Ny rapport: Ökade försvarssatsningar ger ökad samhällsnytta

Försvarsutgifterna i Sverige och Europa har stigit kraftigt de senaste åren och förväntas fortsätta öka. Riksdagen har beslutat att 250 miljarder kronor ska investeras i upprustning av det militära försvaret och ytterligare 50 miljarder kronor i det civila försvaret. I en ny rapport från Entreprenörskapsforum visas att försvarsinvesteringar kan leda till ökad tillväxt och konkurrenskraft. Författarna menar att svenska politiker måste skapa förutsättningar för att maximera samhällsnyttan som satsningarna kan leda till.

I rapporten Samhällsekonomiska effekter av avancerad försvarsindustri – en forskningsöversikt ger författarna Pontus Braunerhjelm, Fredrik W Andersson och Enrico Deiaco en översikt av internationell och svensk forskningslitteratur om de samlade effekterna av offentliga försvarspolitiska satsningar.

– Tidigare forskning visar att offentliga satsningar på forskning och utveckling (FoU) ger positiva följdeffekter, så kallade finanspolitiska multiplikatorer. För försvarssatsningar landar dessa på mellan 0,3 och 2,6, vilket innebär att varje satsad krona leder till ökad BNP på upp till 2,60 kronor. Dessutom ser vi produktivitets- och tillväxteffekter av forskningssatsningarna såväl som spridning av ny kunskap och innovationer, säger Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum, professor BTH och en av rapportens författare.

Forskningen betonar att inriktningen på de försvarspolitiska satsningarna är avgörande för den samhällsekonomiska effekten; forsknings- och teknikintensiva satsningar är förknippade med särskilt starka sysselsättningsmultiplikatorer. En förutsättning för att realisera tillväxteffekterna är väl fungerande och växande industriella kluster. Dessa fångar upp ny kunskap som sen kan få civila tillämpningar, så kallad dual use.

– Som huvudkund till försvarsindustrin måste svenska staten inte bara verka för att finansiera och stimulera framväxten av kvalificerad kompetens, utan också skapa attraktiva förutsättningar för ett högteknologiskt näringsliv. Politiken behöver en plan som säkrar entreprenöriella miljöer som kan bidra till att försvarsinriktad teknologi anpassas till civila ändamål. Annars är risken att potentialen i en avancerad och teknikinriktad produktion inte tas till vara, säger Pontus Braunerhjelm.

För intervjuer och kommentarer:
Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum, professor BTH och professor emeritus KTH, 072-965 55 69.