Fredagsdiagram – Vad får vi egentligen för en krona i försvaret?

När Sverige nu ökar sina försvarsutgifter uppstår en central fråga: Ger försvarspengar någon samhällsekonomisk avkastning – eller är det bara en kostnad?

De finanspolitiska multiplikatorerna för försvarssatsningar varierar kraftigt – från 0,3 till nivåer över 2,5. Det innebär att en krona i offentlig försvarsutgift i vissa fall kan ge upp till 2,5 kronor tillbaka i ökad BNP.

Vad avgör multiplikatorn?

Tre tydliga mönster framträder:

👉 Högst multiplikator får man när satsningen riktas mot FoU och teknikutveckling.

Studier som till exempel Antolin-Diaz & Surico (2025) finner att effekten fördubblas på 10–15 års sikt när försvarsutgifterna leder till FoU-investeringar. Detta beror på att avancerad försvarsteknik genererar långsiktiga produktivitetsvinster genom spillovers.

👉Lägst multiplikator får man när utgifterna går till löpande drift eller personal.

Forskning från både USA och EU visar att rena konsumtionsökningar (t.ex. fler värnpliktiga) ger svag kortsiktig tillväxt men nästan inga långsiktiga effekter.

👉 Länder med stora inhemska försvarskluster får högre multiplikatorer.

Det gäller särskilt ekonomier som Sverige, där avancerad systemintegration, FoU och export är starkt förankrade i nationella kluster (t.ex. Linköping).

Vad betyder detta för svensk försvarspolitik?
När försvarsbudgeten nu ökar bör fokus ligga på områden där multiplikatorn är högst:

🔹FoU, avancerad teknologi och systemintegration
🔹Utrustning med civil tillämpningspotential (dual use)
🔹Satsningar som stärker kompetensblock och kluster

Då får Sverige inte bara stärkt försvarsförmåga – utan också ökad produktivitet, innovation och BNP-tillväxt.