Rundabordssamtal om försvarssatsningars samhällsekonomiska effekter

Fredagen den 30 januari arrangerade Entreprenörskapsforum ett rundabordssamtal om hur ökade försvarssatsningar kan kombineras med bredare samhällsekonomisk nytta. Utgångspunkten var en ny forskningsöversikt om försvarsutgifter och långsiktiga spridningseffekter. Representanter från akademi, näringsliv och myndigheter diskuterade frågor såsom kunskapsspridning, produktivitetseffekter, upphandlingens utformning samt Sveriges förutsättningar i ett förändrat säkerhets- och industripolitiskt landskap.

Försvarsutgifter som investering snarare än konsumtion

Ett centralt tema under samtalet var skillnaden mellan offentlig konsumtion och offentliga investeringar. Det visade sig att försvarsutgifter som tar formen av tekniskt avancerade investeringar och FoU generellt ger högre samhällsekonomisk avkastning än utgifter med mer kortsiktig inriktning. I litteraturen framkommer att multiplikatoreffekter ofta skattas relativt lågt på kort sikt, men att de ökar markant när analysen sträcks över längre tidsperioder. Särskilt betonades att kunskapsuppbyggnad och teknologisk utveckling tenderar att ge effekter först efter flera år.

Spridningseffekter, produktivitet och ”crowding in”

Forskningsöversikten visar att försvarsrelaterad FoU oftare leder till så kallad crowding in än crowding out. Offentliga satsningar tenderar att dra till sig ytterligare privata investeringar snarare än att tränga undan dem, särskilt i länder med en befintlig industriell och teknologisk bas. Internationella studier pekar på positiva effekter på produktivitetstillväxt, även om storleken på effekterna varierar beroende på metod, konjunkturläge och hur satsningarna finansieras.

Ett återkommande resonemang var att traditionella multiplikatoranalyser ofta underskattar de långsiktiga effekterna, då de sällan fångar kunskapsspridning, teknologiska genombrott och institutionell lärande. Litteraturen visar även att samordnade satsningar mellan flera länder minskar risken för importläckage och därmed ökar inhemsk nytta.

Den svenska kontexten och industriella förutsättningar

I samtalet ägnades särskild uppmärksamhet åt Sveriges förutsättningar. Sverige beskrevs ha en stark försvarsindustriell bas, tydliga kluster – särskilt kring Linköping – samt tillgång till kvalificerad teknisk och industriell kompetens. Dessa faktorer bedömdes öka sannolikheten för att försvarssatsningar ska ge upphov till betydande spridningseffekter i ekonomin.

Samtidigt identifierades flera flaskhalsar. Kompetensförsörjning lyftes fram som en potentiell begränsning på medellång sikt, liksom regelverk för upphandling och samverkan med nya försvarsrelaterade företag. Förmågan hos staten att agera som en kompetent beställare bedömdes som avgörande för utfallet. En fråga som togs upp var vem som bör vara framtidens kravställare; vilken roll har staten respektive den internationella marknaden?

Historiska erfarenheter och framtida policyval

Tidigare svenska erfarenheter, särskilt kopplade till avancerade flyg- och vapensystem, lyftes fram som exempel på hur offentlig upphandling kan fungera som motor för teknologisk utveckling. Samtidigt konstaterades att dagens landskap skiljer sig markant från tidigare decennier, med fler aktörer, snabbare teknikutveckling, ofta i form av dual use, och starkare internationell integration.

Avslutningsvis betonades att försvarssatsningar inte bör betraktas isolerat. Deras samhällsekonomiska värde beror på hur de integreras i ett bredare innovationssystem, hur upphandling utformas och hur väl ekosystemet förmår fånga upp och sprida ny kunskap, inte minst till nya företag. Det underströk därmed behovet av långsiktighet, institutionell kompetens och samordning mellan företag, myndigheter och akademi för att maximera nyttan av de omfattande försvarsinvesteringar som nu planeras.