga.
Gängse nationalekonomisk teori fångar inte partsmodellen
Datainsamlingen handlar delvis om att studera en uppsättning viktiga kollektivavtal för att belysa hur deras specifika provisioner och mekanismer hanterar en rad områden som forskningen tycks ha försummat. Gängse nationalekonomisk teoribildning räcker inte till för att beskriva partsmodellens funktioner, menar Fredrik.
Den svenska arbetsmarknaden är i hög grad självreglerad av arbetsmarknadens parter på branschnivå, medan den nationalekonomiska gestaltningen av fackföreningar ofta bygger på företagsavtal utan arbetsgivarföreningar. Det stämmer inte med hur den svenska partsmodellen fungerar.
Svensk arbetsmarknad är i hög grad självreglerande (90 procent av arbetskraften täcks av kollektivavtal) genom privatägda institutioner. Dessutom är de ofta mer effektiva jämfört med t.ex. offentliga institutioner (omställningsorganisationer såsom trygghetsstiftelserna till exempel) och fyller en roll i att prissätta sociala kostnader.
Här vill jag bidra till att utveckla teorier som bättre visar att fackföreningar och arbetsgivarorganisationer är mer dynamiska än vad gängse mikroteorier gör gällande och att de i sina institutionsbyggen och kontrakt kan uppvisa höga grader av innovativt institutionellt entreprenörskap.
Bygger vidare från Baumol, Coase och Smith
En viktig inspiration för detta arbete är de teoretiska landvinningar som gjorts inom entreprenörskapsforskningen av t.ex. William Baumol, berättar Fredrik.
Definitionen av fackföreningar och arbetsgivarorganisationer bör ta bättre hänsyn till att dessa är agenter som arbetar med sortering och prioritering av enskildas nyttofunktioner, för att slutligen prissätta sociala kostnader, helt eller delvis utanför den lagstiftande arenan. Jag menar att den svenska modellen ligger närmre den självreglerande prissättningen av sociala kostnader som beskrivs av Ronald Coase, och klingar även med Adam Smiths tankar om självreglerande företag som solidariskt ”beskattar” sig själva för att lösa sociala problem.
Framtidens prediktiva fackförening
Till Fredriks avhandlingsarbete tillkommer unika datakällor från Unionen. Med över 650 000 medlemmar i den privata sektorn, är det många som kontaktar Unionen i arbetsmarknadsrelaterade spörsmål (ca 900 per arbetsdag) och det har visat sig vara en väldigt bra källa för att förutse t.ex. konjunktursvängningar.
Mängden förhandlingsärenden kan användas för att förutse konjunktursvängningar. Då tjänstemän i privat sektor är en konjunkturkänslig grupp på arbetsmarknaden ser vi att en större ökning av ärenden om t.ex. uppsägning innebär en nalkande konjunkturnedgång. Vi har även unik data kring arbetskraftsmobilitet, som kan användas för att till exempel studera hur så kallade konkurrensklausuler påverkar individers rörelser på arbetsmarknaden.
Fredriks forskning på området är tänkt att ge spillover-effekter för Unionen i hur förbundet arbetar mer prediktivt. Den här typen av datakällor ställer dock stora krav på säkerhetstänk eftersom individers medlemskap i en fackförening är en grundlagsskyddad känslig personuppgift. Fredriks studier om ”predictive unionism” har rönt internationell uppmärksamhet i bl.a. The Economists artikel Technology may help to revive organised labour.
Min forskning kan tyckas ligga lite utanför Entreprenörskapsforums traditionella forskningsområden, men fackföreningar spelar en viktig roll för entreprenörskapets förutsättningar då de kan både hjälpa och stjälpa i dess utveckling. Entreprenörskapsforum är en perfekt miljö för mig att testa idéer och bedriva forskning med duktiga kollegor på entreprenörskapsområdet, säger Fredrik angående sin affiliering till Entreprenörskapsforum.
Läs också Janerik Larssons ledare, Om vikten av att tänka nytt, i SvD.